OS-arenorna byggdes för miljarder – nu står de spöklikt övergivna

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Efter OS i Aten 2004 har flera av arenorna fått förfalla. På bilden syns en fontän som utsmyckats med OS-ringarna.
Foto: THANASSIS STAVRAKIS / AP TT / NTB SCANPIX

Stora pengar läggs på arenorna inför Olympiska spelen – arenor som sedan lämnas till sitt förfall. 

Vissa har plundrats, andra angripits av maskar och en annan har rentav blivit en massgrav.

Här är de spöklika miljonarenorna som lämnats till sitt öde.

Vart fjärde år arrangeras sommar- och vinterupplagor av världens största idrottsfest, och Olympiska spelen är ofta en kostsam historia. 

Arenor byggs och rustas upp för att hålla tusentals tävlande, besökare och press under två intensiva veckor, samtidigt som värdlandet också behöver öppna upp plånboken för kringkostnader som infrastruktur och säkerhet.

Men när applåderna tystnat lämnas många arenor för vinden, och till sitt förfall. 

En prispall som användes under OS i Sarajevo. På pallen kan man läsa "Winter Olympic Games 1984".
Foto: AMEL EMRIC / AP TT / NTB SCANPIX

Sarajevo, 1984

När forna Jugoslavien röstades fram som värdland för de olympiska spelen 1984 var förväntningarna inte stora. Det var första gången som idrottsfesten anordnades av en kommunistisk nation och många spådde ett katastrofspel. 

Men spelen skulle visa sig bli en lyckosam historia – inte minst för Sverige som tog plats på prispallen hela åtta gånger. 

För Sarajevo skulle stoltheten över deras prestation i stället komma att begravas med Koševo Stadium – och arenan med minnena av inbördeskriget 1991. Arenan, som en gång sammanfört över 1200 idrottare från 49 olika länder, blev under kriget i stället en bas för militära styrkor. 

Ett hotell som under sin glans dagar användes i samband med vinter-OS i Sarajevo är nu nedklottrat och förstört.
Foto: AMEL EMRIC / AP TT / NTB SCANPIX

De två hoppbackarna uppges ha varit ett populärt tillhåll för skydd och förvaring av vapen, och på samma podium där världens bästa idrottsmän en gång belönades för sina prestationer, avrättades i stället fienden, skriver Mirror. 

Bobbanan som användes under OS i Sarajevo är nu nedklottrad och förstörd av artillerield.
Foto: AMEL EMRIC / AP TT / NTB SCANPIX

Runt 20 000 personer uppges ha förlorat sina liv under de fyra åren som striderna pågick, och många av de som förlorade livet i Sarajevo belägringen vilar enligt Mirror i de massgravar som grävdes på fotbollsplanen intill arenan.

I dag är Koševo Stadium spöklik och påminner mer om sorgen i efterdyningarna av kriget, än arenans glansdagar. På Bob-banan går det fortfarande att urskilja skotthål under den graffiti som klottrats på banan, och vid skidbackarna kring Mount Bjelasnica och Jahorina varnar man fortfarande för minor i marken, enligt Daily Mail. 

Stolar slängda huller om buller i en arena som användes för öppningsceremonin vid OS i Rio de Janeiro.
Foto: SILVIA IZQUIERDO / AP TT / NTB SCANPIX

Rio de Janeiro, 2016

När Olympiska spelen kom till Sydamerika för första gången på nästan 40 år stod Rio de Janeiro som värd för sommarupplagan.

Året kom att markera en historisk bragd för Sverige. Sarah Sjöström simmade nämligen hem ett guld på distansen 100 meter fjäril – och blev då också den första kvinnliga simmaren att ro hem fyra VM-guld inom just den distansen.

Maracana stadium är nu övergiven och nedskräpad.
Foto: SILVIA IZQUIERDO / AP TT / NTB SCANPIX

Inför spelen lades det stora krafter på att rusta upp och bygga närmare ett 20-tal av de 34 arenor där tävlingarna ägde rum. Endast sex månader efter att spelen avslutats vittnades det om arenor som höll på att förfalla.

Många av områdena för spelen var lokaliserade till stadens stadskärna, och där lämnades stora högar av bråte kvar. Enligt Business Insider anses området hälsofarligt för de som vistas där.

Stadion Macarena har varit särskilt utsatt sedan spelen. Arenan har plundrats, fönster har krossats och tusentals läktarstolar har även rivits upp. 

På fotbollsplanen i mitten av arenan har gräset torkats ut och angripits av maskar, och förra året rapporterade The Sun goatt strömmen till arenan stängs av efter obetalda räkningar på runt 325 000 euro.

Flera andra idrottsplatser, som tenniscentret och cykelbanan, har övergivits och får inte längre tillträdas av allmänheten. Golfbanan, som enligt The Guardian ska ha kostat runt 16 miljoner euro att bygga, är fortfarande i bruk men lyckas inte attrahera många besökare.

Övergiven volleyboll-arena i Aten.
Foto: THANASSIS STAVRAKIS / AP TT / NTB SCANPIX

Aten, 2004

2004 kom de Olympiska spelen "hem" till platsen där allt en gång startade – när Grekland stod som värd för idrottsfesten.

OS-spelen inleddes skandalartat när två av landets egna friidrottsprofiler blev avstängda efter att ha hållit sig undan dopingkontroller. För Sverige blev vistelsen – trots åtta medaljer – inte heller helt smärtfri. Höjdhopperskan Kajsa Bergqvist skadade sig under tävlingarna, och simmerskan Emma Igelström fick avbryta på grund av hälsoskäl.

Den övergivna kanot-stadion i södra Aten.
Foto: THANASSIS STAVRAKIS / AP TT / NTB SCANPIX

Prislappen för OS-arenorna blev enligt Daily Mail nästan dubbelt så stor än vad man vid starten hade budgeterat för, vilket gav stora förhoppningar på framtiden för idrottsplatsen. Det skulle senare visa sig att ingen direkt plan fanns för underhållet av flera idrottsplatser – så när den internationella ekonomiska krisen slog som hårdast mot landet 2010 övergavs många av dem.

Arenor som en gång bland annat användes för kanot- och kajakslalom, softboll och landhockey har i dag lämnats till sitt öde, och torkats ut. I gamla träningspooler flyter sopor, och läktarstolar har dragit bort och slängts på den tomma baseballbanan. 

Träningspolen i OS-byn fylld med smutsigt vatten och skräp.
Foto: THANASSIS STAVRAKIS / AP TT / NTB SCANPIX

På golvet i det olympiska seglingscentret ligger affischer som vittnar om forna dar, "Aten-OS 2004", men samtidigt tycks minnena av spelen snarare blivit en källa till ilska för många greker som åren därpå slogs hårt av en rekordhög arbetslöshet, fattigdom och hemlöshet. 

Vissa vill hävda att landets misslyckande inte ligger kostnaderna för spelen eller bevarandet av arenorna – några har nämligen fått göra ny plats för bland annat en teater och ett köpcenter. 

Men många OS-supportrar menar, enligt Reuters, i stället att de hotell som byggdes för besökare, och stängdes ner endast ett år efter spelen, hade gynnat Greklands turism och i förlängningen också ekonomin.


Källor: Daily Mail, Reuters, Sveriges olympiska kommitté, Business Insider, The Guardian, Mirror.


De dyraste OS-historierna:

Sotji (2014) 

Vinter-OS: 21,890 miljarder dollar.


London (2012)
Sommar-OS: 14,957 miljarder dollar.


Barcelona (1992)
Sommar-OS: 9,687 miljarder dollar.


Peking (2008)
Sommar-OS: 6,810 miljarder dollar.


Moskva (1980)
Sommar-OS: 6,331 miljarder dollar.


Montreal (1976)
Sommar-OS: 6,093 miljarder dollar.


Sydney (2000)
Sommar-OS: 5,026 miljarder dollar.


Kringkostnader som infrastruktur är inte inräknade.

Några OS-spel finns inte redovisade i studien eftersom att kostnaderna inte var tillgängliga. Dessa är: Sommar-OS i Rom (1960), Sommar-OS i Mexico City (1968), Sommar-OS i Seoul (1988), Vinter-OS i Squaw Valley (1960), Vinter-OS i Sarajevo (1984). 


Källa: Flyvberg, B. Stewart, A. (2012) Olympic Proportions: Cost and Cost Overrun at the Olympics 1960-2012. SSRN.