Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nu vill alla vara med i "smarta klubben"

Jenny Åkerman är ordförande för Mensa i Sverige.
Vissa har det - andra inte.
För att få komma med i intelligensföreningen Mensa krävs minst 131 i IQ.
De senaste tio åren har antalet medlemmar i Sverige nästan fördubblats.
Har vi blivit smartare?
Nja, snarare mer intresserade av att visa det.
En exklusiv förening som ser ner på vanligt folk - eller en fristad för oliktänkande? Meningarna om Mensa går isär och skiftar beroende på vem som svarar.
Sofie Molander är säker på sin sak - Mensa är ett ställe där hon får vara sig själv.
- Äntligen är jag hemma. Jag behöver inte förminska mig eller vara lagom, säger Sofie Molander.
I februari gjorde hon testet som bekräftade hennes aningar, att hon har en högre IQ än människor i gemen.
- Jag tyckte att det var stressigt och trodde inte att det gick bra. När jag fick resultatet blev jag förvånad och lättad. Jag tänkte att antingen så är jag efterbliven eller också är jag intelligent.
Hon har alltid tyckt att hon tänkt annorlunda.
- Jag är snabb att dra slutsatser, argumentera och processa information, säger Sofie Molander.
För att få komma med i Mensa behöver aspiranten göra ett test om 45 frågor inom 20 minuter till en kostnad av 295 kronor. Testet mäter begåvning oberoende av tidigare erfarenhet. Frågorna utgörs av serier av grafiska figurer, det gäller att se mönstren och utifrån dem avgöra vilken figur som gör serien komplett.
Den genomsnittliga intelligenskvoten, IQ, är 100 och den som har 85 och därunder räknas som lågbegåvad och den som har 115 och däröver räknas som högbegåvad. För att komma in i Mensa krävs som sagt 131 eller mer i IQ, något som två procent av befolkningen svarar upp mot.

Mensa betyder bord på latin och grundades 1946 i England i svallvågorna efter andra världskriget. Syftet var att samla alla kloka huvuden för att lösa världens problem. Med tiden utvecklades verksamheten till att i första hand bli en social förening.
- Det gick inte att enas kring världsproblemen. Det var som att valla katter, säger Jenny Åkerman som är ordförande i Sverige.
I dag är 4 000 personer med i Mensa i Sverige. Ökningen från år 2000 är dramatisk, då det var 640 medlemmar. Andelen kvinnor har ökat från 14 procent till 20 procent i dag. Medelåldern är ganska låg, 34,5 år. Yngsta medlemmen är sju och äldsta 81 år gammal.
Isabella Rydberg, pressansvarig berättar att alla samhällsklasser och yrken finns i föreningen men att det är en övervikt av IT-folk.
- Generellt har män lättare att prata om vad de är bra på och det anses coolt att ha hög IQ. I IT-branschen är det många män, det kan vara en av anledningarna, säger Isabella Rydberg.
Mensas uppgift är att lokalisera och främja mänsklig intelligens och låta intelligensen komma mänskligheten till godo, berättar Jenny Åkerman. Hennes hjärtefråga är den om så kallade särbegåvade barn, alltså barn som har hög IQ. Särbegåvade barn behöver extra resurser precis som barn med inlärningssvårigheter, tycker hon.
- Det står i skollagen att alla barn ska mötas på sin nivå men det uppfylls inte. Man prioriterar ned särbegåvade barn och tror att det kostar pengar att satsa på dem, säger Jenny Åkerman.
Barn som har lätt för sig behöver inte vara a-studenter. Tvärtom.
- Det är sällan särbegåvade barn är högpresterande, det är den ­koden som lärarna måste knäcka. Särbegåvade barn kan strunta i läxor och glida igenom skolan. När de kommer till gymnasiet har de ingen studieteknik och får kanske underkänt eller precis godkänt.

Sara Henrysson Eidvall heter psykologen som har bestämt vilket IQ-test som används vid inträdesproven till Mensa. Hon anlitas också av flera företag, för att vaska fram kandidater vid nyanställningar.
- Jag tror att ett medlemskap anses vara en merit när man söker jobb, det är någonting man vill visa i cv:n, säger Sara Henrysson Eidvall.
Hon tror att den stora medlemstillströmningen de senaste åren kan handla om varumärkesbyggande.
- Konkurrensen är mycket hårdare i dag och för att nå igenom bruset och synas i mängden kan det sticka ut att säga att man är med i Mensa, säger hon och tillägger:
- Jag tror att jantelagen får mindre genomslag. Nu anses det sexigt att vara intelligent.
Enligt henne finns det också ett starkt samband mellan begåvning och prestation. Hon berättar om en engelsk studie som visade att nio av tio personer med hög IQ är framgångsrika.
Jenny Åkerman nyanserar:
- De som har de högsta lönerna har omkring 117 i IQ. De är tillräckligt begåvade för att kunna analysera och styra, men samtidigt tillräckligt stimulerade och nöjda med sitt jobb, säger Jenny Åkerman.
Ett sätt att vara som skiljer sig från särbegåvade, menar hon.
- De fladdrar som fjärilar till nästa blomma för att få uppleva något nytt, säger Jenny Åkerman.
Om Mensas medlemmar har minst 131 i IQ så är det småpotatis i jäm­förelse med sällskap som Giga society. De sex medlemmarna måste ha minst 196 i IQ vilket enbart en miljarddel av befolkningen har. En av de sex är svensken Andreas Gunnarsson i Göteborg. Resultaten baseras på experimentella test.
- Rent allmänt tvivlar jag på att det är möjligt att mäta eller ens definiera så hög IQ som Giga siktar på. Att vara ­intelligent innebär inte nödvändigtvis att man måste ha hög utbildning eller vara expert inom något område. ­Däremot misstänker jag att det finns en korrelation mellan intelligens och nyfikenhet, säger Andreas Gunnarsson via mejl.

Psykologen Sara Henrysson Eidvall underkänner Giga societys test.
- Man kan inte mäta IQ över 150, det är inte möjligt, säger hon.
Men Mensas test är förstås kvalitetssäkrat.
Eller?
Nej, intelligenskvot är ett felaktigt begrepp som är meningslöst att applicera på människor. Det tycker Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.
- Det är innehållslöst att definiera människors begåvning utifrån endast en siffra. Från början visade intelligenstesten att kvinnor hade högre resultat och då gjordes testen om av ideologiska skäl. Det är ett trubbigt instrument.
Han håller hellre fram Howard Gardners forskning som går ut på att det finns nio intelligenser, till exempel fysisk, musikalisk och social intelligens.
Intelligensbegreppet blev kontroversiellt 1994 då boken The Bell curve kom, skriven av amerikanerna Charles Murray och Richard Herrnstein. Den drog slutsatsen att intelligens är kopplad till etniskt ursprung och i förlängningen att vita människor är mer intelligenta än andra. En kritik mot boken går ut på att skillnaderna i intelligenskvot beror på socioekonomiska skillnader.
- Intelligenskvoten påverkas av graden av utbildning, säger Peter Gärdenfors.
Martin Ingvar, professor i neurofysiologi vid Karolinska institutet, berättar att intelligensen beror på arv och miljö. Intelligensen stimuleras i en gynnsam miljö medan en torftig miljö kan hämma den mentala utvecklingen.
- Det barn som växer upp i en miljö med rikt språk utvecklar det abstrakta tänkandet vilket är ett kriterium för hög IQ, på så vis kan miljön påverka IQ, säger han.
Han berättar att intellektuell kapacitet kräver arbetsminne, det vill säga förmåga att hålla information i minne, hålla isär men ändå koppla ihop olika trådar - ungefär som du gör nu när du läser den här texten och följer dess sju olika intervjupersoner.
Enligt SCB är Sveriges befolkning 9,4 miljoner personer och två procent är 188 000 personer - alltså finns det plats för många fler i Mensa.
- Vi saknar medlemmar, vi vill jättegärna bli fler, säger Isabella Rydberg.
För den hugade kan meddelas att nästa testtillfälle i Stockholm är den 11 september, Malmö den 28 september och Trollhättan den 22 oktober. Den som klarar inträdesprovet befinner sig i gott sällskap. Bland andra Jodie ­Foster, Steve Martin och Joyce Carol Oates är med i "nördklubben" som har blivit cool.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!