Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ökad medicinering med narkotika mot adhd en het potatis

Medicineringen mot adhd ökar kraftigt i Sverige, och de regionala skillnaderna är stora.
Men ingenting tyder på att adhd har ökat.
Vissa tycker att det är fel att ge ungdomar narkotikaklassat läkemedel.
Men många vittnar om förbättrad livskvalité.
Pillren splittrar forskarna.
Och nu har den kontroversiella medicinen blivit partydrog.
Runda vita piller rullar ut över bordet. De heter Concerta och innehåller amfetamin som påverkar dopaminet i hjärnan. För en person med diagnosen adhd hjälper pillret till att stabilisera signalsubstanser i hjärnan. I Sverige äter 52 000 personer dessa eller liknande piller dagligen. Det är nästan dubbelt så många som för fem år sedan.
Hälften av de som tar adhd-medicin är under 20 år. Många som äter medicinen vittnar om att de n har förändrat livet, gjort att de kan hänga med i skolan och att de må r mycket bättre.
Adhd betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuro- psykiatrisk diagnos. Vanliga symtom är koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet.
Men medicineringen är omtvistad.
- Det finns två läger - de som tycker att det är förfärligt att ge narkotika till ungdomar. Och så finns de som har positiv erfarenhet av medicineringen och sett att den hjälpt, säger Mårten Gerle, psykiatriker och medicinskt sakkunnig på socialstyrelsen.
Olika forskare hänvisar till olika studier. Vissa studier på möss visar på hjärnskador av adhd-medicinering. Andra studier har visat att ungdomar som tar medicinen klarar sig bättre i skolan än de som avstått.
På senare år har trycket ökat på att barn ska utredas. Fram till 2008 krävdes en speciell licens för att få skriva ut medicinen. Nu får alla som är specialistläkare i psykiatri göra det.
- Vi har länge haft en låg nivå av medicinering i Sverige jämfört med andra europeiska länder och USA. Det är ett värdefullt läke-medel för dem med stora svårigheter, det kan förändra och underlätta livet, säger Jan-Olov Larsson, läkare på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm som är specialiserad på adhd.
De regionala skillnaderna vad gäller förskrivning av medicinen är stora. På Gotland medicineras nitton av tusen pojkar som är under tio år gamla. Det är sex gånger så många som i Blekinge där tre av tusen pojkar äter medicinen. En anledning till skillnaderna är att det saknas nationella riktlinjer på området.
- Vissa läkare lägger ner dagar på en utredning, andra nöjer sig med en kort intervju innan de skriver ut medicinen, och ordinerar den för att se om den hjälper, säger Mårten Gerle.
Det finns motsvarande geografiska skillnader i rapporter om antibiotikaförskrivning. En förklaring till skillnaderna handlar om olika inställning till behandlingen inom läkarkåren.
Men det finns de som inte bara är kritiska till själva medicineringen utan även menar att allt för många får diagnosen adhd.
- Diagnosen är så luddig att halva befolkningen kan få den utan att ljuga. Det är bara en fråga om hur man betonar sina problem, en gummi - diagnos. Vi varnade för detta. I USA är det hejdlöst, tio procent av alla tioåriga pojkar har diagnosen, säger Eva Kärfve, docent i sociologi vid Lunds universitet.
Hon har skrivit boken "Hjärnspöken" där hon kritiserar Sveriges neuro- psykiatriska etablissemang för att tillskriva allt för många barn någon form av neuropsykiatrisk problematik. Tidigare handlade diskussionen främst om damp, som i dag räknas som en undergrupp till adhd.
För några år sedan var hon involverad i den så kallade "Gillbergaffären". Barn- och ungdoms psykiatriker Christopher Gillberg lanserade damp-begreppet på 1980-talet. När Eva Kärfve ville få tillgång till källmaterialet från Gillbergs forskning ledde det till en utdragen rättsprocess. Senare dömdes Gillberg för att inte ha lämnat ut källmaterialet från sin forskning. Materialet förstördes även, men Gillberg slapp straff för det eftersom han inte gjort det person-ligen.
- Alla de här mode-diagnoserna fräter liksom upp jaguppfattningen. Jagbilden blir mycket märklig. "Det är inte jag som gjort det, det är min adhd", säger Eva Kärfve.

Hanna Wilenius fick sin adhd-diagnos som vuxen, efter det att hennes son Leon fått sin. För dem förklarade diagnosen mycket, och stärkte snarare jagbilden.
Det var när Leon började skolan som det märktes. Han hade svårt att sitta still och det blev kaos det första året med otaliga möten. Lärarna trodde att han mådde dåligt hemifrån.
- Jag blev så frustrerad och kränkt, det kändes som de anklagade mig för att vara en dålig mor. Så det var faktiskt jag som frågade om det kunde finnas någon annan, medicinsk för- klaring till hans beteende, säger Hanna Wilenius.
Efter en omfattande utredning fick han diagnosen adhd. Och efter det föll polletten ner även för henne. Hon utreddes också och fick efter alla år en förklaring till varför hon alltid känt sig lite annorlunda.
- Det har bara varit positivt att få ett kvitto på vad det handlar om. Man förstår lite mer om sig själv, säger hon.
Både Hanna Wilenius och hennes son har testat medicin men valt att avstå.
- Leon förlorade aptiten och jag blev Hanna gånger tusen. Jag tog på mig alla projekt jag bara kunde och sov max tre-fyra timmar per natt vilket slutade med att jag bröt ihop. Jag kunde inte varva ner och kände mig nästan hög, säger hon.
Hon vill lyfta fram alla styrkor som adhd för med sig och tycker att det fortfarande finns alltför mycket okunskap om dessa "ytterligheternas personlig-heter" som hon kallar det.
- Det sitter otaliga personer med adhd-diagnos i fängelserna. Men å andra sidan finns det även många med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har lyckats extremt bra i livet, som Bill Gates, Richard Branson och andra stora entreprenörer. Det som är den avgörande skillnaden är att man får rätt verktyg från början i form av rätt typ av skola, individanpassad pedagogik, rätt attityd och bemötande samt en större kunskap bland lärarna. Medicin är en sekundär lösning även om den i vissa fall har visat sig vara ovärderlig, säger Hanna Wilenius.

De flesta forskarna tycks vara eniga om att medicineringen måste ges i kombination med annan vård. Vissa barn kan behöva medicinen initialt för att kunna ta till sig extrahjälpen.
- I en ideal skolmiljö skulle vissa av de här barnen kanske inte behöva medicinen. Men det är för dyrt att ändra hela miljön, säger Jan-Olov Larsson.
En del av kritiken mot läkemedlen handlar om att de har en avtagande effekt. De går ur kroppen och blir en sorts konstgjord andning, som inte har någon effekt på sikt menar kritikerna. Studier visar att det efter några år inte syns någon skillnad mellan en person med adhd-diagnos som ätit medicin och en som inte gjort det.
- Vissa av de här barnen har ju verkliga problem. Att bara ge dem ett piller är ju fruktansvärt cyniskt, säger Eva Kärfve.
Medicinen kan påverka aptiten, sömnen, vikten och tillväxten.
- Om du jämför med maxdoserna som tunga narkomaner går på, med en normal pojke som får 60 milligram per dag, så är det ingen jätteskillnad mot vad en missbrukare tar. Det är kanske hälften eller en tredjedel, säger hon.

Polisens beslag av narkotikaklassad adhd-medicin bland missbrukare ökar. Många har en legal föreskrivning av läkemedlen, men säljer eller delar med sig av pillren.
Adhd-medicin har även börjat dyka upp som partydrog bland personer utan diagnos.
- Det känns mindre smutsigt eftersom det är medicin, säger Maria, 24, som själv inte har en diagnos men har testat sin kompis medicin i samband med alkohol. Hon berättar att hon blir mer fokuserad och "speedad" av tabletterna.
- Men man blir lite tjackad av pillren även om man har adhd. Min kompis blir übersocial när han tar sin medicin, säger hon.
Det krävs bara en snabb sökning på nätet för att hitta en rad webbutiker som säljer receptbelagda adhd- mediciner. Lars Hansson är tullverkets nationella specialist på narkotika. Adhd-medicinerna är narkotikaklassade och går under narkotikalagstiftningen.
- Antalet beslag av metylfendidat, samlingsnamnet på substansen som finns i läkemedel som föreskrivs för adhd diagnoser, har ökat kraftigt. Det här har vi ju känt till tidigare, men det är så mycket som missbrukas i dag med alla internetdroger, säger han.
När läkemedlet säljs på svarta marknaden riskerar det att ifrågasättas, precis som diagnosen om ribban sänks.
Hanna Wilenius tänker fortsätta kämpa för att förändra attityderna kring adhd.
- Så fort Leon fick sin diagnos så blev han mer harmonisk. Jag tror att det var för att han blev annorlunda bemött. Det var inte längre en stökig unge som förstörde. De förstod att han hade koncentrationsproblem, att han inte var elak. Det räckte för att stoppa den negativa cirkeln som på sikt kan bli väldigt destruktiv, säger hon.