Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nya cannabisrön kan skingra rökridåerna

Så lagstiftar världens länder om cannabis.
Grön: Tillåtet/i praktiken tillåtet.
Gul: Förbjudet, men ej straffbart
Orange: Förbjudet men sällan beivrat
Röd: Förbjudet
Grå: Uppgift saknas

På flera håll i världen försvinner förbud mot cannabis.

Samtidigt avslöjar forskare att drogen förändrar hjärnan - hos kommande generationer.

- Det är tydligt att marijuana kan ha fler effekter än vad många tänker sig, säger Yasmin Hurd, professor i psykiatri och neurovetenskap.

HJÄRNAN TRÖGARE

Kroniska cannabisrökare kan få många hälsoproblem. Här är de mest sannolika.

Beroende drabbar ungefär var tionde brukare.

Bronkit och nedsatt andningsfunktion hos regelbundna rökare.

Psykotiska symtom och störningar hos storkonsumenter. Det gäller i synnerhet personer som tidigare drabbats eller har släktingar med liknande störningar.

Försämrade skolresultat hos ungdomar som tar drogen regelbundet.

Övergående tröghet i tankarna under upp till en månad efter att bruket av drogen upphört.

Kognitiv nedsättning hos personer som börjar tidigt och tar drogen varje dag i tio år eller mer.

-

Källa: Drug Test. Analysis 2014 6, 39-45.

En ung man med mittbena och vinröd polotröja röker hasch på en fest. Genom vimlet ser han sin flickvän prata med en annan kille. Plötsligt förändras stämningen. Technomusiken tappar tempo och belysningen från de levande ljusen ersätts av iskallt strålkastarsken.

Den unge mannen kastar paranoida blickar åt alla håll, störtar upp från bordet och rusar ut på en snöig balkong. Där hoppar han över räcket och försvinner ur bild. Filmklippet avslutas med en text: "Många som röker hasch drabbas av panikångest. För en del går det över på en timme, för andra förändrar det livet."

Filmen gjordes av Folkhälsoinstitutet för över tjugo år sedan och visades för skolungdomar. I dag möter den hån och löje på nätplatsen Flashback:

"Jag och min holländske vän diskuterade synen på cannabis i våra länder och jag ville visa hur extremt hjärntvättade svenskar är. I stort sett alla svenskar verkar ju tro att det är exakt såhär cannabis är. En puff och så blir det haschpsykos och mentalsjukhus", skriver en av de anonyma debattörerna.

Attityderna till cannabis har förändrats i Sverige sedan filmen lanserades. Då ansåg över 90 procent av sextoåringarna att det är stor risk att ta skada om man röker cannabis regelbundet. Sedan dess har andelen sjunkit till omkring 75 procent. Under samma period har inställningen till alkohol varit oförändrad.

- Just nu blåser en legaliseringsvind i frågan om cannabis, säger Josefin Månsson, doktorand vid Institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet.

Hon har studerat hundratals diskussionstrådar om cannabis på Flashback. Ett återkommande tema är att varningarna för cannabis är överdrivna, och att drogen inte är farligare än alkohol. USA:s president Barak Obama uttryckte nyligen samma åsikt i en tidningsintervju.

I USA är det numera fler som röker marijuana än vanliga cigaretter. Sedan årsskiftet är det lagligt att använda marijuana för nöjes skull i delstaterna Colorado och Washington. Nyligen blev Uruguay det första landet i världen som legaliserar odling, försäljning och rökning av marijuana.

- Det är för tidigt. Vi vet helt enkelt för lite om effekterna av cannabis, säger Yasmin Hurd - en av forskarna i världen som vet mest om hur cannabis påverkar nervsystemet.

Hon är professor i psykiatri och neurovetenskap vid Mount Sinai Hospital i New York, USA, och talar utmärkt svenska efter många år som forskare på Karolinska institutet i Solna.

Yasmin Hurd är inte speciellt orolig för att laglig handel med marijuana ska leda till att stora skaror av medelålders sällanrökare går ner sig i missbruk. Oron gäller ungdomarna.

Båda de amerikanska delstater som legaliserat marijuana har en åldersgräns på 21 år. Men risken finns att ungdomar tolkar lagändringen som en signal om att drogen är harmlös, enligt Yasmin Hurd. Och det stämmer inte, i synnerhet inte för ungdomar.

 

Kroppsegna substanser som liknar cannabis - så kallade endocannabinoider - bidrar till att styra hur celler i hjärnan utvecklas och bildar nätverk. När hjärnan mognar försvinner överflödiga och störande kopplingar i den grå substansen. Gallringen går som en våg från bakre delen av hjärnan och framåt. Sist mognar pannloberna, som behövs för att kontrollera impulser, fullfölja planer och i största allmänhet ha vad som brukar kallas ett gott omdöme.

Det dröjer ofta långt in i tjugoårsåldern innan hjärnan är färdigutvecklad. Den som röker gräs i unga år mixtrar alltså med biologiska processer som fortfarande arbetar med att utforma hjärnans kopplingar inför vuxenlivet.

- Det är en ganska ny kunskap, säger Maria Ellgren, forskare vid Uppsala universitet, och tidigare doktorand hos Yasmin Hurd.

Först på 1990-talet stod det klart hur kroppens olika typer av mottagare för endocannabinoider ser ut. De finns i många olika vävnader. I hjärnan påverkar de förutom utvecklingen även den känslomässiga balansen, motivationen, aptiten, minnet, rörelserna och andra funktioner.

Det kroppsegna endocannabinoiderna har en lång utvecklingshistoria. De förekommer hos däggdjur, fåglar, fiskar och andra djurslag. När en människa tar en joint rubbas systemet. Röken innehåller dussintals neurobiologiskt aktiva kemikalier. Själva ruset uppstår främst på grund av att ämnet THC (tetrahydrocannabinol) fäster vid mottagare i en del av hjärnans belöningssystem.

Känslan av att vara hög klingar av på några timmar, men drogen är fettlöslig och därmed långlivad i kroppen. Tiden som behövs för att halten ska sjunka till hälften varierar mellan ett par dagar och över en vecka beroende på dosen. Det räcker alltså att röka några gånger i veckan för att ständigt ha drogen i sig.

Cannabis beskrivs ofta som en inkörsport till tyngre narkotika, som heroin och kokain. Det finns gott om vetenskapliga rapporter som visar att den som använder cannabis i unga år löper större risk än andra att gå vidare till tyngre droger. Ju tidigare man börjar med cannabis, desto större är risken.

Maria Ellgren har gett sprutor med THC till råttor i "tonåren" - strax före och efter att de blev könsmogna - i doser som för en människa skulle motsvara ungefär en joint per vecka. Råttor i en kontrollgrupp fick i stället sprutor med en koksaltlösning.

 

När råttorna blev vuxna kunde forskarna se att de som fått THC som unga hade en rubbad omsättning i hjärnan av enkefalin, en kroppsegen signalsubstans som liknar heroin. Dessutom reagerade råttorna annorlunda när de fick möjlighet att injicera en liten dos heroin genom att trycka med tassen på en pedal. De tryckte fler gånger.

- De tog helt enkelt mer heroin, säger Maria Ellgren.

Alla råttor som gång på gång under flera veckor får fri tillgång till heroin blir beroende. Råttorna i kontrollgruppen ökade med tiden sin dos till 15 pedaltryckningar per tillfälle. Råttorna som fått THC när de var unga, däremot, pumpade vidare på heroinpedalen och hamnade till slut på i genomsnitt 25 tryckningar. Dessutom blev de mer benägna att söka sig till heroin när de var stressade.

Beteendet kan antingen bero på att THC-råttorna fick en skönare kick, eller på att de behövde mer heroin för att uppnå samma rus. Hur som helst blev deras missbruk tyngre.

- Belöningssystemet hör till de funktioner i hjärnan som är mest lika hos vitt skilda arter. Därför är det troligt att en effekt hos råttor även finns hos människor, säger Maria Ellgren.

Det betyder förstås inte att alla som röker marijuana blir heroinister. Men djurförsöken visar att upprepade doser av THC tidigt i livet kan lämna bestående avtryck i hjärnan som ökar risken för ett tyngre missbruk.

I en ny studie visar Yasmin Hurd och hennes medarbetare i USA att cannabis har mer långsiktiga effekter än vad som tidigare varit känt. Drogen påverkar även kommande generationer.

Precis som i sina tidigare experiment gav forskarna THC till råttor i "tonåren", både honor och hannar. När råttorna blev vuxna fick de para sig, och deras ungar växte upp helt utan droger. Trots det utvecklade råttorna ett extra starkt sug efter heroin. Jämfört med råttor vars föräldrar varit drogfria tryckte de mer än dubbelt så många gånger på en spak som bara var femte gång gav en liten heroindos. De kämpade helt enkelt hårdare för att få sitt knark.

När THC-ättlingarna blev utan heroin fick de svårare tecken på abstinens i form av tvångsmässigt upprepade beteenden, som att klia sig och gå i cirklar. Studier av deras hjärna visade också att flera olika signalsystem var förändrade på ett sätt som möjligen ökar risken för psykiatriska störningar i kommande generationer, enligt forskarnas rapport i tidskriften Neuropsychopharmacology.

I fjol rapporterade andra forskare i USA att även kokain påverkar hjärnan hos kommande generationer av råttor. Den här typen av ärftlighet kallas epigenetisk. Arvsmassans följd av genetiska "bokstäver" är intakt, men kemiska markörer på DNA-molekylerna leder till att generna används på nya sätt i olika celler.

Det är fortfarande oklart vad de nya rönen betyder för människor. Men upptäckten visar att det fortfarande saknas kunskap om de långsiktiga effekterna av att röka marijuana.

Yasmin Hurd anser att de som försvarar marijuana genom att jämföra drogen med alkohol missar en viktig poäng: alkohol orsakar mycket stora skador. Bara i Sverige är över 300 000 människor beroende av alkohol.

- Med den kunskap vi har i dag skulle vi aldrig ha tillåtit alkohol om den inte redan varit så etablerad i samhället, säger Yasmin Hurd.

Precis som alkohol är cannabis en fara i trafiken, och kan leda till beroende. Mentala förmågor som uppmärksamhet och minne försämras. Vissa forskare anser att problemen kan bli bestående.

Ungdomar som börjar röka marijuana regelbundet innan de fyllt arton har i medelåldern ett IQ som i genomsnitt är åtta poäng lägre än de annars skulle ha haft, enligt en studie av drygt tusen nyzeeländare som publicerades år 2012. Minskningen är mycket mindre för dem som började röka marijuana regelbundet i vuxen ålder.

Men resultaten är omstridda. Flera andra forskargrupper har påpekat att sambandet i stället kan bero på att personerna i studien har levt under olika ekonomiska villkor, eller på att somliga har en personlighet som leder till både missbruk och dalande resultat i IQ-tester. Som alltid är det svårt att utesluta bakomliggande faktorer i en studie som följer en folkgrupp genom livet.

 

Samma sak gäller risken att drabbas av psykossjukdomar. Redan år 1987 rapporterade svenska forskare att värnpliktiga som har använt cannabis minst tio gånger innan de blev myndiga mer än dubblerar sin risk att drabbas av schizofreni senare i livet.

Trots det uppgav den ansedda medicintidskriften Lancet i en ledarartikel år 1995 att cannabisrökning inte är skadligt för hälsan ens på lång sikt. Ytterligare forskning under mer än ett decennium ledde till att tidskriften ändrade sig och slog fast att "bruket av cannabis kan öka risken för psykossjukdomar".

Flera andra studier visar att risken ökar för dem som börjar med drogen i unga år, men bara en liten andel av alla som använder cannabis får psykossjukdomar.

I Sverige finns uppskattningsvis en miljon människor som någon gång har testat cannabis. Den överväldigande majoriteten klarar sig utmärkt, vilket strider mot bilden av cannabis som många medelålders svenskar mötte när de var unga.

Yasmin Hurd är kritisk mot överdrifter. Hon vill i stället understryka att unga hjärnor är särskilt känsliga.

- Det viktiga budskapet är att om din hjärna inte är färdigutvecklad så påverkas du mer av marijuana. Det kanske inte bara gäller den dagen du tar drogen, utan långt in i livet. Och nu vet vi att även nästa generation kan påverkas, säger hon.

 

Per Snaprud

redaktionen@expressen.se

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!