Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nicaraguakanal ska slå ut Panamakanalen

Kanalen som grävs genom Nicaragua ska konkurrera Panamakanalen, är tanken. Men det kommer kosta 450 miljarder.
Foto: Tomas Munita

En ny gigantisk kanal genom Mellanamerika har just börjat grävas och är världens största infrastrukturprojekt.

Det fattiga Nicaragua och en kinesisk miljardär står bakom jättediket mellan Atlanten och Stilla havet, som blir mer än tre gånger så långt och två gånger så djupt som Panamakanalen.

Prislappen är runt 450 miljarder kronor – och kritiker fruktar både finansiell dikeskörning och kanalkrock med miljö och natur.

Andra jätteprojekt

Yangshan djuphamn

Kostnad: 160 miljarder kronor.

Byggs på en ögrupp som binds samman av en av världens längsta broar. Gör Shanghais hamnsystem till världens största hamn för containerfrakter.

Gansu vindfarm

Kostnad: 150 miljarder kronor.

Gansu vindfarm ligger i öknen i nordvästra Kina. Den väntas bli världens största vindturbinanläggning med en kapacitet av 20 000 megawatt 2020.

London Crossrail

Kostnad: 200 miljarder kronor.

En ny dubbelspårig pendeltågstunnel som byggs under centrala London. Sju nya underjordiska stationer byggs. Pendeltågssystemet ska vara färdigt 2018.

Etihad järnväg

Kostnad: 95 miljarder kronor.

Nytt järnvägsnät i Förenade arabemiraten som sträcker sig 120 mil genom öknen från gränsen mot Saudarabien i väster till gränsen mot Oman i öster.​

Den nya Nicaraguakanalen blir ett av historiens största ingenjörsarbeten och världens i dag största satsning på infrastruktur när och om den enligt planerna står färdig om fem år.

De flesta bedömare är noga med att skjuta in ett "om". För det finns många frågetecken kring detta megaprojekt, som trots att första spadtaget togs i december fortfarande är höljt i mystik vad gäller finansiering, planering, miljöeffekter och sociala konsekvenser.

Flera bedömare ser det också som ett uttryck för Kinas ambition att upprätta ett brohuvud i Centralamerika, som brukar kallas USA:s bakgård.

Samtidigt är det en mer än 150 år gammal dröm som blir verklighet. Redan i mitten av 1800-talet ville Nicaragua gräva kanal. För hundra år sedan kom landet in som "god tvåa" efter Panama när USA valde land för att bygga en vattenväg mellan haven genom Centralamerika. USA övergav den gången sina Nicaraguaplaner för att göra färdig den kanal Frankrike hade påbörjat i Panama.

Nu tar Nicaragua revansch med en längre, djupare och bredare kanal än Panamas.

- Det här är det viktigaste projektet i mänsklighetens historia, fastslog den kinesiske telekommiljardären Wang Jing, vars Hongkongbaserade företag HKND fått i uppdrag att bygga kanalen, vid invigningsceremonin strax före jul i Brito på Nicaraguas stillahavskust.

Även om det måhända var överord är kanalbygget av utomordentlig vikt för det utfattiga Nicaragua. Landets ledning ser det som ett jättesprång mot framtiden. Panama, som i dag äger sin kanal, är ett av regionens rikaste länder och Nicaragua hoppas på en liknande utveckling.

Den nya kanalen blir 278 kilometer lång och får fullt utbyggd en kapacitet för 5 100 fartyg per år, också tank- och fraktbåtar som är större än vad Panamakanalen klarar av. Den blir mellan 230 och 520 meter bred, djupet blir nära 30 meter. Den kraftigt ökade internationella sjöfarten anses ge underlag för ytterligare en kanal i Mellanamerika.

- Kanalen kommer att ge välstånd till alla i den här fattiga nationen, säger Francisco Telemaco Talavera, chef för kanalkommissionen och rektor för Nicaraguas nationella jordbruksuniversitet, till den amerikanska radiokanalen NPR.

Han säger att kanalen skapar 50 000 jobb under de fem år bygget pågår och ytterligare 200 000 när den är färdig och i funktion. Därmed blir Nicaragua, som i dag är det näst fattigaste landet i regionen efter Haiti, en kraftfull ekonomi med upp till 14 procents årlig tillväxt allt enligt rektorns kalkyler.

Det blir inte lätt att bygga kanalen. Om det vore lätt skulle någon redan ha gjort det, säger han.

Många har försökt. Sedan den spanska kolonialtiden har det lagts fram mer än 70 planer, men ingen har förverkligats. Förrän nu.

"Nicaraguakanalen kräver att man avlägsnar mer än 4,5 miljarder kubikmeter jord, tillräckligt för att begrava hela ön Manhattan upp till 21:a våningen av Empire State Building", skriver den brittiska tidningen Guardian i ett försök att åskådliggöra projektets storlek.

Nicaraguas president Daniel Ortega, tidigare marxist som ledde den sandinistiska revolutionen i landet 1979 och som i dag kallar sig kristen socialist, ser kanalen som en väg ut ur fattigdomen. Andra nicaraguanska företrädare jämför kanalbygget med de spanska erövrarnas ankomst till Latinamerika. De kallar det för en ny epok och en ny kultur som förhoppningsvis blir mera positiv än den spanska kolonialismen.

- Det är som när spanjorerna kom hit, de förde med sig en ny kultur. På samma sätt är det med kanalen. Det är väldigt svårt att se vad som ska hända sedan, säger Manuel Coronel Kautz, chef för kanalmyndigheten, till Guardian.

Tunga invändningar mot kanalen kommer från miljöforskare. De påpekar att ingen utredning av miljöeffekterna har gjorts och att kanalen hotar vidsträckta naturområden med djur- och växtliv. Men den största faran hotar Nicaraguasjön, Mellanamerikas största sötvattenreservoar. Kanalen ska gå genom sjön som måste muddras och fördjupas för att fartygen ska kunna passera, något som kan få oöverskådliga konsekvenser för sjön.

- Klimatförändringarna kommer att påverka oss, det kommer att bli långa torrperioder och sjön är en reservoar. Är det värt att offra en dricksvattentäkt som också tjänar jordbruk och turism? säger biologen Jorge Huete-Pérez, vicepresident i Nicaraguas vetenskapsakademi, till den amerikanska vetenskapliga tidskriften Scientific American.

- Kanalen byggs utan intresse för konsekvenserna. Vad som görs är oansvarigt, säger han.

Andra forskare tror att den globala uppvärmningen sker så snabbt att isarna i Arktis kommer att smälta och att det därmed inom 20 år blir både billigare och snabbare för fartyg att ta den nordliga vägen. I så fall finns ingen anledning för dem att använda Nicaraguakanalen - som riskerar att snabbt bli olönsam.

- Passagen genom Arktis kommer att vara mycket kortare och mycket mer praktisk än kanalen i Nicaragua. Och kanalen kommer på sin höjd att vara en turistattraktion, säger biologen och geografen Jaime Incer Barquero, vetenskaplig rådgivare till Nicaraguas president, till SR-reportern Lars Palmgren.

Det förekommer också protester från lokala bybor som fruktar att de ska förlora sina hem på grund av kanalbygget. Upp till 30 000 riskerar att få sina marker exproprierade. Inte heller de har fått någon information om projektets konsekvenser.

- Vi vill inte ha kineserna! ropade tusentals demonstranter i huvudstaden Managua några dagar innan invigningsceremonin ägde rum.

Några av president Ortegas tidigare politiska bundsförvanter anser att denne, som en gång kämpade mot USA:s inflytande i Centralamerika, nu säljer ut landets intressen till Kina.

"Det är en tragisk dag för Nicaragua i dag. Med den kinesiska kanalen ger vi på nytt upp vår självständighet till en främmande makt", twittrade Sergio Ramírez, tidigare vicepresident under Ortega, samma dag som kanalbygget invigdes.

Ortega svarade att "Kina har inte kommit till Nicaragua med ockupationstrupper". Men det finns starka misstankar om att den kinesiska regeringen finansierar Wang Lings kanalbolag.

- Kanalen har en fiende och det är brist på information. Det leder till en massa spekulationer som skapar en massa tvivel, säger Benjamin Lanzas, chef för ett stort nicaraguanskt byggföretag, till Reuters.