Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

När reservdelarna tar slut slocknar telefonnätet i Sverige

En era inom svensk telefoni går mot sitt slut.Foto: Jenny Jonsson
Teliasonera har dragit i gång ett väldigt teknikväxlingsprojekt.
Så många abonnenter som möjligt måste gå över från trådbundna telefoner till mobiltelefoner.
Och det måste gå undan.
Runt 2017 går inte Sveriges gamla AXE-system att reparera längre.
Då kan man tvingas att klippa hela telefoninätet.
I Finland har man redan börjat. Där klipps de gamla kopparkablarna i område efter område. Hushållen får gå över till mobiltelefoner i stället - vare sig de vill eller inte.
Och där koppartråden släcks ned, där finns inte heller adsl - en av de vanligaste bredbandstyperna i Sverige.
Snart är det vår tur.
I dag säljs det 4-5 gånger så många mobilabonnemang som trådbundna abonnemang. Det berättar Johan Martin-Löf, som under många år var överingenjör på Teliasonera. I dag är han pensionär och ägnar sig bland annat åt att skriva böcker om bolagets historia.
- Hela revolutionen började med nmt, Nordisk mobiltelefoni, som kom i drift 1981. Då var telefonin fortfarande analog. Det var med nästa generation, gsm, som kom i drift 1992 som det satte fart. Dessutom lyckades man få med sig hela Europa på samma standard. Det var förstås ett oerhört framsteg.
Åtta år senare, år 2000, kom antalet mobilabonnemang i kapp antalet fasta abonnemang.

Parallellt med införandet av mobiltelefonin kom telefonväxeln AXE. Den ersatte de gamla elektromekaniska 500-väljarna och de relädrivna koordinatväljarna.
- Det var också en revolution och innebar ett jättesteg framåt. Nu blev röstsignalerna digitala, och digitala signaler försämras inte över avstånd. Förut fick man stå och skrika i telefonen när man skulle ringa långväga. Det slapp man i och med AXE, säger Johan Martin-Löf.
Men när nu alltfler använder mobiltelefonen, och mobildata för att surfa, står Teliasonera med ett trettio år gammalt växelsystem, som sjunger på sista versen.
Björn Berg, informationschef på Teliasonera säger det rakt ut:
- Den utrustning vi använder i dag i Sverige, AXE-växlarna, har passerat bäst-före-datum. De tekniker som skickas ut för att reparera fel i stationerna måste sitta och reparera på komponentnivå. Det vi gjorde förut, bytte ut trasiga delar och ersatte med nya, går inte nu. Det finns inga reservdelar. De tillverkas inte längre.
För ett par år sedan brann en AXE-station ned. Teliasonera försökte beställa utrustning för att bygga upp den igen.
- Det gick inte. En del av utrustningen tillverkas inte alls, och det finns inga ersättningsdelar. Vi fick köra dit en reservstation, en mobil enhet, och modifiera den. Det var enda sättet, säger Björn Berg på Teliasonera.

Snart passerar de gamla växlarna, en gång i tiden en teknisk revolution för telefonin, en gräns när det inte går att reparera dem längre. Man kan helt enkelt inte löda ihop hur många trasiga kretskort som helst.
- Det är omöjligt att veta när det inträffar, men jag gissar på 2017. Det kan gå fortare, men det kan också ta längre tid.
Men trots hög prioritet går det långsamt. Det finns sex miljoner trådanslutna telefonabonnemang i Sverige. De måste fungera. Den som lyfter en lur och slår 112 måste helt enkelt komma fram. Det går inte att kompromissa.
I varje större bostadsområde finns en kopplingscentral. Dit går alla telefonledningar från hushållen i närheten. Från centralen går en större kabel till närmaste AXE-station. Det här nätet, alla kablar från telefonväxeln till alla abonnenter, kallas lokalt kabelnät eller "accessnät". Där finns inga planer på några förändringar. Tvärtom. Det lokala kabelnätet är en guldgruva som alla teleoperatörer vill komma åt. Det är nämligen det som används för fasta bredbandsuppkopplingar, adsl. Men då används inte telefonväxeln, utan kopplingscentralen ansluts direkt till internet.
Det finns inga officiella siffror på hur många fasta telefonabonnemang som beställs bara för att kunna ringa via, men det är inte många. Den stora majoriteten fasta abonnemang beställs tillsammans med ett adsl-abonnemang, eller för att kunna beställa ett adsl-abonnemang från en annan bredbandsoperatör.
Så långt är det heller inga problem. Det lokala kabelnätet fungerar oavsett om det finns en AXE-växel eller inte. Det är för telefonsamtal AXE behövs. Utan AXE krävs det att alla koppartrådsanslutningar används för bredband, för med bredband kan man ringa över nätet.

Man lyfter fortfarande telefonluren som vanligt, men i stället för att samtalet kopplas i en AXE-växel kopplas samtalet i en server någonstans på internet.
Det är kärnan i Teliasoneras plan. Och nu slåss man inte ensamma. Det finns ett hundratal internetoperatörer i Sverige - de flesta säljer någon form av IP-telefonitjänst.
Det verkliga problemet är glesbygden. Många bor så långt från telestationen att adsl inte räcker fram. Det är alla de som tvingas använda modem för att ansluta till nätet, och alltså kräver en AXE-station som kopplar samtalet.
- Det rör sig om cirka 50 000 hushåll. Där kommer vi att under de närmaste åren gå in och ersätta kopparkablarna med mobilt bredband. De får en antennförsedd apparat hem som telefonerna ansluts till. Den enda skillnaden blir att de måste slå riktnummer även för lokalsamtal, säger Björn Berg.
Men glesbygd innebär samtidigt sämre mobiltäckning.
- Ja, och finns det inte täckning i det mobila nätet så rör vi heller inte kopparnätet, säger Berg.
Telias inställning grundar sig i tillsynsmyndighetens, Post- och telestyrelsens, instruktioner.
- Man har rätt att enligt lag få tillgång till telefoni där man bor eller driver sitt företag. Därför har vi sagt i vår dialog med Telia att när man nu plockar ned linjestolpar i glesbygden ska man erbjudas ett likvärdigt alternativ. Och det är också det de gör nu, säger Peter Ekstedt, presschef på post- och telestyrelsen.
Myndigheten har tillsammans med regeringen förberett sig på att koppartrådsnätet och telefonväxlarna försvinner.
- I de få fall där det helt saknas möjligheter för traditionella telefonilösningar har post- och telestyrelsen ett anslag för att upphandla sådana tjänster. Vi har redan gjort det för en handfull privatpersoner och företag. Det kan till exempel handla om olika satellitlösningar. Men det är få fall, maximalt ett tiotal, säger Peter Ekstedt, presschef på myndigheten.

För alla andra, alltså gruppen mitt emellan de som har bra mobiltäckning och de som måste få speciallösningar, kan ett helt nytt rikstäckande radiodatanät bli lösningen.
Frekvensen, 800 MHz, ligger precis under det första gsm-bandet. Det har inte lika lång räckvidd som det gamla nmt-bandet på 450 MHz, men längre räckvidd är 1,8 GHz som är den högre gsm-frekvensen.
- Under det första kvartalet kommer vi att auktionera ut frekvensbandet, som består av flera block. Ett sådant block ska avdelas för att skapa täckning i områden som vi väljer ut. Det handlar alltså inte då om att garantera täckning till en viss procentandel av befolkningen, utan att se till så de befolkningsgrupper som inte har något alternativ i dag täcks in, säger Peter Ekstedt, presschef på post- och telestyrelsen.
Just den delen kommer svårligen att löna sig.
- Nej, någon lönsamhet i de områdena kommer man kanske inte att kunna nå. Men operatören som vinner auktionen betalar ju för frekvensen. Här blir själva glesbygdstäckningen en del av det pris operatören får betala. Och det finns operatörer som specialiserat sig på glesbygdsområden. Täckningskravsblocket kan bli billigare. Det kan vara en affärsidé i sig.