Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nu hårdnar striden om landets friskolor

"Upprörd". "Jag blir naturligtvis upprörd, ledsen, irriterad och förbaskad för att man har skött det så dåligt", säger Rune Tedfors, grundaren av John Bauer-skolorna, som sålde vidare verksamheten till riskkapitalbolag. På bilden syns koncernens skola i Hässleholm. Foto: Daniel L'Estrade/Olle Sporrong

År efter år pumpade John Bauer-skolorna in hundratals miljoner kronor av skattebetalarnas pengar i det skuldsatta moderbolaget.

Ändå saknas det över en miljard i konkursboet efter en av Sveriges största skolkoncerner.

Nu varnar Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Ibrahim Baylan för att jättekonkursen beror på ett systemfel - och att det bara är början på problemen för svenska friskolor.

- Det kommer komma fler som har stora svårigheter, säger han.

Lyssna eller ladda ner podcast-versionen av artikeln som mp3-fil.

Lyssna på Striden om friskolorna hårdnar

Ladda ner avsnitt

1 000 anställda erbjuds nya jobb - 600 står utan



Vd:n "Systemet fungerar"

En knapp vecka efter att JB Education meddelat att man drar sig ur sin friskoleverksamhet skrev koncernens vd Anders Hultin på Dagens Nyheters debattsida. Han menade att nedläggningen är ett bevis på att friskolesystemet fungerar:

"Elever och föräldrar är kritiska och kvalitetsmedvetna. Skolor som inte håller måttet väljs bort."

600 förlorar jobbet

Ungefär 1 000 tidigare anställda i John Bauer-koncernen har erbjudits nya jobb hos de företag som tagit över en del av skolorna. De 600 som inte kunnat erbjudas fortsatt anställning - och som inte fått nytt jobb på annat håll - kommer i stället att få lön från den statliga lönegarantin under uppsägningstiden, som mest 170 000 kronor.

Alliansen splittrad

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) sade i torsdags i Dagens industri att riskkapitalbolag "i regel är olämpliga ägare till friskolor" och slog fast att en skola bör ha samma ägare åtminstone under de nio år eleverna går i grundskolan. Förslaget ogillas dock av alliansvännerna i Centern och Kristdemokraterna, skriver Dagens industri. Foto: Cornelia Nordström

Expressen har granskat årsredovisningarna för John Bauer-koncernens bolag för de senaste fem åren. Där växer en bild fram av en skolkoncern som skuldsatt sig kraftigt för att berika ägare och expandera snabbt - men också av välmående skolor som år efter år har levererat stadiga resultat. Åren 2008 till 2012 har de dotterbolag som driver John Bauer-skolorna haft ett totalt rörelseresultat - de pengar som är kvar när utgifter har dragits från inkomsterna - på mer än 448 miljoner kronor.

Men pengarna har inte kommit eleverna tillgodo. Under samma period har moderbolaget tömt gymnasieskolorna på nästan lika mycket pengar genom så kallade "koncernbidrag". Under de senaste fem åren har vd och styrelsen för koncernen också belönat sig med över 36 miljoner kronor i löner och arvoden.

Förra året var visserligen det totala rörelseresultatet lägre än på många år. Men de påstått krisdrabbade skolorna levererade ändå nästan 24 miljoner kronor i överskott.

Pengar som i stället för att användas i undervisningen försvann vidare till moderbolaget där de bland annat använts för att betala av jättelika banklån.

Styrelseordföranden Arne Bernroth menar att många kostnader fanns centralt och nämner bland annat datasystem, marknadsföring och ekonomiavdelning.

- De fick betala den kostnaden i form av koncernbidrag för att täcka underskotten i moderbolaget, säger han.

Överskottet från de vinstgivande skolorna räckte ändå inte för att rädda den dåliga ekonomin i moderbolaget. Förra året redovisade moderbolaget JB Education ett minusresultat på 81 miljoner kronor.


Den tidigare yrkesofficeren Rune Tedfors startade hösten 2000 en fristående gymnasieskola i hemstaden Jönköping. Han döpte skolan till John Bauer efter en av bygdens stora söner, konstnären som i början av förra seklet gjorde sig känd för sina trolska sagoillustrationer.

Eleverna stod snart på kö till den nystartade friskolan och med en snabb elevtillströmning följde pengarna.

På bara några år mångdubblade Rune Tedfors sitt koncept till att bli Sveriges då största friskolekoncern med en omsättning som snabbt närmade sig miljardstrecket. Den småländske entreprenören lät sig dock inte nöjas. I en intervju berättade han om planer på expansion i Spanien, Indien och Norge.

- Utbildning borde kunna bli en ny svensk exportvara, sade Tedfors till Dagens industri.

Den snabba expansionen blev samtidigt en guldgruva för Rune Tedfors och flera andra entreprenörer som han hade låtit hoppa på tåget. Skattepengar forsade in i skolkoncernen och under åren 2005 till 2008 kunde man plocka ut nästan 200 miljoner kronor i ren vinst.

Samtidigt genomfördes en avancerad omstrukturering av John Bauer-koncernen. I en granskning som Östersunds-Posten gjorde 2010 kunde man visa hur vinster från de framgångsrika friskolorna fördes över till ett nytt moderbolag. Därefter lät man det nybildade bolaget köpa skolorna för nästan en halv miljard kronor. Genom att sälja skolorna till sig själv hade ägarna plötsligt blivit 360 miljoner kronor rikare. De vinster man mjölkat från skolorna räckte dock inte för att täcka hela köpeskillingen. När köpet genomfördes blev John Bauer-skolorna samtidigt skyldiga ägarna 200 miljoner kronor, som skulle betalas med framtida vinster i skolorna.


Som nyblivna mångmiljonärer sålde Rune Tedfors och de mindre ägarna 2008 hela koncernen på nytt, nu till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Den exakta prislappen är hemlig, men uppgår till minst 290 miljoner kronor enligt uppgifter i bolagets årsredovisning.

Det uppskruvade värdet för koncernen och den skuldsättning som uppstått är dock inget som Rune Tedfors känner något ansvar för i dag.

- Nej, definitivt inte. Man visste precis förutsättningarna och det fanns inga risker. Utan att gå in i detalj kan jag säga att de inte har gjort rätt för sig mot oss heller. De har bara betalt ungefär halva köpeskillingen, säger han.

Styret i John Bauer-koncernen togs över av personer från bank- och investmentvärlden och snabbt lanserades konceptet "Entreprenöriellt lärande".

- Man skriver på sin hemsida att man är mån om att kunna branschen, men det har man absolut inte gjort. Man valde att anställa människor som inte kunde skolbranschen, säger Rune Tedfors.

Det är i delar berättigad kritik, medger Arne Bernroth.

- Såtillvida att vd:n som tillsattes när Axcel köpte inte hade någon skolerfarenhet utan kom från bemanningsbranschen. En del av de personer som hon sedermera rekryterade i ledningsroller hade också mindre erfarenhet av skolbranschen, säger han.

John Bauer-koncernens nya pedagogik, med tonvikt på självständiga studier, framhölls som nydanande och framgångsrik. Men när skolinspektionen 2012 granskade 18 av koncernens skolor med över 7 000 elever landade man i svidande kritik. Samtliga skolor i granskningen bedömdes ha så allvarliga brister - i flera fall direkt olagliga - att skoltillstånden var i fara.

I ett pressmeddelande beskrev skolinspektionen hur det "entreprenöriella lärandet" funkade i praktiken:

"Tillsynen visar att undervisningen ofta bedrivs i längre lektionspass som domineras av självstudier utan att ansvariga har säkrat att alla elever får den ledning, stöd och stimulans som de behöver för att nå kunskapskraven. På tre skolor finns det exempel på elever som när de lätt och tidigt är färdiga med sin arbetsuppgift får gå hem, trots att det återstår lektionstid".


Bristerna på de en gång så framgångsrika friskolorna fick stor uppmärksamhet samtidigt som elevkullarna krympte för varje år. Plötsligt stod allt fler skolbänkar tomma och ägaren Axcel började tvivla på den "exit" - att efter några år kunna sälja friskolekoncernen med bra avkastning - som är affärslogiken i riskkapitalbolag.

Den 30 maj i år kom beskedet: Tålamodet var slut. Några veckor senare var konkursen ett faktum.

- Jag blir naturligtvis upprörd, ledsen, irriterad och förbaskad för att man har skött det så dåligt, säger Rune Tedfors och fortsätter:

- Man visste om att det fanns en naturlig nedgång eftersom elevkullarna blev mindre, det var ingen överraskning. Ändå anpassade man inte sin kostym utan körde bara på.

John Bauer-grundaren pekar visserligen på att effekterna av regeringens gymnasiereform 2011 påverkade elevtillströmningen mer än man kunnat förvänta sig.

Den analysen gör även Arne Bernroth.

- Den ledde till att eleverna prioriterade studieförberedande skolgång i stället för yrkesförberedande skolgång. Det var ingen som förutsåg den effekten. Det accelererade nedgången mer än vad vi någonsin trott, säger han.


Men det är inte bara ägarnas bristande bedömningar av den framtida verksamheten som har brustit utan det finns också ett systemfel, menar Ibrahim Baylan som nu varnar för fler stora skolkonkurser. De senaste åren har antalet gymnasieskolor ökat med femtio procent samtidigt som elevunderlaget minskat stadigt.

- Man behöver inte vara ett mattegeni för att förstå att det inte går ihop, det funkar inte, säger Ibrahim Baylan och förklarar det han menar är kärnan i problemet:

- Om du ansöker om att få bilda en grundskola har skolinspektionen en skyldighet att bedöma hur elevunderlaget ser ut. Men för gymnasieskolan har de inte den rätten. I praktiken är det fri etableringsrätt vilket har lett oss in i den här situationen. Det är inte bara JB-koncernen, utan det kommer komma fler som har stora svårigheter.

Det finns en ovilja hos regeringen att ändra reglerna, anser Baylan och pekar också på att frågan sällan debatteras.

- Jag tror att det beror på att det nästan inte är någon som känner till det här. Ärligt talat kände inte jag heller till det för tre, fyra år sedan, säger han.


I dagens DN får Baylan eldunderstöd av partiledaren Stefan Löfven och Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson. I en debattartikel kräver de att kommunerna får ett avgörande inflytande över nya skoletableringar. "Staten ska samtidigt säkra kvaliteten vid tillståndprövningen av nya fristående skolor" skriver de på DN Debatt.

De riktar också skarp kritik mot regeringen:

"Fredrik Reinfeldt har valt att ta strid för att behålla företagens rätt till fri etablering och korsiktig vinst framför elevernas långsiktiga behov av en trygg och högkvalitativ skolgång. Det är en strid vi gärna tar", skriver de på DN Debatt.

På den konkursade friskolekoncernens webbplats meddelas: "JB Education går ur all utbildningsverksamhet". Drygt 11 000 elever och 1 600 anställda på koncernens skolor ställdes plötsligt inför en osäker framtid. Det torrt formulerade nedläggningsbeskedet på webbplatsen illustreras med en bild på leende ungdomar i gymnasieåldern.


Den erfarna konkursförvaltaren Mats Emthén, delägare i advokatbyrån Carler och vice ordförande i Institutet för Företagsrekonstruktion, fick uppdraget att hantera John Bauer-konkursen. Tidigare den här veckan lämnade han in sin första sammanställning av bolagens tillgångar och skulder till Stockholms tingsrätt. Den visar att det saknas mer än en miljard kronor i konkursboen.

Den danska affärsbanken FIH Erhvervsbank är den största enskilda fordringsägaren med krav på över 300 miljoner kronor. Staten och externa leverantörer kräver tillsammans ungefär lika mycket.

- Det är en ganska omfattande konkurs, med en omsättning i verksamheten på 1,3 miljarder. Det är väldigt många anställda och framför allt väldigt många elever som har berörts. I den aspekten är det ett av de största uppdragen som jag har haft, säger Mats Emthén.

Nu ska den konkursade skolkoncernen granskas noggrant. I slutet av augusti räknar Mats Emthén med att kunna anlita en större oberoende revisionsfirma för att se hur verksamheten har skötts.

- När de är klara kan man se om det finns saker att anmärka mot, säger han och fortsätter:

- Jag har hittills inte upptäckt något alarmerande eller oansvarigt. Men jag vill inte göra något slutligt uttalande innan jag sett revisorernas rapport.


Hittills har 24 av John Bauer-koncernens skolor, med plats för drygt 7 600 elever, hittat nya ägare och drygt 1 000 anställda tros få behålla jobbet. Kvar finns 700 elever som måste hitta en ny skola och 600 anställda som inte längre har något jobb.

Och debatten lär rasa vidare. Mycket talar för att skolan blir en av de hetaste frågorna i valet nästa år. Rune Tedfors är fortfarande aktiv i skolvärlden och är orolig för vilka effekter konkursen kan få för friskolorna.

- De borde ha förstått att deras agerande skulle skapa en debatt som sätter branschen i problem. Jag driver fortfarande några grundskolor och vi märker att många är mer skeptiska mot att sätta sina barn i fristående skolor. Jag har respekt för den oron, men det är olyckligt, säger han.

Stefan Löfven (S), Ibrahim Baylan (S) och Magdalena Andersson (S) kritiserar Fredrik Reinfeldt (M) på DN debatt. Foto: Jens L'estrade/Olle Sporrong