Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ny teknik hjälper oss att bli föräldrar ännu senare i livet

Journalisten och tidigare proffsboxaren Åsa Sandell blev mamma vid 45 via äggdonation. "Jag kan slappna av på ett annat sätt än för 20 år sedan," säger hon.
Foto: Jens L'Estrade

Metoderna för att lura moder natur blir fler, och bättre.

Vår önskan att få barn även sent i livet har gjort fertilitetsindustrin till en internationell miljardbusiness.

Nu erbjuder allt fler privata kliniker i Sverige kvinnor att frysa ner sina ägg.

Och kanske kommer männen snart att frysa ner sina spermier. Nya rön visar att äldre mäns spermier ökar risken för sjukdomar hos barnet.

Det tar allt längre tid att skapa en modern människa.

Börja med sex års barndom, nio år grundskola och tre år på gymnasiet. Kasta sedan in ett par fria år att resa i världen eller fundera ut vad du vill bli, och addera därefter minst fyra års universitetsutbildning. Toppa sedan med ett par år till för att befästa karriären - innan du ens börjar fundera på att skaffa barn.

Utrymmet för där vi "bör" och vill få barn och där vi biologiskt kan få barn bara krymper. Kvinnans chans att bli gravid minskar dramatiskt efter 35 års ålder, då fertiliteten bara är hälften av en tjugo­årings.

En ekvation som kan skapa en viss stress hos 30-plussare utan barn.

Förstagångsmammorna  i Sverige är  i genomsnitt 28,9 år.  I Danderyd är siffran högst  i landet: 32,4. Männen är i snitt 31,5 år när de får sitt första barn.

Det som påverkar den kvinnliga fertiliteten mest är antalet och kvaliteten på äggen, och bägge avtar ju äldre kvinnan blir.

Men det finns lösningar som håller på att förvandlas från framtid till nutid.

Sedan ett år tillbaka kan alla kvinnor - som är beredda att betala 25 000 kronor - stanna den biologiska klockan genom att frysa ner sina ägg på Nordic IVF Center i Göteborg. Metoden kallas vitrifiering och har funnits i Sverige i flera år, men tidigare bara på universitetssjukhus och bara för kvinnor med medicinsk risk för att äggen försvinner, som hos cancerpatienter.

Social freezing, privat äggfrysning av icke-medicinska, livsstilsrelaterade anledningar, är en växande marknad i många länder. Och flera kliniker i Sverige står på tur. Nu till hösten öppnar även Fertilitetscentrum på Carlanderska i Göteborg upp kommersiellt. Där har den nya äggfrysnings­metoden testats i en nyligen avslutad studie som resulterat i att de första barnen i Norden föddes i våras med den nya tekniken.

Ulf Zackrisson, läkare på Nordic IVF Center, tycker att äggfrysning bör diskuteras ur ett jämställdhetsperspektiv, precis som abort.

- Även mannens val och karriär skjuter upp familjebildningen i en relation och plötsligt kanske kvinnan befinner sig i en ålder då hon inte längre är fertil. Äggfrysningen gör att kvinnans fertila period närmar sig mannens, vilket ger en mer jämställd fertilitet. På detta sätt slipper kvinnor få donerade ägg av andra, utan kan donera ägg till sig själva, säger han.

Äggfrysning har funnits sedan 80-talet, men med tidigare tekniker kunde bara några få procent av äggen frysas med lyckat resultat. Nedfrysningen var för långsam och äggen innehåller mycket vätska vilket gör att iskristaller lätt uppstår och förstör ägget. Med vitrifieringen fryses de obefruktade äggen ner i flytande kväve på bråkdelen av en sekund vilket gör att över 90 procent klarar sig. Den nya tekniken har revolutionerat fertilitetsmarknaden och underlättat äggdonationerna.

Samma framsteg som hjälper barnlösa är också ett hjälpmedel för friska människor.

- Det är naturligtvis bättre att kvinnor själva fryser ner sina ägg i fertil ålder än att de kommer till oss när äggen är slut, och att vi då stimulerar en ung frivillig frisk donator. Och det är både säkrare och etiskt bättre än att åka och köpa ägg på den internationella marknaden, säger Outi Hovatta, Sveriges enda professor i assisterad befruktning.

I Sverige är det förbjudet att donera ägg på privata kliniker, för att undvika kommersiell ägghandel. Men debatten pågår även inom den offentliga vården. Region Skånes närsjukvårdsutskott vill höja ersättningen för äggdonationer från 3000 till 11 000 kronor. Regionens etiska råd varnar för att det kan leda till organhandel.

- Risken är att man uppmuntrar kvinnor som egentligen inte hade velat donera ägg att göra det för att tjäna pengar, säger Mats Johansson, lektor vid avdelningen för medicinsk etik vid Lunds universitet.

Reglerna skiftar från land till land och är ofta luddiga. Klinikerna, äggköparna, och donatorerna kan utnyttja det internationella regelverkets gråzoner. I boken "Den röda marknaden" kartlägger amerikanske journalisten Scott Carney den internationella illegala organhandeln.

Han tecknar ett dystopiskt framtids­scenario där fattiga och utsatta människors organ säljs som reservdelar på en marknad. En affärsman berättar i boken hur han fått erbjudande från investerare att placera in ägg från amerikanska superdonatorer, fotomodeller med utmärkta högskoleprov och prestigefyllda examina, i asiatiska surrogatmammor. Barnen skulle sedan säljas för en miljon dollar styck först till investerarens vänner och sedan till resten av världen. Affärsmannen tackade nej till affärsidén.

Men redan i dag regleras ersättningen för äggen på marknaden, enligt Carney. I USA lägger äggdonatorer ut sina profiler på nätet och en amerikansk kvinna får runt 8 000 dollar för sina ägg, men kan begära över 50 000 om hon är en atletiskt byggd toppstudent. En outbildad ukrainska däremot får bara ett par hundra dollar för sina ägg.

Att frysa ner sina ägg är varken smärt- eller riskfritt. Behandlingen är densamma som inför provrörsbefruktning och kan ge klimakterieliknande symptom med svettningar, sömnproblem och depression. En hormonöverdos, så kallad överstimulering, kan vara hälsofarlig. Själva ingreppet för att plocka ut äggen görs vaginalt med en nål. Outi Hovatta har utfört vitrifiering i fem år. Ändå vill hon varna för en överanvändning av metoden.

- Det finns komplikationer vid äggfrysning, i väldigt sällsynta fall med livshotande konsekvenser. Om kvinnan gör behandlingen för att genomgå en provrörsbefruktning så är hon ju motiverad. Men en ung, frisk flicka måste överväga detta mer noggrant, säger hon.

Den övre gränsen för hur gammal en kvinna får vara är omdiskuterad. Det finns inga nationella riktlinjer men Nordic IVF Center har satt sin gräns vid att inte ta ut ägg på kvinnor över fyrtio år, och äggen kan lagras upp till dess att kvinnan är fyrtiofem år.

Reproduktionsmedicinska frågor som inseminering av ensamstående kvinnor och surrogatmödraskap är heta politiska frågor. Men forskningen ligger ofta långt före lagstiftningen.

- Det finns inte särskilt mycket reglering på området. De medicinska möjligheterna tänjer ju hela tiden på de etiska gränserna. Samtidigt som politikernas och juristernas uppgift är att se till att etiken upprätthålls, säger Tesi Aschan, jurist vid avdelningen regler och tillstånd på socialstyrelsen.

Klinikerna har helt enkelt fått sätta sina egna regler. Vad gäller äggen finns än så länge inga regler för hur länge de får sparas. Spermier har man kunnat frysa ner i femtio år, och det finns inga begränsande regleringar, de kasseras när mannen dör. Embryon, befruktade ägg, får bara ligga i fem år och för att få använda dem måste båda föräldrarna fortfarande vara ett par. Så är inte fallet när kvinnan själv fryser sina ägg.

- Till skillnad från när man fryser ner embryon, så bestämmer kvinnan själv över ägget. Dessutom kan man befrukta ett ägg  i taget så att man slipper det etiska dilemmat med överskottsembryon. Med detta sätt kan man ha en äggbank, och äggen kan ligga där i åratal, säger Göran Westlander, verksamhetschef på Fertilitetscentrum på Carlanderska i Göteborg som befruktat det ägg som gjorde att Nordens första barn från ett ned ­ fruset vitrifierat ägg föddes i våras.

Nedfrysning kan bli aktuellt även för män som väljer att skaffa barn sent. En ny studie från isländska forskare visar att antalet mutationer hos ett barn, genetiska förändringar, påverkas av pappans ålder när barnet blir till. Risken för mutationer är dubbelt så hög om pappan är 45 år i stället för 30 när barnet föds. Forskarna hittade ett samband framför allt till neuropsykiatriska sjukdomar som autism och schizofreni.

Det är celldelning som driver mutationerna, och eftersom spermier bildas hela tiden går de igenom fler celldelningar ju äldre mannen blir. Kvinnors könsceller samlar inte på sig mutationer i samma grad eftersom de i princip är färdigproducerade när hon föds.

Redan nu kan vi alltså på olika sätt lura "moder natur" och bli mamma och pappa senare i livet.

Journalisten och tidigare proffsboxaren Åsa Sandell, 45, blev tack vare äggdonation mamma till dottern Vera, 3 månader. Hon ser positivt på att möjligheten att frysa ner ägg finns - och tror också att fler män kommer frysa ner sina spermier framöver.

- Det är möjligt att alla unga kvinnor och män fryser in sina ägg och spermier när de är unga i framtiden "just in case". Men hade det gått när jag var yngre hade jag nog inte gjort det ändå eftersom det bygger på att man aktivt funderar på barn och det gjorde inte jag, säger hon.

Men även om tekniken finns - och redan används - kan det vara socialt kontroversiellt att bli förälder på äldre dagar. Det gäller både män och kvinnor.

Det har bland andra Margareta Svensson, 43, känd från tv-programmet "Svenska Hollywoodfruar", upplevt. När hon och maken Seth Riggs, 81, fick barn krävde Riggs vuxna barn ett DNA-test - eftersom de tvivlade på att han var pappan.

Margareta Svensson upplevde det hela som mycket kränkande:

- Vi skulle självklart inte komma på tanken att vara med någon annan. Sedan finns det ju en annan aspekt och det är att det inte är roligt för en man att höra att han inte skulle kunna för att han är för gammal, har hon sagt.

Fertilitetsmarknaden är en växande miljardindustri och forskningen gör snabba framsteg. I höst ska den första livmodertransplantationen i Sverige göras på Sahlgrenska i Göteborg. Foskarteamet har kämpat för det sedan 1999, och det kunde ha blivit världens första livmodertransplantation, men en turkisk läkare hann före.

Och utländska forskare experimenterar redan med konstgjorda livmödrar, vilket i teorin skulle kunna leda till det hittills mest kontroversiella steget: att skapa barn helt utanför den mänskliga kroppen.

Vi blev föräldrar efter 40

"Vi ville så gärna"

Kaféveteranen Eva Olsson, 52, blev mamma till en liten pojke efter 50.

- Vi ville så gärna få barn, jag och min man. Inte heller här har jag haft fokus på rädsla utan bara på glädjen och lyckan att få bli förälder.


"Allt har gått jättebra"

Mångmiljonären, kungavännen och niobarnspappan Aje Philipson, 69, fick sitt senaste tillskott - en dotter - i augusti 2009.

- Allt har gått jättebra. Hon är så söt och fin, berättade hans fru Bathina El-Soudi, 33, för Se &Hör.


Margareta är 43 år - Seth 81 år

TV3:s nya Hollywoodfru Margareta Svensson, 43, och hennes man Seth Riggs, 81, fick i juni sitt första gemensamma barn - dottern Samantha.

- Ålder är så individuellt men i Sverige formar man en uppfattning om en person på grund av hur gammal han eller hon är. Här är det ingen som lyfter på ögonbrynen, har hon tidigare sagt.


"Känner mig yngre"

Sångaren Tommy Körberg blev pappa igen i 60-årsåldern - sitt första barn fick han som 29-åring.

- Jag känner mig yngre. Det är ju alltid den där kampen att man är en 62-åring utanpå och en 18-åring inuti, sa han i TV4:s "Hellenius hörna".