Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ohälsan frodas i svenska kyrkor

"Det är andras förväntningar som styr", säger Yvonne Hallin, 58, kyrkoherde i Nämdö församling i Stockholms stift.Foto: Tommy Pedersen

I över tio år har Svenska kyrkan varit medveten om att arbetsmiljön gör anställda sjuka.

Ändå ligger präster fortfarande högt upp på listan över yrkeskategorier som sjukskrivs på grund av stress och psykisk ohälsa.

- Det är andras förväntningar som styr, säger Yvonne Hallin, 58, kyrkoherde i Nämdö församling i Stockholms stift.

Utredningar kring Svenska kyrkans arbetsmiljö

Som svar på ett regeringsuppdrag kom Försäkringskassan i december 2013 med rapporten "Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser". Den visade att präster, följt av pastorer är de yrkesgrupper som löper störst risk för att bli långtidssjukskrivna till följd av psykiska diagnoser.

Redan 2004 började Arbetsmiljöverket se över arbetsmiljön inom Svenska kyrkan. Detta efter upprepade anmälningar och rapporter om konflikter.

2007 kom Arbetsmiljöverket ut med rapporten "Tillsyn av Svenska kyrkans arbetsmiljö". I den stod det bland annat att organisationsstrukturen medför flera otydligheter som otydligt ledarskap och ansvarsfördelning och bristande kunskaper i arbetsmiljö och arbetsledning samt arbetsrätt, styrning och ledning.

I rapportens slutsats betonar dock författarna att det kan se mycket olika ut i församlingarna: "Det är vanskligt att generalisera utan vi vill citera ett uttalande som vi fick under resans gång. 'Det är så olika. Där det fungerar bra är det mycket bra. Där det fungerar dåligt är det mycket dåligt'."

Så styrs Svenska kyrkan

Verksamheten på nationell nivå bedrivs i det registrerade Trossamfundet Svenska kyrkan. Högsta beslutande organ är kyrkomötet och ärkebiskopen är Svenska kyrkans främsta företrädare.

Svenska kyrkan

Svenska kyrkans preliminära medlemsstatistik för 2013 visar att 65,9 procent av befolkningen, 6,4 miljoner personer, tillhör Svenska kyrkan.

Antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskade under 2013 med 1,4 procent jämfört med året innan. Sammanlagt valde 71 693 personer (1,13 procent av medlemmarna) att lämna kyrkan. Siffran är betydligt högre än året innan, men samtidigt ungefär lika stor som då det senast var kyrkoval.

Antalet personer som under 2013 aktivt valde att gå med i Svenska kyrkan, 8 355 stycken, var det högsta under 2000-talet. Till aktivt inträde räknas nya medlemmar som är 12 år eller äldre. Förra året blev även 51 658 barn under 12 år medlemmar i Svenska kyrkan i samband med att de döptes.

Av barn med minst en kyrkotillhörig förälder döptes 69,7 procent. Andelen döpta barn av alla nyfödda är 48,4 procent.

Källa: Svenska kyrkan

För två år sedan gick kyrkoherden Yvonne Hallins make bort efter en tids sjukdom. Det stöd hon fick från församlingsbor och medarbetare gav henne värme och styrka.

Men hennes 15 år som kyrkoherde har många gånger varit en tuff resa. Hon har fått känna på kvinnoprästmotståndet, haft svårt att säga nej och svårt att våga vara bestämd.

Yvonne Hallin har tidigare berättat om hur det är att vara kvinna och ledare inom Svenska kyrkan i boken "Kyrkoherde & kvinna" som kom i fjol.

När Yvonne vid millennieskiftet tillträdde som kyrkoherde i Burs pastorat på Gotland, var hon den första kvinnan på chefsposten. Tidigare hade bara män varit kyrkoherdar i församlingen.

- Jag trodde nog att det skulle glida på enklare eftersom jag själv är från Gotland. Men det gjorde det inte. En manlig kollega ville inte ta nattvarden med mig, till exempel, säger Yvonne Hallin och fortsätter:

- Kvinnoprästmotståndet var nytt för mig. Det var hemskt arbetsamt. Jag var inte beredd på det. Jag var sjukvårds-biträde från början och kommer inte från någon troende familj. Jag hade ingen aning om kyrkans värld.

Efter hand blev situationen på jobbet bättre. Hallin säger att hon fick mycket kärlek och uppskattning innan hon slutade som kyrkoherde i Burs församling.

- Men det är ju lite som man säger om hur många flugor som krävs för att störa nattsömnen. Det krävs bara en, säger hon.

När Försäkringskassan 2011 presenterade sin rapport om skillnader i sjukskrivningsdiagnoser mellan olika yrken toppade präster listan bland de som hade flest sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom, däribland stress. Särskilt drabbade var kvinnor.

 

När listan uppdaterades för 2012 låg präster fortfarande högt. 34 präster per 1 000 sjukskrevs på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Bara psykologer och socialsekreterare låg högre, på 40,7.

- Det gemensamma är att de i sitt yrke möter människor som är utsatta på ett eller annat sätt, vilket kan tära, säger Marie Mulder på Försäkringskassan.

Redan när Saco kom med rapporten "Hälsa och arbete" 2009 uppgav 15 procent inom Svenska kyrkan att de varit långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom, depression eller stress under den senaste femårsperioden.

Om några veckor kommer Försäkringskassans siffror för 2013. Men att de skulle vara trendbrytande, tror inte myndigheten.

- När vi tittar historiskt kan vi se att problemen har funnits länge bland präster. Därför tror jag tyvärr inte att siffrorna för 2013 kommer att se så annorlunda ut, säger Marie Mulder.

Efter upprepade anmälningar, konflikter och bråk beslutade Arbetsmiljöverket att 2004 granska arbetsmiljön inom Svenska kyrkan. Det blev då tydligt att Svenska kyrkan hade en hög andel arbetsrelaterade symtom på grund av organisatoriska och sociala faktorer.

- Hittills har jag inte varit på inspektion i en enda församling som inte haft psykologkontakt inkopplad, sa arbetsmiljöinspektör Britt-Marie Kjölsrud till Kyrkans tidning 2006.

Kjölsrud tog då upp att arbetsmiljöproblemen orsakades dels av en snällhetskultur, men framför allt av otydligheten; de dubbla ansvarslinjerna. Dels mellan förtroendevalda och anställda, dels mellan kyrkoherden och de anställda.

Yvonne Hallin lämnade Gotland och blev 2005 kyrkoherde för Djurö, Möja och Nämdö församling i Stockholms stift.

Församlingen har 3 200 kyrkotillhöriga. Efter ett visst motstånd även här arbetar Yvonne i dag med medarbetare som hon beskriver som fantastiska.

Hon är medveten om att många präster lider av stress. Hon jobbar själv väldigt mycket, bland annat då det är svårt att få tag på vikarier.

- Min församling är visserligen oerhört generös, behöver jag vara ledig får jag vara det. Det är snarare att jag ställer höga krav på mig själv. Ibland kan det vara bra att vara ledig, inte för att man ska passa barnbarn, utan bara för att ligga och vippa på tårna. Jag ska träna på det, säger hon.

 

Yvonne Hallin tror att en stor anledning till stress och utmattningssyndrom är att präster inte känner sig lediga utan ständigt är i tjänst. Som kyrkoherde har man dessutom oreglerad arbetstid.

- Det är andras förväntningar som styr. Och kanske outtalade krav, eller vad man själv sätter som krav, säger hon.

Vibeke Hammarström, chefsansvarig ombudsman för Kyrkans Akademikerförbund, säger att problemen funnits en längre tid och att man från fackets sida arbetat med att förbättra arbetsmiljön.

- I den senaste avtalsrörelsen enades vi med kyrkans arbetsgivarorganisation om att präster som arbetar på oreglerad arbetstid har ett veckoarbetstidstak på 40 timmar per vecka i genomsnitt. Det innebär att arbetsgivare inte kan lasta på dem mer arbete bara för att de inte får övertidsersättning. Kyrkoherden har dock fortfarande oreglerad arbetstid utan tak, säger hon.

Bryter man ned Försäkringskassans sjuksiffror per kön ser man att kvinnor som är komministrar och kyrkoherdar är kraftigt överrepresenterade. 55,7 kvinnor per 1 000 sjukskrevs 2012 på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, jämfört med 18,4 män.

- Vi kvinnor dubbelarbetar generellt mer eftersom vi fortfarande gör det mesta av hushållsarbetet hemma. Vi har också svårare att säga nej. Män har lättare att prioritera sin egen tid och ledighet. Säger en man nej så är han inte en dålig präst, snarare kan det höja hans pondus eftersom det blir ett tecken på auktoritet, säger Yvonne Hallin.

Under åren har Yvonne Hallin dock lärt sig att våga vara bestämd.

- De som har jobbat med mig ett tag vet att jag kan vara både bestämd och flamsig. Jag är inte rädd för att de ska tro att jag är arg bara för att jag är rak.

Anna von Malmborg, samordnare för arbetsmiljöfrågor vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, säger att hon är medveten om arbetsmiljöns brister.

- Jag tror det beror på flera saker. Dels arbetar präster med andra människor, de är så att säga sitt eget arbetsverktyg. Jobbet i sig är en påfrestning med många krav från församlingen och sitt eget kyrkoråd. Dessutom har många präster inre krav. De arbetar med något de tror på och har då ett stort engagemang. Det finns en risk att de vill åstadkomma mer än vad som är möjligt och ibland har svårt att se resultat.

Den andra delen är den organisatoriska, menar Anna von Malmborg. Att ansvarsfördelningen är oklar.

- Vi har märkt att det förekommer att kyrkoherdar känner sig pressade då ansvarsfördelningen mellan kyrko- herden och kyrkorådet är otydlig. De går för långt in i varandras roller. Genom seminarier, råd och stöd försöker vi nu att hjälpa kyrkoråden med vad deras roll är, vilken uppgift de har.

- På samma sätt stöttar vi kyrkoherdarna i deras roll och utvecklar också ytterligare våra utbildningar och stöd till dem. Så vi kan hjälpa dem med vad de ska tänka på när det gäller samarbetet med sina medarbetare. Här tror jag det är viktigt med till exempel samarbetet med kyrkorådet, kollegiala nätverk och handledning.

 

Redan 2006 hölls en konferens i Sollentuna som samlade företrädare från både arbetsgivare och fack. Konferensen föregicks av en studie som Örebro universitet genomfört på uppdrag av Svenska kyrkans arbetsgivar-organisation och arbetstagar-organisationerna.

I studien framkom att Svenska kyrkan hade högre andel sjukskrivningar på grund av konflikter än arbetsmarknaden i stort. Problem som då lyftes fram var bland annat den oklara arbetsfördelningen. Därefter har det hållits flera nationella konferenser där arbetsmiljön har diskuterats.

- Det ledde till beslut av kyrkomötet (kyrkans högsta beslutande organ, reds anm) om en ändring i vår kyrkoordning 2009 och bestämmelser rörande styrning och ledning. Kyrkoherden ska nu leda all verksamhet i församlingen, vilket inte var fallet förut, säger Malmborg.

- De anställda måste känna att de har möjlighet att påverka och att de kan sätta gränser. Det är lätt annars att präster tar med sig jobbet hem och aldrig riktigt kan koppla av, säger Anna von Malmborg.

Att kraven och stressen är än värre för kvinnor som är präster jämför Malmborg med läkarkåren.

- Det är yrken där ett mönster har brutits. Det har länge varit väldigt mansdominerat vilket gör att kvinnor kan känna att de ska leva upp till förväntningar när mönstret bryts.

Yvonne Hallins bästa råd till de kvinnor som kommer nya är att skaffa en mentor.

- En person de kan få stöd och tips av. Det är en stor hjälp.