Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nu är rymden större – än någonsin

Nasas rymdraket Orion rullades ut ur hangaren på Kennedy space center i förra veckan. Den är designad för att flyga till Mars. Testflygningar ska börja i december i år. Foto: Reuters
Rymdtrenden avspeglar sig också i Hollywood. Till exempel fick rymdfilmen "Gravity" med Sandra Bullock och George Clooney i huvudrollerna inte mindre än sju Oscarstatyetter. Foto: All Over Press
Rymdsonden Rosetta har gjort kometkarriär i medierna under den senaste veckan. I torsdags skickade den iväg kometlandaren Philae som här har landat på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Batterierna ska nu vara slut och Philae har stängt av sig själv. Foto: AP
Rymdsonden Dawn sköts upp den 27 september 2007 för att undersöka de två tyngsta objekten i asteroidbältet, dvärgplaneten Ceres och asteroiden Vesta. Foto: NASA
Rymdsonden New Horizons är sedan den 19 januari 2006 på väg till Pluto – den mest avlägsna planeten i vårt solsystem, numera omklassad till dvärgplanet. Foto: NASA
ESA:s nästa stora projekt efter Rosetta är en rymdsond som ska utforska Jupiters ismånar. Foto: Nasa
James Webb-teleskopet, uppkallat efter en tidigar Nasa-chef, är ett av Nasas dyraste projekt just nu.
1 / 7

Rymden är hetare än någonsin.

I verklighet och fantasi, i Houston och Hollywood.

Allt från de antika stjärnskådarna och fram till den senaste kometjakten blir människans intresse för universum bara större.

- Stjärnhimlen har alltid gett upphov till frågor, det är en del av livet, säger Marie Rådbo, astronom och författare.

5 projekt att hålla koll på

Robert Cumming, astronom på Onsala rymdobservatorium, väljer fyra aktuella internationella rymdprojekt att hålla ögonen på – och ett svenskt.


STUDERAR ASTEROIDER

Rymdsonden Dawn sköts upp den 27 september 2007 för att undersöka de två tyngsta objekten i asteroidbältet, dvärgplaneten Ceres och asteroiden Vesta. Den kom fram till Vesta 2011 och har skickat bilder därifrån. Den väntas nå Ceres i början av mars 2015. Dawn är ett Nasa-projekt och drivs av en jonmotor, som gör det möjligt att ändra bana och riktning utan att ta med stora mängder bränsle. Den har bara använt 367 kilo drivmedel hittills. Uppdraget är att undersöka solsystemets allra tidigaste perioder genom att detaljstudera två av de största asteroiderna.

 

TILL PLUTO

Rymdsonden New Horizons är sedan den 19 januari 2006 på väg mot Pluto - den mest avlägsna planeten i solsystemet, numera omklassad till dvärgplanet. Den beräknas komma fram till Pluto och dess månar i mitten av juli 2015. Med en hastighet på över 1,3 miljoner kilometer per dag är den en av de snabbaste rymdsonderna någonsin. Dess fart räcker till att resa nästan två gånger tur och retur till månen på en dag. Rymdforskarna väntar ivrigt på de första bra bilderna från Pluto. Ingen vet ännu vad de kommer att få se. Amerikanska rymdstyrelsen Nasa genomför projektet.

 

JUPITERS MÅNAR

ESA:s nästa stora projekt efter Rosetta är en rymdsond som ska utforska Jupiters ismånar och bland annat leta efter liv. Rymdsonden kallas Juice (Jupiter icy moons explorer) och kommer att kosta drygt nio miljarder kronor. Den ska enligt planerna skjutas upp 2022 och når sitt mål 2030. Främsta målet för Juice är Jupiters måne Ganymedes. På vägen dit passerar den månarna Callisto och Europa. De tre månarna är täcka av is och under istäcket tros det ligga oceaner av vatten. Därför är det möjligt att enklare former av liv finns där, särskilt på Europa. Två svenska instrument är med på rymdsonden.

 

SVENSKA MATS

Sveriges nyaste rymdprojekt är satelliten Mats som ska sändas upp 2017. Den ska kartlägga de mystiska nattlysande molnen i övre, kallaste delen av atmosfären. Det är vackra ismoln som svävar 80-90 kilometer upp i luften. De har formerats under det senaste århundradet och man hoppas därför att Mats - som är förkortningen för "mesospheric airglow/aerosol tomography" - ska kunna berätta mycket om vårt klimat. Projektet kostar 120 miljoner kronor. Satelliten ska också studera de vågor som bland annat skapar molnens form. Mats väntas bli den första i en serie satelliter.

 

JÄTTETELESKOP

James Webb-teleskopet (JWST), uppkallat efter en tidigare Nasa-chef, är ett av Nasas dyraste projekt just nu - och görs i samarbete med ESA och Kanada. Det ska skickas upp i rymden 2018 med en Ariane 5-raket. JWST är ett gigantiskt rymdteleskop som ska ligga ute 5-10 år i en omloppsbana runt solen på cirka 1,5 miljoner kilometers avstånd från jorden. JWST ska studera de första ljusa objekten som bildades i universum, hur galaxer bildas och utvecklas samt stjärnors och planeters födelse.

Hela världen följde med andlös spänning det senaste rymdäventyret när en robot för första gången någonsin landade på en komet. I direktsändning såg vi den lilla landaren Philae ta sig ned från moderfarkosten Rosetta till kometen med det klatschiga namnet 67P/Churyumov-Gerasimenko.

Vi oroades med forskarna över att Philae hamnat i solskugga och att batterierna därför kunde ta slut - och vi gladdes med dem när roboten trots allt klarade att skicka hem gigantiska mängder vetenskapliga data och till och med borra i kometen.

Den våldsamma komethysterin understryker att intresset för rymden är större än någonsin. Det fortsätter utan några tecken på att avta - trots att många trodde att fascinationen skulle kulminera med månlandningarna och den amerikansk-sovjetiska rymdkapplöpningens slut.

Nu siktar människan in sig på nästa destination: Mars. Och nya nationer som Kina, Indien och Japan tar klivet upp i rymden.

Samtidigt är världsalltet i högsta grad närvarande i populärkulturen. Som alltid. Det kommer ständigt nya filmer och böcker med rymdäventyr. Storfilmen "Gravity" med George Clooney och Sandra Bullock i huvudrollerna fick inte mindre än sju Oscarstatyetter i våras. Och science fiction är en gammal men livaktig litteraturgenre som ständigt förnyar sig i takt med vetenskapens framsteg.

- Rymden är det stora okända, det finns så mycket att upptäcka. Det är fascinationen inför det outforskade och mystiska, det farliga och äventyrliga, säger Gabriella Stenberg Wieser, rymdforskare vid Institutet för rymd-fysik i Kiruna.

- Jag var fascinerad av tekniken och läste mycket om hur rymdåldern började. Det var ett entusiastiskt lagarbete för att utforska rymden med hjälp av avancerad teknik. Jag drömde om att sitta i kontrollrummet i Houston när människan landstiger på Mars. Det skulle jag fortfarande gärna göra.

- I dag ingår jag i ett fantastiskt internationellt team av rymdforskare som är engagerade för vad de gör. Vi jobbar med Rosetta. Jag analyserar data från ett av de svenska instrumenten ombord, säger hon.

Gabriella Stenberg Wieser är inblandad i flera andra internationella projekt. Hon arbetar med att utveckla instrument till europeiska rymdstyrelsen ESA:s rymdsond Juice, som ska skjutas upp 2022 och utforska Jupiters månar.

- Jupiter har fyra stora månar som Galileo Galilei såg redan 1609. Man kan se dem med en vanlig fågelkikare, fyra prickar nära Jupiter. Månarna är väldigt olika, Io har 400 aktiva vulkaner, Ganymedes har ett eget magnetfält, säger Gabriella Stenberg Wieser.

- Månen Europa är en av de platser i solsystemet där det kan finnas liv. Juice kommer inte att kunna avgöra det. Men den kan undersöka om det finns förutsättningar för liv där.

- Två av tio instrumentpaket på Juice är svenska. Vi är jättestolta över att vara med. Vi i Kiruna jobbar med instrument som ska mäta partiklar, ett annat instrumentpaket från Uppsala ska mäta elektriska fält och vågor, säger hon.

Människan har i årtusenden drömt om att erövra rymden, men först den 4 oktober 1957 genomfördes den första rymdfärden. Då sköt Sovjet upp sin Sputnik i bana runt jorden. Det var ett svårt slag för USA som satte in stora resurser för att komma i fatt i rymdkapplöpningen mellan supermakterna.

Men Sovjet hann skjuta upp också Sputnik 2 med hunden Lajka ombord innan USA fick upp en raket. Rymdhunden Lajka var den första levande varelsen i rymden och dog under uppdraget efter några dagar, rapporterades det. Först nästan 50 år senare framkom att hon dog av stress och värmeslag bara några timmar efter uppskjutningen.

Ytterligare en prestigeförlust för USA var när Sovjet 1961 lyckade skjuta upp den första människan i rymden. Kosmonauten Jurij Gagarin blev Sovjetunionens och hela världens hjälte.

Efter massiva satsningar under 1960-talet kunde USA 1969 placera den första människan på månen. Örnen landade och Neil Armstrong tog sitt historiska jättekliv för mänskligheten - och rymdkapplöpningen var mer eller mindre avgjord.

- På 1960-talet fanns inga ekonomiska hämningar. Sedan hade man inte råd. Det blev samarbete, begränsade budgetar och prioriteringar. Den internationella rymdstationen har funnits i flera decennier, säger Marie Rådbo, astronom vid Göteborgs universitet och författare till en rad populära böcker om rymden.

- På 2000-talet började det bli annorlunda. Nu kommer Kina, Indien, Japan och andra nya nationer som spänner musklerna och visar sig på styva linan. Det är inte tal om att samarbeta.

- Nu är vi tillbaka i konkurrenssituationen. Så länge de har råd. De vill visa världen och sina egna folk att de också kan, säger hon.

Marie Rådbo märker det ständigt ökande intresset för rymden när hon håller föredrag och föreläsningar. Hon säger att mediebevakningen stimulerar människor, inte minst den senaste direktsändningen från kometlandningen. Och Nasa har enorma hemsidor med mycket information, något som också ESA tagit efter.

- Jag minns den första sputniken, då skulle alla ut och titta på den lilla pricken på himlen. Och rymdhunden Lajka finns kvar i medvetandet. Än dag frågar skolbarn mig "Varför måste Lajka dö?", säger Marie Rådbo.

- Universum angår oss människor. Vi bor i universum. Stjärnornas och universums utveckling är en förutsättning för livet på jorden.

- Trots att vi landat på månen och en komet är de existentiella frågorna desamma. Hur hänger jag ihop med stjärnorna? Varifrån kommer jag, vem är jag? säger hon.

Nästa milstolpe för rymdintresserade kan bli en resa till Mars. Den röda planeten ligger visserligen 200 gånger längre bort än månen, men det finns ingen annan tänkbar destination människan kan nå inom överskådlig framtid.

Mer än 200 000 personer från hela världen anmälde sig när den nederländska organisationen Mars One förra året annonserade efter kandidater som var villiga att lämna jorden för att starta en koloni (!) på Mars. Efter gallring återstår i dag 705 personer som vill göra en enkel resa till Mars - eftersom det ännu inte finns teknik för en återresa. Det är tänkt att de fyra första ska landa på Mars 2025.

- Det är mycket svårare att hålla folk vid god hälsa hela vägen till Mars än att hålla robotar vid god vigör. Rent forskningsmässigt är det inte bättre med människor. Men Mars One kommer nog i gång på något sätt, det är inte uteslutet, säger Robert Cumming, astronom på Onsala rymdobservatorium.