PLATS FÖR 65 000. Som navet i den nya stadsdelen Arenastaden är Friends Arena i Solna det största byggprojektet någonsin i Sverige. I morgon invigs arenan, som kostat 2,8 miljarder att bygga. I området kring arenan byggs 3 000 nya bostäder. Foto: Olle Sporrong, Stefan Söderström
PLATS FÖR 65 000. Som navet i den nya stadsdelen Arenastaden är Friends Arena i Solna det största byggprojektet någonsin i Sverige. I morgon invigs arenan, som kostat 2,8 miljarder att bygga. I området kring arenan byggs 3 000 nya bostäder.  Foto: Olle Sporrong, Stefan Söderström

Muthärvan började med ett handslag på tennisveckan i Båstad

Publicerad

I helgen invigs Friends Arena i Solna med pompa och ståt. Den svenska artisteliten står på scenen i en show regisserad av Colin Nutley.

Men vägen till det färdiga jättebygget kantades av misstankar och åtal för korruption - med en fällande dom i tingsrätten och två kommuntoppar som tvingades avgå.

På läktaren står i morgon flera av de ledande personerna bakom projektet. Nästa år ska fem av dem ställas till svars igen i hovrätten. Här är historien om hur Sveriges nya nationalarena blev en nationell mutskandal.

Roxette, Agnes Carlsson, The Hives, Tomas Ledin och Loreen. För att bara nämna några. Det snålas inte på namnkunniga artister när Sveriges nya nationalarena Friends Arena i morgon invigs i Solna. Som om det inte vore nog regisseras hela showen av Colin Nutley.

Några som säkerligen kommer att finnas på läktaren är de ledande personerna bakom projektet. Fem av dem står fortfarande åtalade för mutbrott och bestickning. Om ett år ska deras fall prövas på nytt i hovrätten.

Allt började med att Svenska fotbollförbundet bestämde sig för att Sverige skulle få en ny nationalarena. Samtidigt gick Anders Gustâv, moderat kommunalråd i Solna, runt i kranskommunen med planer på att renovera Råsunda­stadion.

När dessa intressen möttes skapades det första fröet till Sverige största byggprojekt någonsin. Planerna på att renovera Råsunda fick Anders Gustâv snart skrota. Arenan var för omodern för att det skulle vara aktuellt. Man bestämde sig för att bygga en ny arena på det gamla industriområdet vid Solna station.

Det var Anders Gustâv som höll i spakarna när maskineriet drog i gång under 2005. Han kontaktade byggherren Erik Paulsson, skåningen som grundade Peab tillsammans med sin bror Mats. Paulsson tyckte det lät intressant och nappade.

Anders Gustâv styrde staden med järnhand under sina över tio år som starke man i Solna. Hans idéer genomfördes och inte sällan utan insyn från andra i kommunledningen.

- Fullmäktiges roll var totalt överspelad när det gäller inflytande och kommunstyrelsens likaså, har förre LO-basen Stig Malm, i dag kommunpolitiker i Solna, sagt till tidningen Dagens Samhälle.

När Anders Gustâv dog i mars 2006 av en hjärtattack på ett flygplan hamnade därför hela projektet i famnen på människor som inte hade haft full insyn från början. De fick helt utan förvarning vårdnaden om kommunalrådets bebis.

En av dem var Lars-Erik Salminen, kommunalstyrelsens nya ordförande. Men den som i praktiken tog över ledningen för projektet blev stadsdirektören Sune Reinhold.

Andra nyckelpersoner var Peabs vd Erik Paulsson och hans vice vd Anders Elfner, och även Lennart Daleke, vd i Råstabolaget, det bolag som bildades för att genomföra projektet, samt hans efterträdare Christian Alexandersson.

 

Enligt Socialdemokraterna lovade Anders Gustâv att Solna stad inte skulle vara delägare i arenan. I tidningen Fokus återges en dialog mellan Anders Gustâv och det tidigare social­demokratiska oppositionsrådet Johanna Graf.

- Du, det är väl inget tal om att kommunen ska äga, ta risk eller driva det här? frågade Graf.

- Nej, för helvete, svarade Gustâv.

Minnesbilden är Johanna Grafs. Men den möter kritik från Moderaterna i Solna.

- Den överenskommelsen är det ju bara hon som känner till. Inte någon som har jobbat med Anders har hört talas om det här, säger Pehr Granfalk (M), kommunstyrelsens ordförande i Solna.

Löfte från Anders Gustâv eller inte, Solna stad blev delägare i den nya nationalarenan tillsammans med Peab, Svenska fotbollförbundet och markägaren Jernhusen. Det röstades igenom av den borgerliga majoriteten.

Stig Malm, tidigare oppositionsråd i Solna och fortfarande aktiv i kommunstyrelsen, är starkt kritisk mot att Solna nu är delägare i arenan.

- Stockholms stad har drivit Globen i 22 år, alla år med förlust. Det finns brister i äldreomsorgen och skolan, så det finns andra saker som är viktigare för oss att gå in i än en arena, säger han.

Men de argumenten får mothugg från Pehr Granfalk.

- Jag ser vad vi får för den här investeringen, en helt ny stadsdel med flera tusen boende, över 15 000 arbetsplatser och helt ny infrastruktur, bland annat genom att vi får dit tvärbanan, säger han.

Johanna Graf, som i dag har lämnat politiken, tycker precis som Stig Malm att det handlar om en felaktig prioritering.

- Den blir nu en gökunge som hotar ta pengar som borde gå till stadens slitna skolor och vägar, säger hon när Expressen får tag på henne i Fort Lauderdale i den amerikanska delstaten Florida.

När vi ändå är i USA så bör man också nämna att hela projektet var på väg att begravas på grund av utvecklingen där. 2007 tillkännagavs namnet på Sveriges nya nationalarena: Swedbank Arena. Banken betalade 153 miljoner för att få sitt namn på arenan. Som tack för hjälpen fick Swedbank låna ut pengarna till jättebygget.

Men så kom krisen. Investmentbanken Lehman Brothers i USA gick i konkurs och finansmarknaden kollapsade på hösten 2008, vilket försatte Swedbank i en ekonomisk krissituation. Det oroliga läget gjorde att lånet drog ut på tiden, men till slut kunde man ändå återgå till planerna. I mitten av 2009 hade banken tillräckligt stabila finanser igen för att kunna skriva under låneavtalet med Råstabolaget.

Swedbank överlät senare namnet till antimobbningsorganisationen Friends - och Swedbank Arena blev Friends Arena.

 

Den avgörande händelsen för den här historien blev alltså inte en bankkonkurs i USA. Inte heller blev den stora skandalen det faktum att hela bygget gick på 2,8 miljarder - inte de 1,9 som man hade räknat med.

I stället handlar allt om vad som hände i Båstad under sommaren 2007.

Det var under tennisveckan i juli som Erik Paulsson bjöd ner Lars-Erik Salminen till Båstad. I ett möte strax intill tennisbanorna träffades Salminen, Paulsson, Reinhold och Elfner.

Resultatet av mötet skulle bli ödesdigert för alla närvarande.

Det var här frågan lyftes om Reinholds dubbla roller. Han skulle arbeta med projektet som konsult och avlönas av Råstabolaget - vid sidan av sitt jobb som stadsdirektör. Den överens­kommelsen skulle ta hela sällskapet ända till tingsrätten. För Reinhold själv skulle det innebära en fällande dom.

Lars-Erik Salminen vill inte prata om saken i dag.

- Du får inga kommentarer och du behöver inte ringa igen, säger han och lägger på luren.

Men han har tidigare beskrivit överenskommelsen som uppgjord redan innan mötet i Båstad.

- Det här hade de gjort upp tidigare. De frågade "Kan vi fortsätta så här att vi ger Sune mer betalt för arbete på kvällar och helger" och då sa jag ja. Det var inget mer. Sedan har jag inte lagt saken på minnet, har han sagt till tidningen Fokus.

 

Det hela kunde ha stannat i Båstad - om det inte vore för två reportrar på tidningen Dagens Samhälle.

När Måns Wikstrand och Johan Delby i början av 2010 höll på att granska kommunala tjänstemäns bisysslor upptäckte de att Reinhold fakturerat Råstabolaget totalt 600 000 kronor från sitt bolag Sure Konsult AB.

- Vi såg att Sune Reinhold satt som ordförande i princip alla de här bolagen runt arenan. Vår tanke var rätt snabbt att hans fakturering har någonting med arenan att göra. Så vi konfronterade honom. I första samtalet sade han att han sysslade med konsultverksamhet i största allmänhet, men han kopplade det inte till ­arenan, säger Delby.

Inför den första publiceringen i mars 2010 i Dagens Samhälle valde Sune Reinhold till slut att tala om vad bolaget egentligen hade för verksamhet.

- Då ringde han oss och sade att han ville att vi skulle komma dit, för att han ville berätta hur det låg till. Då kom hela den här historien, att han arbetat som konsult åt arenabolaget, säger Delby.

 

Summan av fakturorna skulle till slut hamna på över 900 000 kronor. Men när Dagens Samhälle publicerade sitt avslöjande på våren 2010 tog det snart stopp. Reinhold slutade agera konsult vid sidan av sitt arbete i kommunen och i stället blev det en rättssak av alltihop.

Alf Johansson, chefsåklagare vid Riksenheten mot korruption, inledde en förundersökning mot sex personer.

Lars-Erik Salminen misstänktes för bestickning alternativt medhjälp till mutbrott, Sune Reinhold misstänktes för mutbrott och Erik Paulsson, Anders Elfner, Lennart Daleke och Christian Alexandersson misstänktes för bestickning.

Misstanken blev för mycket för Reinhold, som tog timeout från sitt jobb som stadsdirektör. Reinhold gick aldrig tillbaka till sitt arbete.

Salminen erkände att han kände till att Reinhold fick ersättning, men att han trodde det handlade om "extra ersättning för det arbete han utförde på kvällar och helger för projektet", enligt tidningen Fokus. Det enda han ångrade var att han inte informerade kommunstyrelsen.

Sommaren året därpå kom nästa smäll. I juni 2011 meddelade Alf Johansson att samtliga sex personer åtalades. Sune Reinhold åtalades för grovt mutbrott och de andra för grov bestickning.

Nu blev det för mycket för även Salminen. Solnamoderaterna meddelade att kommunstyrelsens ordförande tar timeout från sitt uppdrag på grund av åtalet.

- Jag ser fram mot den rättsliga prövningen då jag är övertygad om att den kommer att visa att jag inte har gjort något fel, sade Salminen i ett pressmeddelande.

Salminen valde sedan att avgå vid årsskiftet 2011/2012 - innan domen kom. Orsaken var att trycket från massmedierna blivit för stort. Men domen skulle visa att han fick rätt. Tingsrätten kom fram till att han inte hade gjort något fel.

 

Alla blev friade - utom en. Sune Reinhold dömdes den 11 maj 2012 för grovt mutbrott. Straffet blev villkorlig dom och dagsböter på 105 000 kronor.

Enligt tingsrättens dom handlade det om att han tagit emot pengar för jobb som han borde ha utfört i sin roll som stadsdirektör. Det handlade om arbete med bolagsbildningar och aktieägar­avtal, saker som tingsrätten anser redan ingick i hans arbetsuppgifter - vilket han enligt domen måste "ha varit fullt medveten om".

Av de 906 250 kronor han fått betalt var 375 000 att anse som mutor, enligt tingsrätten.

"Sune Reinhold döms för mutbrott bestående i att han dels i juli 2007 i Båstad begärt eller låtit sig utlovas otillbörlig belöning, dels i februari 2008 begärt och mottagit 375 000 kr i otillbörlig belöning i form av konsultarvode för arbete åt Råsta Administration AB (Även kallat Råstabolaget, red. anm), arbete som han samtidigt skulle utföra som stadsdirektör", skriver Solna tingsrätt.

Sune Reinhold vill i dag inte prata om domen, eller någonting som har med Friends Arena att göra.

- Nej, nej, absolut inte. Det går i sitt eget spår det där, säger han till Expressen.

Lennart Daleke tycker inte han gjorde något fel som betalade ut pengarna till Sune Reinhold.

- Hans roll som stadsdirektör var väldigt tydlig, medan hans uppdrag i bolaget var något helt annat. Därför ringde inga varningsklockor för mig. Och det visade ju sig att jag inte gjort något fel, säger han.

 

Men historien slutar inte där. Både chefsåklagaren och Reinhold har överklagat den fällande domen. Alf Johansson har dessutom överklagat alla friande domar, utom den mot Anders Elfner.

- Sune Reinhold borde prövas även för den delen där han frikändes. När det gäller Anders Elfner är det en ren bevisfråga, där min bedömning är att det inte skulle bli någon ändring i hovrätten, säger Alf Johansson.

Daleke upplevde åklagaren som aggressiv i sin strävan att få en fällande dom.

- Han var blodtörstig, säger han.

Alf Johansson tar den kommentaren med ro.

- Det kanske man ofta tycker om åklagaren när man är åtalad. Jag har full förståelse för det.

Förhandlingarna i hovrätten förväntas äga rum nästa höst. Fem personer står alltså fortfarande misstänkta för mutbrott och bestickning.

Erik Paulsson är inte orolig för att bli fälld i hovrätten.

- Jag är inte orolig, för jag anser att vi har rätt. Men du får svar om ett år.

Inte heller Christian Alexandersson är rädd för att hovrätten ska komma fram till en annan slutsats.

- Nej, jag känner mig inte orolig. Jag tycker den friande domen var så tydlig för min del.

Anders Elfner, tidigare vice vd på Peab, behöver inte fundera vidare. Han kan andas ut redan nu.

- Jag är ute ur det här och känner att det inte fanns någon grund för åtalet mot mig.

Han är den enda i gruppen som helt kan slappna av i morgon när Roxette och de andra stjärnorna kliver upp på scenen. De andra kanske nynnar med lite extra i texten till Tomas Ledins låt "Vi drev hjälplöst":

"Ibland går det veckor, en dag eller två, det kan dröja minuter, men sedan tränger sig tankarna på".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag