Attacken mot den fredliga antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i södra Stockholm chockade hela Sverige. Foto: Hampus Andersson/TTAttacken mot den fredliga antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i södra Stockholm chockade hela Sverige. Foto: Hampus Andersson/TT
Attacken mot den fredliga antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i södra Stockholm chockade hela Sverige. Foto: Hampus Andersson/TT
Efter attacken genomfördes en manifestation i Kärrtorp. Foto: Roger VikströmEfter attacken genomfördes en manifestation i Kärrtorp. Foto: Roger Vikström
Efter attacken genomfördes en manifestation i Kärrtorp. Foto: Roger Vikström
20 000 människor deltog under förra årets antirasistdemonstration. Foto: Roger Vikström20 000 människor deltog under förra årets antirasistdemonstration. Foto: Roger Vikström
20 000 människor deltog under förra årets antirasistdemonstration. Foto: Roger Vikström
DÖMDES EFTER UPPLOPPET. Joel Bjurströmer Almgren, 35 Ledarprofilen inom det vänsterextrema nätverket Revolutionära fronten fick 5,5 års fängelse för bland annat dråpförsök och våldsamt upplopp sedan han knivhuggit en nazistisk angripare två gånger i ryggen. Foto: Roger VikströmDÖMDES EFTER UPPLOPPET. Joel Bjurströmer Almgren, 35 Ledarprofilen inom det vänsterextrema nätverket Revolutionära fronten fick 5,5 års fängelse för bland annat dråpförsök och våldsamt upplopp sedan han knivhuggit en nazistisk angripare två gånger i ryggen. Foto: Roger Vikström
DÖMDES EFTER UPPLOPPET.
Joel Bjurströmer Almgren, 35
Ledarprofilen inom det vänsterextrema nätverket Revolutionära fronten fick 5,5 års fängelse för bland annat dråpförsök och våldsamt upplopp sedan han knivhuggit en nazistisk angripare två gånger i ryggen. Foto: Roger Vikström
DÖMDES EFTER UPPLOPPET. Emil Hagberg, 29 Hagberg, som har en ledande position inom Svenska motståndsrörelsen, dömdes till åtta månaders fängelse. Foto: Roger VikströmDÖMDES EFTER UPPLOPPET. Emil Hagberg, 29 Hagberg, som har en ledande position inom Svenska motståndsrörelsen, dömdes till åtta månaders fängelse. Foto: Roger Vikström
DÖMDES EFTER UPPLOPPET.
Emil Hagberg, 29
Hagberg, som har en ledande position inom Svenska motståndsrörelsen, dömdes till åtta månaders fängelse. Foto: Roger Vikström
DÖMDES EFTER UPPLOPPET. Joakim Blixt Eriksson, 24 SMR-aktivisten fick sex månaders fängelse. Foto: Roger VikströmDÖMDES EFTER UPPLOPPET. Joakim Blixt Eriksson, 24 SMR-aktivisten fick sex månaders fängelse. Foto: Roger Vikström
DÖMDES EFTER UPPLOPPET.
Joakim Blixt Eriksson, 24
SMR-aktivisten fick sex månaders fängelse. Foto: Roger Vikström
DÖMDES EFTER UPPLOPPET. Peter Jusztin, 24 SMR-aktivisten fick sex månaders fängelse.DÖMDES EFTER UPPLOPPET. Peter Jusztin, 24 SMR-aktivisten fick sex månaders fängelse.
DÖMDES EFTER UPPLOPPET.
Peter Jusztin, 24
SMR-aktivisten fick sex månaders fängelse.

Nya vågen mot rasistiska våldet

Publicerad

De nazistiska stormtruppernas attack chockade nationen - men ännu ett år senare fortsätter rasisterna att marschera.

Kravallerna på annars så fridfulla Kärrtorps torg i södra Stockholm ledde till en kraftfull motreaktion och en rad fängelsedomar.

Det har inte stoppat nazistgrupperna som är minst lika aktiva som tidigare.

Nu samlas antirasister för en manifestation på årsdagen och platsen för bataljen.

Det är vid lunchtid en lugn söndag för exakt ett år sedan i den inbodda närförorten Kärrtorp, som började byggas i södra Stockholm redan i slutet av 1940-talet. Några hundra aktivister och invånare, bland dem barnfamiljer och pensionärer, har samlats till en fredlig antirasistisk demonstration på torget.

De protesterar mot allt nazistiskt klotter och alla nazistiska affischer som har förekommit i grannskapet den senaste tiden. Arrangör är nätverket Linje 17 mot rasism, uppkallat efter den tunnelbanelinje som går till Kärrtorp.

Plötsligt mitt under ett tal, strax före 12.30, utbryter våldsamt tumult. Ett 40-tal personer går till attack mot demonstranterna. Många av dem har påkar och sköldar. De slänger glasflaskor och bengaliska eldar mot folkmassan. Demonstranterna försvarar sig och häftigt handgemäng utbryter, flera människor slås blodiga.

Polisen är oförberedd, det finns bara en handfull poliser på platsen. Den antirasistiska sidan samlar sig och slår tillbaka angreppet. Många av angriparna tillhör nazistgruppen Svenska motståndsrörelsen (SMR), som tar på sig ansvaret för aktionen.

De dramatiska scenerna väcker upprördhet och avsmak hos en bred opinion - och för tankarna till mörka tider i Europa när nazistiska och fascistiska slagskämpar terroriserade meningsmotståndare på gator och torg på sin väg mot makten. En vecka efter kravallerna samlas upp till 20 000 människor i Kärrtorp till den kanske största antirasistiska manifestationen i Sveriges historia.

Hittills har nio angripare dömts till upp till mellan sex och åtta månaders fängelse. Men det i särklass hårdaste straffet - 5,5 års fängelse - fick en vänsterextremist som knivhögg en av motståndarna.

- Det är stort att det blev en sådan respons. Det är väldigt positivt att det sker en så stor mobilisering mot de rasistiska krafter som finns både i riksdagen och på gatan. Samtidigt ökar aktiviteterna på andra sidan hos nazistiska, fascistiska och rasistiska grupper, säger Ola Hakefelt, aktivist i Linje 17 mot rasism som arrangerar manifestationen på årsdagen.

- Allt fler inser behovet av en motreaktion. Det är bra att folk inte längre går på myten att det går att tiga ihjäl rasismen. Det har aldrig visat sig fungera i historien, säger han.

Hakefelt säger att nazistiska grupper som SMR och Svenskarnas parti är mycket bättre organiserade i dag än skinheadsen var under rasistvågen på 1990-talet. Man har tigit om nazisterna i nästan tio år och de har utnyttjat tystnaden till att samla sig, säger han.

- Jag är starkt kritisk mot de rättsliga följderna efter Kärrtorp. Nazisterna fick absolut för lindriga straff. De dömdes bara för våldsamt upplopp, alltså i princip för att de inte gjorde som de blev tillsagda av polisen, säger Ola Hakefelt.

- De dömdes inte för våld mot demonstranter. De dömdes inte för anstiftan trots att de skickade sms före aktionen, trots att de ropade till sig folk och sa vad de skulle göra, säger han.

Ola Hakefelt är kritisk till det hårda straff som utdömdes mot Joel Bjurströmer Almgren, 35, ledarprofil inom det vänsterextrema nätverket Revolutionära fronten. Bjurströmer Almgren, som tidigare dömts för misshandel, fick 5,5 års fängelse för bland annat dråpförsök och våldsamt upplopp sedan han knivhuggit en nazistisk angripare två gånger i ryggen.

- Han fick ett väldigt hårt straff jämfört med andra som har begått värre brott. Våldet som användes var ett resultat av att polisen inte skyddade oss mot attacken. Vi i Linje 17 har aldrig använt våldsamma metoder, säger han.

Den dömde erkände att han utdelat knivhuggen, men hävdade att han handlat i självförsvar. "Det har inte varit fråga om ett utan två hugg som utdelats bakifrån mot en person som inte haft någon som helst möjlighet att värja sig mot angreppet", skriver rätten som dock ser nödvärnsrätten som en förmildrande omständighet.

Advokat Björn Törnell, som representerade Joel Bjurströmer Almgren, är inte nöjd med domen. Han anser att den är alldeles för hård för dråpförsök.

- Påföljden var ovanligt kraftig. Dessutom anser vi inte att det var dråpförsök. Hovrätten sänkte straffet med ett år, den borde ha sänkt mer, säger Björn Törnell.

- Min klient anser att nazisterna kom allt för lindrigt undan. Det var farligt, de kastade bengaler rakt in i folkmassan.

- Man valde det mildare synsättet när man dömde nazisterna och det hårdare när man dömde min klient. Nazisterna fick straff långt ned på skalan. Det borde ha varit tvärtom inom ramen för vad som är möjligt, nu blev det oproportionerligt, säger han.

Sju nazister dömdes i våras för bland annat våldsamt upplopp efter att ha deltagit i Kärrtorpskravallerna.

Emil Hagberg, 29, som har en ledande position inom Svenska motståndsrörelsen, dömdes till åtta månaders fängelse. SMR-aktivisterna Joakim Blixt Eriksson, 24, och Peter Jusztin, 24, fick sex månaders fängelse vardera. Åklagaren ville att de tre ledarfigurerna skulle dömas för anstiftan, men de friades på den punkten.

Dessutom dömdes en 18-åring, en 17-åring och en 16-åring till ungdomstjänst medan en 17-åring dömdes till ungdomsvård. Samtliga dömda är män.

I en senare rättegång i oktober dömdes ytterligare två nazister till sju månaders fängelse för att ha deltagit i våldsamt upplopp i Kärrtorp. Men kravallerna har ännu inte fått sin slutgiltiga rättsliga upplösning. Flera rättegångar är på gång.

- Det blir två förhandlingar i februari och mars mot sammanlagt 15 personer. Det är samma åtalspunkter som tidigare. Dessutom har jag öppen förundersökning beträffande ytterligare sju personer, säger kammaråklagare Tove Kullberg vid Söderorts åklagarkammare i Stockholm.

Hon vänder sig bestämt mot påståendena att det "sammanlagda" rättsliga resultatet skulle vara skevt eller oproportionerligt, alltså att nazisterna skulle ha sluppit billigt undan.

- Jag har behandlat det strikt som en brottsundersökning. Jag har sett om det har begåtts brottsliga gärningar oavsett vilken sida personerna tillhör. Jag har bedömt att händelsen ska ses som våldsamt upplopp och rätten har delat min bedöming, säger Tove Kullberg.

- Jag yrkade strängare straff än vid fotbollsupplopp. Rättsväsendet bör se allvarligare på det här. Domstolen gick på min linje.

- Man bör se till vilken gärning en person åtalas för och vilken straffsats som föreskrivs. Det är i relation till detta som domstolen utmäter sina straff, säger hon.

Inför årsdagen räknar arrangörerna i Kärrtorp inte med samma massiva uppslutning som vid 20 000-manifestationen förra året. Det blir talare ur de egna leden och man väntar sig deltagande från aktivister och lokalbefolkning som var med på den attackerade demonstrationen. Några ögonvittnen från den gången skildrar på sajten Karrtorpvittnar.linje17.se sina dramatiska upplevelser för ett år sedan.

"Föräldrar med småbarn och barnvagnar flydde i panik. De aggressiva männen skrek, kastade flaskor, slog med påkar och slängde några slags smällare. De höll upp sina sköldar och gick till attack rakt in i folkmassan. På en minut hade torget förvandlats till en krigszon", berättar Josefin.

"Plötsligt hördes panikfyllda röster. "De kommer!", "Nassarna kommer!", "Barnen, få bort barnen!". Jag sprang tillbaka till min vän som jag lämnat för att ta bilden. Det smällde. Rök fyllde luften. Glasflaskor kom flygande. Spontant backade vi mot fontänen - jag minns att jag var rädd för att bli träffad på mitt opererade knä", skriver Sandra.

Daniel Poohl, chefredaktör på Expo, förklarar att nazistiska grupper som Svenska motståndsrörelsen och Svenskarnas parti är marginaliserade och sektartade organisationer. Men de är mer aktiva än på länge och kan, enligt Poohl, vara farliga för personer som kommer i deras väg.

- SMR är en del av den nordiska motståndsrörelsen. Deras dröm är en nordisk nationalsocialistisk diktatur. Det är grupper där våldet hela tiden är närvarande, både utåt och internt, säger Daniel Poohl.

- Våld ses som kapital, att vara en våldsam person ger dig status i gruppen. Det är svårt att komma in, de är väldigt paranoida. Den som kommer i deras väg kan utsättas för våld, trakasserier och hot, säger han.

Som chefredaktör för antirasistiska Expo har Daniel Poohl länge studerat extremistgrupper. Han säger att SMR ser det som hände i Kärrtorp som något problematiskt. Därför försöker de få ut en motberättelse om vad som hände - och fokuserar på den dömde vänsteraktivisten som knivhögg en nazist.

- Att vara inblandad i konfrontationer är inte negativt för SMR, tvärtom. Men de gillar inte bilden av att de attackerat en fredlig demonstration. Därför försöker de etablera en motbild, säger han.

Poohl anser att Sverigedemokraterna i grunden tillhör samma politiska miljö som de nazistiska grupperna även om dessa är kritiska mot SD eftersom partiet inte är tillräckligt radikalt i deras ögon. Men de gillar att SD för upp invandringen på dagordningen.

- När vi riktar fokus på mer extrema grupper framstår SD som mera beskedligt än vad det är. Men en rasideologisk grupp som Nordisk ungdom backar upp SD utan att partiet nödvändigtvis har bett om det. Så indirekt har SD nytta av gruppen, säger Daniel Poohl.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag