Trots – eller snarare på grund av – alla omvälvande reformer är den svenska skolan sedan länge på dekis. Det är väl ingen hemlighet för elever, föräldrar, lärare och alla andra med insyn i vad som pågår i klassrummen.
Men den senaste rapporten från den stora internationella kunskapsutvärderingen Pisa kommer ändå som en chock. Svenska elever har halkat ned till 38:e plats i matematik, naturvetenskap och läsförståelse bland de länder som undersöks – från att ha legat klart över genomsnittet tio år tidigare.
Pisa visar att det svenska skoltornet inte bara lutar, det håller på att rasa.
Kristoffer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, belyste i en artikelserie förra året en rad faktorer bakom skolans förfall. Han använde avancerade datametoder, samkörde statistik från olika myndigheter och kunde på så sätt påvisa ofta överraskande samband. Hans rön ledde till häftig politisk debatt, till och med till regeringsförslag.
Utbildningsminister Jan Björklund, som under valåret är hårt pressad i skoldebatten, hyllar Örstadius grävande journalistik.
- DN har gjort en mycket bra granskning av läget i svensk skola. Ni lyfter naturligtvis fram problemen i första hand, vilket är helt riktigt att göra. Vi har diskuterat artiklarna, säger Jan Björklund till DN.
Örstadius fann att i princip vem som helst kan komma in på lärarutbildningen, också med bottenresultatet 0,1 på högskoleprovet. Han visade att 97 procent av grundskolorna fick kritik av Skolinspektionen och att den nya betygsskalan riskerar att slå hårt mot yngre elever.
Och hans kanske mest nedslående rön är att familjebakgrunden spelar en helt avgörande roll för elevernas studieresultat
- Den svenska skolan har rasat i internationella mätningar i 15 år. Jag tyckte det fanns för lite journalistik som gick på djupet och granskade vad som hänt. Jag tittade på lärarutbildningen, betygssystemet, elevernas familjebakgrund och en rad andra faktorer, säger Kristoffer Örstadius.
- Störst uppseende väckte min artikel om att lärarutbildningens status är körd i botten. Jag visade att 123 personer kom in på utbildningen med resultatet 0,1 på högskoleprovet 2012. Det har lett till regeringsförslag om att höja kraven, säger han.
Hans artikelserie ”Skolgranskning” fick stort genomslag. Den diskuterades i riksdagen, på tidningarnas ledarsidor och i lärarrum över hela landet. Nu har Föreningen grävande journalister tilldelat honom Guldspaden "för att med avancerad datajournalistik ha gjort graverande avslöjanden som satte dagordningen för skoldebatten”.
I en artikel under rubriken ”Nästan vem som helst kan bli lärare” skriver Örstadius:
”Det är så lätt att komma in på utbildningen att det räcker med att skriva högskoleprovet utan att läsa frågorna. I höstas kom 123 personer in med resultatet 0,1 … Så lågt betyg skulle man inte ens uppnå genom att svara slumpvis på frågorna.”
Han förklarar att snittbetyget för grundskolelärare var 0,7 så sent som 2008. Och 1982 var det 7,5 sökande till varje plats på den dåvarande lågstadielärarutbildningen.
Kristoffer Örstadius larmsignaler fick snabbt politiska konsekvenser. Regeringen fattade nyligen beslut om att höja kraven.
-Vi ska införa en godkändgräns på högskoleproven. Är man inte godkänd så kan man helt enkelt inte bli antagen via högskoleprovskvoten, säger Jan Björklund till DN.
- Det är mycket bekymmersamt. Att lärarutbildningen är så oattraktiv är ett av Sveriges största strategiska problem. Det är allvarligt.
- Det är ju helt absurt att man kommer in på 0,1. Dagens Nyheter hjälpte till att sätta ljuset på frågan, säger han.
Oppositionen riktar stark kritik mot Björklund och ställer honom till svars för krisen i skolan efter hans åtta år som utbildningsminister. Han slår tillbaka och säger att dagens situation främst är ett resultat av många decenniers socialdemokratisk skolpolitik.
En annan av Kristoffer Örstadius granskningar visar att 715 av 745 kontrollerade grundskolor, alltså 96 procent, fick underkänt av Skolinspektionen 2012. Det handlar om brister i information till föräldrarna (65 procent av skolorna), mobbning (60 procent), kvalitetsarbete (53 procent) och en rad andra områden där skolorna inte håller måttet.
Under rubriken ”De nya betygen ger en förlorad årskull” avslöjar DN-reportern att en hel årskull riskerar att bli förlorare i betygsreformen om regeringen inte snabbt ändrar antagningsreglerna till högskolan. Den nya sexgradiga betygsskalan har medfört att antalet elever med högsta betyg bara är hälften så stort som tidigare – och det innebär att de yngre eleverna med de nya betygen kommer i mycket sämre läge när de konkurrerar med dem som fått betyg enligt det gamla systemet.
I en annan granskning visar Örstadius att minst 97 sexbrottsdömda lärare arbetar i skolor och förskolor, något som har fått flera myndigheter att se över sina regler.
Ett av hans ”gräv” som väckte mest genljud handlar om hur viktig elevernas familjebakgrund är för deras studieresultat. Örstadius visar att efter decennier av reformer, storsatsningar, teoretiska diskussioner och experimenterande är det egentligen bara föräldrarna som betyder något för hur barnen klarar sig i skolan. Ju mer utbildade föräldrarna är desto bättre betyg får barnen. Det är den bistra sanningen som reportern får fram. Han skriver:
”Landets kommuner pumpar in rekordmycket pengar i skolan … Ändå dalar resultaten … Vår analys visar att varken ökat anslag, fler behöriga lärare eller högre personaltäthet har någon som helst betydelse för elevernas prestation.”
- Det är deprimerande men den enskilt viktigaste faktorn är familjebakgrunden. Forskare har tidigare sagt att det ser ut så. Jag har gjort datakörningar på nya siffror som tydligt visar att lärartäthet och skolpeng inte hjälper upp resultaten, däremot finns det ett mycket starkt samband med utbildningsnivån hos föräldrarna, säger Kristoffer Örstadius.
- Trots all debatt om att spara pengar fann jag att skolorna aldrig har fått så mycket pengar som nu. Det är märkligt att elevernas resultat går i motsatt riktning, säger han.
Han pekar på flera faktorer bakom skolans kris:
√ Stora skillnader mellan skolorna, segregering. Beror på det fria skolvalet, tidigare måste man gå i en den skola som låg närmast hemmet.
√ Stora skillnader mellan olika kommuner vad gäller skolornas kvalitet. Beror på att skolorna kommunaliserades.
√ Lärare har blivit ett lågstatusyrke. Beror på låga lärarlöner som leder till att personer blir lägre betyg blir lärare och att deras auktoritet i klassrummet försämras, allt i en negativ spiral.
Kristoffer Örstadius är en framträdande representant för vad som kallas ”datajournalistik”. Han använder siffror, statistik och programmering i kombination med traditionella journalistiska metoder.
- Jag har hållit på och programmerat sedan jag var barn. Allt fler myndigheter öppnar sina databaser, så jag kan använda den kunskapen till att hitta intressanta vinklar. Jag samkör data från Skolverket och Statistiska centralbyrån, säger Kristoffer Örstadius.
- Jag lägger in data om antal lärare, behöriga lärare, lärartäthet. Om kommunal skolpeng, elevsammansättning, föräldrarnas utbildningsnivå och resultat på nationella provet. Då får man fram intressanta samband, säger han.
Ester Appelgren är lektor i journalistik på Södertörns högskola. Hon leder ett forsknings- och utvecklingsprojekt om datajournalistik – och förklarar att datajournalistiken inte ersätter traditionella metoder men att den är ett bra arbetsverktyg.
- Datajournalistik är ett begrepp som beskriver något reportrar alltid gjort, alltså att gräva fram och samla in data. Men nu har vi en rad digitala verktyg som inte var tillgängliga tidigare. Många är gratis, några kostar och en del är riktigt dyra, säger Ester Appelgren.
- Alla journalister behöver inte vara programmerare. Men de ska kunna ställa frågor till data. De ska kunna agera som beställare, veta vad som är intressant och be en programmerar ta fram det.
- Det är en viktig del av framtidens journalistik. Men det är fortfarande lika viktigt att berätta och göra informationen begriplig, säger hon.
Ester Appelgren ger flera exempel som Svenska Dagbladets uppmärksammade räntekarta och Helsingborgs Dagblads lokala dricksvattenmätning. Tidningen lät läsarna svara på frågor om vattnets smak och kvalitet – och gjorde sedan en sammanställning gata för gata.
- Det handlar om en hög grad av interaktivitet. Som läsare är man inne och klickar runt och skapar sig en egen berättelse. För lokala medier är datajournalistik ett otroligt bra sätt att engagera läsarna, säger hon.
Som projektledare har Ester Appelgren bra överblick över datajournalistikens utveckling i Sverige och hon hyllar Kristoffer Örstadius som en av landets ledande på området.
- Kristoffer är imponerande, han är jätteduktig. Han experimenterar med nya metoder och är mycket uppskattad i branschen, säger hon.
