Nelson Mandela föddes i byn Mvezo, i östra Sydafrika, den 18 juli 1918. Han tillbringade uppväxten i byn Qunu – och har i efterhand beskrivit den tiden som sina lyckligaste år. Pappan var rådgivare åt Tembufolkets kung, men dog när Nelson var nio år gammal.
Han blev den första i sin familj att gå i skolan. På Clarkebury Methodist High School förespråkade lärarna västerländska ideal och en av dem gav honom ett engelskt namn – Nelson.
Som ung vuxen hamnade han i Johannesburgs kommunistkretsar och fascinerades av hur européer, afrikaner och personer med blandat påbrå umgicks som jämlikar.
Apartheidlagarna infördes 1948
Sydafrika var djupt segregerat och i valet 1948 fick bara den vita minoritetsbefolkningen rösta. Landets nationalistparti vann. Samma år infördes apartheidlagarna, som snart omfattade alla delar av samhället: från arbetsplatser till parkbänkar, där stora skyltar förklarade vilken ras som fick befinna sig på platsen.
Nelson Mandela hade då gått med i det socialdemokratiska partiet ANC, som genomförde bojkotter och strejker mot regimen. Partiet terrorstämplades i flera västerländska länder för sitt motstånd mot apartheidregimen.
LÄS MER: Mördade tsarfamiljen sörjs fortfarande av ryska folket
1961 var han med och bildade den militanta gruppen Umkhonto we Sizwe (”Nationens spjut”), också kallat MK – en beväpnad falang till ANC. Gruppen saboterade för regimen genom att bomba militäranläggningar, telefonlinjer och transportsträckor.
"Ett ideal jag är beredd att dö för"
Det blev Nelson Mandelas sista tid i frihet på 27 år. Den 5 augusti 1962 blev han tillfångatagen nära staden Howick, vid Sydafrikas östkust. Han dömdes till fem års fängelse för att ha att ha uppmanat till strejk och olovligt lämnat landet.
Men ett drygt år senare var det dags för ännu en rättegång: den sydafrikanska polisen hade stormat MK och kommit över information om gruppens planer på att störta apartheidregimen.
– Jag har värnat idealet om ett demokratiskt och fritt samhälle där alla människor kan leva tillsammans i harmoni och med lika möjligheter. Det är ett ideal som jag är beredd att dö för, sa Nelson Mandela i sitt historiska tal under rättegången.
Han talade i tre timmar. Sedan dömdes han och fem andra MK-medlemmar till livstids fängelse för planerna på att störta staten.
LÄS MER: Anklagelserna mot Courtney Love – efter Cobains plötsliga självmord
"Det är här du kommer att dö"
18 av de 27 åren i fängelse tillbringade Nelson Mandela på den ökända Robben Island, en dryg mil från Kapstaden.
– Det här är ön. Det är här du kommer att dö, sa de vita vakterna när han och de andra ANC-fångarna anlände till ön.
Han fick flytta in i en 0,7 kvadratmeter stor cell, med bara en sovsäck, en stol och en skål. Fångarna tvingades jobba i ett kalkbrott och straffades för minsta övertramp. Men Nelson blev snabbt en ledare.
"Vakternas största misstag var att hålla oss samlade, för tillsammans stärktes vår övertygelse. Vi stöttade varandra och fick styrka från varandra", skriver han i sina memoarer "The Long Walk to Freedom", enligt Independent.
Ökad press på regeringen
Kontakten med omvärlden var däremot liten. I fängelset tilläts han få ett besök om 30 minuter varje halvår. Mandelas fru Winnie har beskrivit sina och barnens besök hos maken som "traumatiska".
– Det var några av de mest smärtsamma stunderna, faktiskt. Jag kunde se stressen på mina barn både innan besöket och en period efter att de haft kontakt med sin pappa, har hon sagt enligt BBC.
Samtidigt förstärktes opinionen mot apartheidregimen runtom i världen. Banker lämnade Sydafrika på grund av det ökade våldet och gamla allierade – som Storbritanniens Thatcher – bad nationen att släppa Mandela fri.
Från fängelset blev "Befria Nelson Mandela" en internationell kampanj, och Mandela själv en symbol för svarta sydafrikaners frihetskamp. I februari 1990 kallades han till ett hemligt möte hos president F.W. de Klerk. En vecka senare frigavs han och förbudet mot ANC hävdes.
Första demokratiskt valda presidenten
Eftermiddagen den 11 februari 1990 klev han ut ur fängelset inför 60 000 människor, utländska tv-kameror och med Winnie vid sin sida. Folkmassan tågade till Kapstadens stadshus och längs vägen stannade han för att tala med vanliga sydafrikaner.
– Vi har förhoppningar om att ett samhällsklimat som befrämjar en förhandling om en överenskommelse snart kommer till stånd, så att det inte längre finns något behov att föra väpnad kamp, sa han inför folkmassorna.
1994 blev Nelson Mandelas första demokratiskt valda president. I hemlandet sågs han som en landsfader och grundare av det demokratiska Sydafrika.
"Mandela-dagen" firas den 18 juli
Han tog emot Nobels fredspris tillsammans med den siste apartheidpresidenten de Clerk, som han också utsåg till sin vicepresident.
Den 5 december 2013 avled Nelson Mandel, 95 år gammal. Hans bortgång sörjdes av en hel värd, som nu åter minns honom på vad som skulle ha blivit hans 100-årsdag.
På SVT sänds tv-dramat "Mandela - en kamp för frihet" varje måndag under sommaren. Hans 100-årsdag på onsdagen – också kallad "Mandela-dagen" – uppmärksammades av bland andra Amnesty och FN, liksom av Theresa May, Beyoncé, Bill Clinton, Oprah Winfrey, prins Harry och Meghan Markle och Barack Obama.
