Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nu inleds Sveriges första folkmordsåtal

RWANDA OCH BOSNIEN
I dagligt tal används termen folkmord ofta för omfattande dödande av civila i ett land, men internationellt har folkmord bara utdömts i två fall: massakern i bosniska Srebrenica 1995 samt massdödandet i Rwanda 1994. (TT)
Foto: Ricardo Mazalan
Startskottet för folkmordet gick när president ­Juvénal Habyarimanas flygplan sköts ner 1994.
MINNENA FINNS KVAR. Kvarlevor från offren från folkmordet i Rwanda visas i en kyrka utanför huvudstaden Kigali. Foto: SCANPIX Foto: Jody Kurash
KAN BEGÅS PÅ OLIKA SÄTT
Enligt FN:s folkmordskonvention innebär folkmord att "förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp". Det kan begås på fem sätt, bland annat genom att döda eller genom att åsamka allvarlig fysisk eller psykisk skada. (TT)
Foto: Darko Vojinovic
HJÄRNAN BAKOM MORDEN
Under massakern i Srebrenica dödades runt 8 000 obeväpnade män och pojkar och lades i massgravar. Bosnienserbiske överbefälhavaren Ratko Mladic har pekats ut som en av dem som var ansvarig för massakern och står nu inför rätta i krigsdomstolen i Haag.
Foto: Srdjan Ilic

På måndag väcks för första gången åtal för folkmord i Sverige.

En ingenjör från Rwanda misstänks för att ha deltagit i ut­rensningen av tutsier 1994.

Delar av rättegången kommer att ske i Rwanda.

Två folkmord har begåtts

RWANDA OCH BOSNIEN

I dagligt tal används termen folkmord ofta för omfattande dödande av civila i ett land, men internationellt har folkmord bara utdömts i två fall: massakern i bosniska Srebrenica 1995 samt massdödandet i Rwanda 1994. (TT)

HJÄRNAN BAKOM MORDEN

Under massakern i Srebrenica dödades runt 8 000 obeväpnade män och pojkar och lades i massgravar. Bosnienserbiske överbefälhavaren Ratko Mladic har pekats ut som en av dem som var ansvarig för massakern och står nu inför rätta i krigsdomstolen i Haag.

KAN BEGÅS PÅ OLIKA SÄTT

Enligt FN:s folkmordskonvention innebär folkmord att "förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp". Det kan begås på fem sätt, bland annat genom att döda eller genom att åsamka allvarlig fysisk eller psykisk skada. (TT)

NAIROBI. För snart ett år sedan greps en i dag 54-årig man från Gävle på Bromma flygplats. Ett par dagar senare häktades han vid Stockholms tingsrätt misstänkt för delaktighet i folkmordet i Rwanda där mer än 800 000 personer, mestadels tutsier, dödades på 100 dagar.

54-åringen är inte den första ­personen som gripits ­misstänkt för folkmord, men på måndag väcks det åtal mot honom och det blir det första folkmords­åtalet någonsin i Sverige.

- Han åtalas för folkmord och brott mot folkrätten, alltså krigsförbrytelser. Resten tar vi vid åtalet, säger Magnus Elving som är kammaråklagare på internationella domstolen i Stockholm.

Det finns få massakrer som ignorerats som blodbadet i Rwanda 1994. Men 20 år senare påminns vi fortfarande om ignoransen och sveket. Hollywood har gjort sitt med bland annat filmen "Hotell Rwanda". Dessutom kvarstår faktum att skyldiga för blodbadet fortsätter att gripas och dömas över hela världen.

- Vi söker fortfarande rättvisa, säger John Bosco Siboyintore, ansvarig för folkmordsenheten i Rwanda.

Bakgrunden till vad som hände grundar sig i Rwandas komplexa historia med starka etniska splittringar mellan majoritetsgruppen hutu och minoritetsgruppen tutsi.

Landet koloniserades av belgarna 1916 och blev självständigt 1962. Under koloniseringen tryckte belgarna upp identitetskort som också utgav etnicitet. Det gav den etniska minoritetsgruppen tutsi ett maktrum eftersom de av ­belgarna ansågs ha högre social klass än hutu. Detta ledde förstås till enorma konflikter.

Tutsierna var glada eftersom de plötsligt fick mer rättigheter, men hutuerna var missnöjda eftersom de förlorade makt. Men trots belgarnas favorisering lyckades hutuerna bygga sin kapacitet igen. Det ledde till upplopp i slutet av 50-talet. Runt 20 000 tutsier dödades och många flydde. När belgarna lämnade Rwanda tog hutuerna inte helt förvånande makten. Men tutsierna ville inte ge upp så enkelt. Efter några år skapade de tutsier som flytt till Uganda RPF, Rwandan Patriotic Front. Under åren som följde blev det många sammandrabbningar mellan dem och hutu­regimen i Rwanda. 1993 inleddes fredsförhandlingar men det hjälpte föga. Ett år senare skedde ett av de största folkmorden någonsin.

Startpunkten på den etniska utrensningen blev när president ­Juvénal Habyarimanas flygplan sköts ner ­ kvällen den 6 april 1994. Planet störtade i presidentens trädgård och han samt en rad andra högt uppsatta personer, bland annat Burundis ­president, dog.

Händelsen fick ledande hutuer att se rött. Snabbt började milisen att sätta upp vägspärrar och jaga tutsi samt moderata hutuer. 100 dagar senare hade 800 000 personer dödats, stympats, våldtagits, kastats i floder och åt ­vilddjuren.

Omvärlden höll käften och lät det pågå. Det har även påpekats att det till och med underlättade eftersom man drog ner på antalet FN-soldater på plats, efter att 10 av dem dödats.

Författaren och journalisten Niclas Ericsson som bott och arbetet i Rwanda säger att såren fortfarande är öppna.

- Alla rwandier lever med minnet av folkmordet, det är ett nationellt trauma som drabbade alla, både hutuer och tutsier. Att ha fått sina föräldrar ihjälslagna framför sina ögon är givetvis fruktansvärt. Men vi glömmer ofta den andra sidan, att ha sett sina föräldrar hugga ner grannfamiljen med machetes är också ett trauma.

Slutligen, efter månader av strider, tog tutsierna makten över huvudstaden Kigali och de deklarerade vapenvila. Inte långt efter flydde över två miljoner hutuer till i första hand grannlandet Kongo. Det har i sin tur bidragit till blodiga konflikter där som lett till fem miljoner dödade.

Efter blodbadet i Rwanda har FN ­försökt att rädda delar av sitt och omvärldens anseende genom att öppna en Rwandadomstol för att åtala och döma personer som misstänktes ha organiserat folkmordet. FN satte upp domstolen i Arusha i Tanzania och den har kostat flera miljarder kronor.

Rwandas regim har anklagat dom­stolen för att vara ineffektiv och utan skydd för vittnen. De har också hävdat att vissa som anställdes av domstolen tog del av folkmordet. FN svarade dock på kritiken med att anklaga regimen för att ha stoppat åklagare att utreda brott som tutsier misstänks ha begått. Hittills har domstolen dömt knappt 30 personer. FN har bett om att domstolen ska stängas ned senast 2014.

De som befann sig längre ner i hutu­milisens hierarki har utretts i dom­stolar i Rwanda. Där har tusentals ställts inför rätta, ibland i massrättegångar, men runt 120 000 personer greps efter folkmordet och länge var fängelserna sprängfyllda med personer som inte dömts. 2003 insåg man att det skulle ta över 100 år att pröva alla fall. 20 000 personer friades eller dömdes då till mindre straff. Ytterligare 40 000 personer friades 2004.

Enligt nyhetssajten Allafrica är mer än 50 000 personer runtom i världen misstänkta för att ha deltagit i massmordet. De tros befinna sig framför allt i andra afrikanska länder och europeiska länder som Frankrike, Belgien och Holland men även i Sverige, Finland och Norge. Endast 146 av dem är efterlysta, resten är fort­farande under utredning.

En av dessa är den 54-årige mannen som greps på Bromma i december i fjol.

- Vi hade hittat bevis mot honom. Vi bad svensk polis att gripa honom så att vi kunde fängsla honom i Rwanda, säger John Bosco Siboyintore, ansvarig för folkmords­enheten i Rwanda.

Men, fortsätter han, det ville inte Sverige.

- Han har medborgarskap i Sverige och därför kunde de inte utlämna honom. Men de ville utreda hans brott från Sverige i stället.

John Bosco Siboyintore har haft tät kontakt med svensk polis och åklagare.

- De har varit här nere och förhört personer. Vi har visat dem all bevisning vi hittat, säger han.

Enligt John Bosco Siboyintore misstänks 54-åringen för att ha varit gruppledare för en grupp som stod bakom massmord av tutsier i om­rådet Kibuye vid sjökanten Kivu i nordvästra Rwanda. 54-åringen var vid tid­punkten ingenjör samt ­arbetade som lärare på universitetet i Kigali.

Den 54-årige svensken är långt från den ende rwandiern som gripits och åtalats utomlands. Nyligen inleddes en rättegång i Norge mot en 47-årig rwandier som anklagas för folkmord. Mannen ska enligt åtalet ha medverkat till mord på cirka 2 000 människor i Rwanda, vilket han nekar till.

Förutom att fallet är det första ­folkmordsåtalet i Sverige kommer rättegången att bli unik. Delar av den ska nämligen hållas i Rwanda.

- Vi åker ner med hela domstolen. Rådman, nämndemän och allt, säger kammaråklagare Magnus Elving.

Den misstänkte kommer vara kvar i Sverige och kunna se allt via med­hörning. Men ett tiotal vittnen i Rwanda ska höras i domstolen.

- Totalt är det ett 40-tal vittnen, varav tio där nere, säger Magnus Elving.

Niclas Ericsson ser inga problem med att svensk domstol ska avgöra ett så komplext internationellt mål.

- Det är ju trots allt att pröva bevis det handlar om, precis som i vilket fall som helst. I det här fallet är väl en stor del av bevisningen vittnesmål, gissar jag, och det är väl ett viktigt skäl till att man håller rättegången på plats i Rwanda, det är ju där vittnena finns.

Rättegången ska börja i slutet av ­november. Den del som är i Rwanda ska vara klar i mitten av december men hela rättegången kommer att pågå i Stockholms tingsrätt till maj 54 - åringen nekar till anklagelserna.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!