Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ny sexlag kan fälla
fler för våldtäkt

Justitieminister Beatrice Ask tror att fler blir fällda med den nya omskrivningen av lagen. Men hon möter stark kritik från Madeleine Leijonhufvud, professr i straffrätt, som vill att man går längre. Även advokaten Elisabeth Massi Fritz riktar skarp kritik mot regeringen, som hon menar "inte vågar gå hela vägen."Foto: Roger Vikström

Att vara i en särskilt utsatt situation ska från den 1 juli i år räcka för en våldtäktsdom.

Begreppet ersätter "hjälplöst tillstånd" som lagen är skriven i dag.

- Jag tror att vi kommer att få fler som blir fällda för våldtäkt, säger justitieminister Beatrice Ask.

Men Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, vill att man går längre.

Hon vill se en skrivning om krav på samtycke när personer har sex:

- Det finns väldigt mycket kvar av synen att det är tjejerna som får ta ansvaret.

Lagen skrivs om

Särskilt utsatt situation
Dagens begrepp "hjälplöst tillstånd" ersätts av "särskilt utsatt situation". Enligt lagrådsremissen ska det innebära att även situationer där offret är passivt och inte skriker eller gör våldsamt motstånd under övergreppet kommer att omfattas av våldtäktsbrottet.

 

Grovt sexövergrepp mot barn
Definitionen av grovt sexuellt övergrepp mot barn utvidgas och ska fokusera mer på kränkningen än på vad som rent tekniskt skett. Enligt lagrådsremissen kan exempelvis beröring vara lika kränkande som penetrering. Straffminimum för grovt sexuellt övergrepp mot barn höjs från sex månader till ett år.

 

Förlängd preskription
Preskriptionstiden för utnyttjande av barn för sexuell posering börjar löpa först när barnet fyller 18 år. Om det brottet samt köp av sexuell handling av barn sker utomlands där handlingen är laglig kan man ändå straffas i Sverige. Kravet på att så kallad dubbel straffbarhet avskaffas.

En 15-årig flicka rymmer från ett ungdomshem. Det är i slutet av april 2005 och när hon kommer till Stockholm har hon ingenstans att ta vägen. Utan pengar ber hon tre män om en cigarett. De erbjuder henne att bo i en lägenhet i Jordbro och hon följer med.

Männen dricker henne redlöst berusad och låser in henne i lägenheten. De tvingar henne till sex. Hon går på toa och kräks mellan övergreppen.
Samma år ändrades sexualbrottslagstiftningen. Frågan om samtycke hade redan innan debatterats men kom inte med i den nya skrivningen av lagen. I stället skrevs formuleringen "hjälplöst tillstånd" in.

Vid våldtäkt mot barn behövde inte barnet längre göra motstånd för att det skulle klassas som våldtäkt.

Antalet anmälningar om våldtäkt ökade. Och den nya lagstiftningen ställdes på sin spets redan under sommaren.

15-åringen polisanmäler det som drabbat henne. Männen åtalas för grov våldtäkt. Men två av dem frias när Handens tingsrätt meddelar domen i början av juli.

- Situationen hade varit annorlunda om lagstiftningen hade varit baserad på ett krav om ett samtycke, säger domaren Per Backström till Expressen.

Även hovrätten friade två av männen trots erkännandet att de tvingade till sig oralsex. Enligt rätten var flickan inte hjälplös eftersom hon i efterhand kunde redogöra för övergreppen. En av männen döms dock för våldtäkt.

 

För drygt två år sedan lämnade utredaren Nils Petter Ekdahl, rådman vid Lunds tingsrätt, över en utvärdering av sexualbrottslagstiftningen. I den fanns en genomgång av hur lagstiftning kring samtycke formulerats i andra länder.
 

Man tog upp Europadomstolens av- görande mot Bulgarien från december 2003. Fallet rörde en 14-årig flicka som följde med äldre killar. Hon vågade sedan inte göra motstånd när två av dem hade sex med henne.

Åklagarmyndigheten avfärdade fallet men flickan drev det till Europadomstolen. Där drog man slutsatsen att varje sexuell handling som skett utan samtycke var att anse som kriminell även om offret inte gjort fysiskt motstånd.

- Att man bara ska kunna säga nej utan att göra fysiskt motstånd och ha lagen i ryggen är vad man kan förvänta sig av Sverige 2013, säger professor Madeleine Leijonhufvud om att införa samtycke i svensk lagstiftning.

I utvärderingen av sexualbrottslagstiftningen skriver man att många argument talar för en reglering om samtycke. Det skulle vara en fortsättning av hur man ser på våldtäktsbrottet och även ha en "normbildande verkan".

 

Samtidigt tar man upp bevisproblematiken, där ord kan stå mot ord. Och att det skulle kunna leda till fler anmälningar och därmed förväntningar om fler fällande domar.
"En naturlig åtgärd för att motverka orimliga förväntningar måste dock vara att i samband med införandet av en lag baserad på bristande samtycke informera och utbilda i frågan på en bred front" skriver man i utvärderingen från 2010 (SOU 2010:71).
När så lagrådremissen presenterades i går fanns inget med om att få in samtyckesbegreppet i lagtexten.

- Det viktiga är att i stället för att prata om hjälplöst tillstånd så talar vi om en särskilt utsatt situation, så vi fångar in det här. Det svarar mot ambitionen att vi inte ska låta den här typen av händelser gå obemärkta förbi, säger justitieminister Beatrice Ask (M).
Hon tror att ändringen, som föreslås börja gälla från 1 juli i år, kommer att leda till att fler döms för våldtäkt.

- Jag är helt enig med regeringen om att det finns vissa brister i dagens lagstiftning. Det är bra att man försöker åtgärda de bristerna, säger Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholm universitet.

 

Men kritiken mot den lagrådsremiss som lagts fram har inte låtit vänta på sig. Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, tycker att skrivningen kring samtycke borde vara med.

- Det är fortfarande så att man medvetet lämnar vissa situationer utanför straffansvaret, säger Leijonhufvud till Expressen.
Hon anser att gamla normer finns kvar, trots att Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder.

- Det finns väldigt mycket kvar av synen att det är tjejerna som får ta ansvaret. Hamnar de på fel ställe så får de skylla sig själva, man är inte beredd att säga att vuxna människor måste ansvara för att de inte skadar någon annan på det här området. Det är väldigt lite fokus på männen i det här sammanhanget.

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR, är mer försiktig i sin kritik.

- Skulle man införa en samtyckesreglering så skulle det kräva stor utbildningsinsats för rättsväsendet, säger Zandra Kanakaris, ledamot i SKR:s styrelse.
Men ska utbildning vara ett hinder?

- Lagstiftningar måste följas av resurser för att det ska bli något bra av det. Nu har man gått på det här med särskilt utsatt situation, även om vi tycker att det är lite otydligt, säger Kanakaris.

 

Advokat Elisabeth Massi Fritz riktar skarp kritik mot regeringen och menar att man inte "vågar gå hela vägen" och anta förslaget som finns om samtycke.

- Den person som har sex måste väl ändå försäkra sig om att den andra vill ha sex.

- I dag är det målsäganden som måste vända ut och in på sitt privat och sexliv men också behöva utstå att bli belagd med skuld och misstänksamhet vilket är oacceptabelt i en modern rättsprocess, säger Massi Fritz.

Justitieministern hänvisar till svårigheten att få ihop bevis, och menar att offret skulle bli mer utsatt av skrivningen om samtycke.

- Då ska rättsväsendet pröva om man varit överens eller inte. Det får till följd att då flyttar man fokus från övergreppet till hur offret betedde sig, säger Beatrice Ask.

 

Diskussionen kommer att fortsätta. I går lämnade Miljöpartiets folkhälsopolitiska talesperson Gunvor G Ericson in en interpellation för att lyfta frågan till debatt i riksdagen.

- Utredningen som regeringen själv tillsatte gjorde ett gediget arbete. Man går inte på ett skarpt samtycke utan på en samtyckesbaserad linje där man inför begreppet sexuella övergrepp. Det tycker jag att regeringen borde ha lagt fram som förslag.

- Det är visserligen ett steg i rätt riktning men man gör inte fullt ut det som krävs för att Sverige ska kunna leva upp till Europadomstolens dom mot Bulgarien. Varför man inte gör det förstår jag inte, säger Gunvor G Ericson.