Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nu passerar Nasa- rymdsonden Pluto

Här är en av de mest detaljrika bilder som hittills tagits på dvärgplaneten Pluto.
Foto: Nasa
På tisdagen passerar Nasas rymdsond New Horizon isplaneten.
Foto: Nasa
Redan i januari 2006 sändes New Horizon iväg, och först nu – nio år senare – nås Pluto.
Foto: Ken Thornsley

Aldrig tidigare har vi fått komma så nära de yttre delarna av solsystemet.

I dag passerar Nasas rymdsond New Horizons dvärgplaneten Pluto.

– Vår bild av Pluto och de yttre delarna av solsystemet kommer att förändras dramatiskt, säger NASA:s Alan Stern, forskare och ansvarig utredare för New Horizon, till CNN.

New Horizons

■ Farkosten är en amerikansk rymdsond för utforskning av Pluto och andra objekt i Kuiperbältet.

■ New Horizons byggdes inom ramen för NASA:s New Frontiersprogram och sändes upp från Cape Canaveral 19 januari 2006.

■ Rymdsonden kommer att passera förbi Pluto på 13 000 km avstånd den 14 juli 2015 med en hastighet av nästan 14 kilometer per sekund.

■ New Horizons blir den femte rymdsonden (efter Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och 2) som lämnar planetsystemet för vidare färd mot stjärnorna och den första som når Pluto.

Källa: Nationalencyklopedin

Kuiperbältet

■ Kuiperbältet är ett område med småkroppar i planetsystemets yttre delar.

■ område med småkroppar i planetsystemets yttre delar

■ Pluto och dess månar ingår i Kuiperbältet, tillsammans med två andra dvärgplaneter - Makemake och Eris, som är den största kända dvärgplaneten.

■ Det var bland annat upptäckten av att Pluto inte är den största planeten i Kuiperbältet som gjorde att den omklassificerades från planet till dvärgplanet.

Källa: Nationalencyklopedin, Claes-Ingvar Lagerkvist och Aage Sandqvist

Dvärgplaneten Pluto

■ Pluto upptäcktes 1930 av Clyde Tombaugh och var en planet fram till år 2006. I augusti 2006 degraderade Internationella astronomiska unionen Pluto till en så kallad dvärgplanet.

■ Det tar 248 år för Pluto att göra ett varv runt solen.

■ Pluto har fem månar.

■ Temperaturen är -229 grader Celsius.

■ Himlakroppen tros bestå av is och sten, atmosfären av kväve, kolmonoxid och metan.

Källa: Nationalencyklopedin och Illustrerad vetenskap

Den 19 januari 2006, i Cape Canaveral, på Floridas atlantkust, sände NASA upp rymdsonden New Horizons, för att ta reda på mer om Pluto och dess omgivningar. Tidigare har sonder varit på liknande uppdrag, men New Horizons är den första som når hela vägen fram till Pluto och som dessutom kan skicka information från sin resa, tillbaka till jorden.

– Det är första gången vi har en sond som kunnat ge information om himlakropparna som är så långt ut, säger Claes-Ingvar Lagerkvist, professor emeritus i astronomi, vid Uppsala universitet.

Rymdsonden har sju instrument ombord för att kunna undersöka Pluto och dess omgivningar. Bland annat två kameror, två och detektorer för atmosfäriska gaser och joner samt en detektor för kosmiskt stoft. Det ingår även ett radioexperiment för att kunna bestämma atmosfärens egenskaper och kropparnas massor. Sonden strömförsörjs av en radioisotopgenerator, som är baserad på plutonium.

14 kilometer i sekunden

New Horizons kommer att passera Pluto med en hastighet på 14 kilometer per sekund och färdas genom Plutosystemets innersta delar - där bland annat Plutos mest kända månar finns. Passagen kommer att ta drygt en timme och rymdsonden kommer att befinna sig 13 000 kilometer från dvärgplaneten. Sedan är planen att farkosten ska utforska ytterligare objekt i Kuiperbältet - ett område med småkroppar i planetsystemets yttre delar. Nästa hållplats för rymdsonden skulle kunna bli transneptunen 2014 MU69, som New Horizons beräknas passera i januari 2019.

Rymdsonden kommer alltså inte att landa på Pluto, utan på avstånd ta reda på mer om planetens omgivningar, temperaturskillnader och beståndsdelar. På Plutos yta finns isar av metan, kväve och kolmonoxid. Men det finns också andra ämnen, både på ytan och längre in i dvärgplaneten, som ännu är oupptäckta.

– Hittills har det bara funnits suddiga bilder som visar tre olika fläckar på planetens yta, nu vill man se detaljer, tecken på istäcken till exempel. Man vill bekräfta de teorier som finns av yttre delen av solsystemet, säger Aage Sandqvist, professor emeritus vid Stockholms universitet.

Inte en gasplanet

Teorin om uppkomsten av vårt solsystem bygger i stora drag på att solen är i mitten och runt den är de solida små planeterna. Sedan kommer en annan gruppering - gasplaneterna - som ligger längre ifrån solen. Men trots att Pluto ligger så långt bort så är det inte en gasplanet, utan en solid kropp.

– Pluto är så annorlunda mot de andra yttre planeterna, de är gasplaneter, men Pluto är solid. Det är spännande, säger Aage Sandqvist.

Men något liv - såsom vi känner det - på Pluto tror inte Aage Sandqvist kommer hittas.

– Det är för kallt, vilket gör att vatten inte kan existera där. Det skulle i så fall vara någon typ av liv som vi inte alls känner till än, säger han.

Om Pluto består till största del av is så är teorin att dvärgplaneten bildats långt ut i solsystemet, medan om Pluto innehåller tyngre ämnen – som mineraler, sten eller järn – så antas det att den bildats längre in.

– En del tror att Pluto har bildats nära Neptunus. Pluto har en väldigt speciell bana, den är oval, till skillnad från andra planeters banor, som är mer cirkelformade, säger Claes-Ingvar Lagerkvist.

Hoppas kunna dra slutsatser

Genom att fastställa vad Pluto består av så går det också att förstå hur dvärgplaneten skapades och på så vis hoppas forskare kunna dra slutsatser om hur planeterna färdas.

– Man vill pröva teorier om planetsystemens uppkomst. Var Pluto har bildats kan ge information om andra planeter längre ut, som Neptunus och Uranus. Genom att Pluto har månar så kan man också räkna ut hur pass stor densiteten är, vilket i sin tur ger information om vad det är för material i Pluto, säger Claes-Ingvar Lagerkvist.

Plutos största måne är ovanligt stor i förhållande till Pluto och dvärgplaneten har en omloppsbana som är olik andra planeter.

– Pluto är liten, ungefär lika stor som USA. Den största månen, Charon, är stor som Texas, säger NASA:s Alan Stern, till CNN.

Upptäckten av dvärgplaneten började med ett sökande efter "Planet X". På 1800-talet, efter upptäckterna av Uranus och Neptunus, studerades de båda planeternas banor. De verkade vara störda av ännu en tung, okänd kropp, som låg längre ifrån solen.

Fick namnet från dödsgud

I sökandet efter Planet X hittades Pluto - som fick sitt namn efter den antika mytologins dödsgud (Hades) - och som från början antogs vara den eftersökta planeten - men den var för liten för att motsvara den tunga planet som Planet X antogs vara och som nu antas inte finnas alls.

Med ombord på New Horizons finns askan från astronomen som upptäckte dvärgplaneten - Clyde Tombaugh. Askan är placerad i en liten förvaringsbox, fastsatt på insidan av fartygets övre däck, skriver CNN.

– När han tittade på Pluto så såg han bara en ljusfläck. Att faktiskt få se planeten som han upptäckte och ta reda på mer om dess omgivning och se månarna skulle göra honom förbluffad, sa Annette Tombaugh, Clyde Tombaughs dotter till CNN tidigare i år.

Pluto har ofta beskrivits som en märklig planet. Eller dvärgplanet, som Internationella astronomiska unionen omklassificerade den till 2006 - bland annat på grund av att den är så pass liten, men också för att den beter sig annorlunda än andra planeter. Klassificeringen är omdebatterad och delstaten New Mexico, där Clyde Tombaugh kom ifrån, har valt en egen väg. Där stiftades 2007 en lag om att Pluto visst är en planet. Varje år den 13 mars firas upptäckten av Pluto.

Redan under måndagen kom de bästa bilderna någonsin på dvärgplaneten. Men vad som kommer att upptäckas under New Horizons passage återstår ännu att se.

– De mest spännande upptäckterna kommer sannolikt bli de vi inte förväntar oss, säger Alan Stern, till CNN.