Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Mörkningsdebatten tog plats i finrummen

<p>Ulf Adelsohns och Lena Adelsohn Liljeroths uttalanden i DN fick stor spridning.</p>
Foto: Olle Sporrong
<p>Partiledaren Anna Kinberg Batra tog avstånd från det partivännen sagt.</p>
Foto: Pelle T Nilsson/STELLA PICTURES
<p>Moderate debattören och politikern Bodil Sidén är nu kritisk mot paret Adelsohn/Liljeroth.</p>
Foto: Privat

Mörklägger medierna - eller belyser?

Debatten rasar sedan det etablerade M-paret Adelsohn/Liljeroth kastat ut sin brandfackla om att medier förtiger fakta om invandringen.

Forskare och publicister säger att det inte finns belägg för påståenden om systematisk mörkning - men att det kan finnas fall där enskilda journalister låter sina sympatier styra.

Och alla experter anser att man ska ta mediekritiken på allvar.

Sedan länge cirkulerar uppgifter främst på internet om att etablerade massmedier medvetet skulle mörklägga kontroversiella fakta om invandringen och dess konsekvenser. Den diskussionen förs mest i den vildvuxna flora av invandringskritiska och ofta rent främlingsfientliga sajter - bland andra hatsajter som Avpixlat, Fria Tider och Exponerat samt den SD-vänliga populistsajten Nyheter Idag - som vuxit fram på nätet.

Nu har debatten hamnat i "finrummet" sedan makarna Lena Adelsohn Liljeroth och Ulf Adelsohn, tidigare kulturminister respektive partiledare, och fortfarande inflytelserika i vida kretsar, gav uttryck för liknande åsikter i en stor intervju i Dagens Nyheter för en vecka sedan.

– Det finns inget som styrker att hela redaktioner och hela journalistkollektivet skulle komma överens om att förtiga sanningen. Om man kommer med sådana påståenden har man mycket att bevisa, säger Lars Nord, professor i medie- och kommunikationskunskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Det kan finnas fall när enskilda journalister försöker lägga nyheter till rätta. Det är i så fall omdömeslöst. Men det förekommer inte systematiskt, det är långt ifrån verkligheten, säger han.

…
Också Jesper Strömbäck,
professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, förnekar bestämt att det skulle finnas några belägg för att medier mörkar.

Björn af Kleen.
Foto: Anna-Karin Nilsson

Menar man att medierna systematiskt och av politiska skäl väljer att inte rapportera vissa fakta finns det ingen forskning som stöder idén att medierna mörkar, säger Jesper Strömbäck till tidningen Journalisten.

Mediedebatten flammade upp i söndags när paret Ulf Adelsohn och Lena Adelsohn Liljeroth intervjuades i en artikel om Sverigedemokraternas ställning på Östermalm i Stockholm, skriven av DN-journalisten Björn af Kleen.

– När pressen medvetet förtiger uppstår en väldigt, väldigt obehaglig stämning i folkdjupet. Och det är ju förvånande att medierna inte har förstått det, sade förre M-ledaren och kommunikationsministern Ulf Adelsohn, till DN.

Ja, då blir det ju andra kanaler. Det blir ju en Avpixlat och så där, sade Lena Adelsohn Liljeroth, kultur- och idrottsminister 2006-2014, i samma intervju.


Makarna fick stark
kritik för sina uttalanden. Medieforskare slog fast att inga undersökningar styrker deras uppgifter om mörkläggning. Många debattörer fördömde dem starkt, medan andra försvarade deras rätt att uttala sig och fördömde den "åsiktskorridor" som sägs utestänga vissa uppfattningar.

Anna Kinberg Batra, partiledare (M), tog avstånd från det partivännen Lena Adelsohn Liljeroth, som var kommunikationsminister fram till regeringsskiftet 2014, sade i DN-intervjun.

– Det får stå för henne. Hon representerar inte oss längre. Hon har lämnat den aktiva politiken... Man ska inte behöva tro att medierna inte kan vara fria i Sverige, det är de, sade Anna Kinberg Batra till Expressen i söndags.

Den moderata debattören och politikern Bodil Sidén, som också intervjuas i DN-artikeln, är nu kritisk mot paret Adelsohn/Liljeroth. Hon säger att de inte har lyckats ge några konkreta exempel på mörkläggning.

Deras påståenden låter väldigt konspiratoriska. Det är tvärtom, ingen fråga har rapporterats så mycket under så lång tid, säger Bodil Sidén, som nyligen hoppade av posten som andra vice ordförande i Moderata ungdomsförbundet (Muf) i protest mot vad hon ser som Muf:s vilja att regera med stöd av SD.


Efter sina kontroversiella
uttalanden i DN medverkade paret Ulf Adelsohn och Lena Adelsohn Liljeroth i Studio Ett i P1 i måndags. För att stöda sin tes om mörkläggning gav Ulf Adelsohn ett exempel.

Senast i dag kunde jag konstatera att en stor undersökning av SVT visade att 69 procent stödde regeringens nya flyktingpolitik. Det har inte nämnts i DN eller SvD. Det är ett exempel på att man förtiger det, sade han.

Men det visade sig att både DN och SvD hade skrivit om undersökningen. Liksom Expressen och Aftonbladet.

Adelsohns påstående ledde till skarpa reaktioner. Dagens Media publicerade en artikel med rubriken "Adelsohn ljög". Ulf Adelsohn förklarade att han inte hade sett att nyheten publicerats på nätet.

"Jag får erkänna att jag tillhör en generation som här hemma bara läser papperstidningar och där stod inget", skrev han i en debattartikel i Expressen i torsdags.


Ulf Adelsohn säger
att han får mycket stöd, men att många inte vågar säga vad de tycker av rädsla för att bli stämplade som rasister.

"Flera av dem som stöttat oss vågar inte träda fram av risk för repressalier ... Sådan är debatten i vårt land. Så är det med yttrandefriheten", skrev han i samma artikel i Expressen.

Björn Häger.
Foto: Sven Lindwall

Efter en veckas hetsig diskussion har Adelsohn inga planer på att vika ned sig. Tvärtom, han säger att paret förbereder nya utspel.

Vi kommer inte att tystna. Vi har fått en god bild av vilka som har civilkurage. Vi har respekt för dem som har andra åsikter. Men vi har ingen respekt för dem som likt skrämda harar tog avstånd och tjöt med ulvarna, säger Ulf Adelsohn.


Björn Häger, ordförande
i Publicistklubben, anser att mediedebattörerna har pratat förbi varandra under veckan. Han säger att det inte finns någon aktiv, systematisk mörkläggning, men att det kan finnas en mera "subtil" form.

Någon aktiv mörkläggning i stil med de konspirationsteorier som florerar finns det förstås inte. Det har inte varit något hemligt mediemöte med beslut om att ljuga, säger Björn Häger.

– Men journalister kan ta den här typen av hänsyn av rädsla för att gynna SD. Jag gjorde en journalistundersökning före valet 2010. Det framgick tydligt hur svårt det är att förhålla sig, ingen vill bli förknippad med SD eller stämplad som rasist, säger han.

Häger förklarar att det tidigare "extremt hårda debattklimatet" har lättat efter partiernas omsvängning i invandringsfrågan i höstas. Han tror att "medierna är på väg att svänga med partierna".

Jag tror inte att redaktioner medvetet mörkar sanningen om diverse samhällsfrågor. Det finns inget belägg för det. Men olika undersökningar visar tyvärr att det finns en extrem misstro mot journalistkåren, det är ett gigantiskt förtroende- och samhällsproblem, säger Mats Edman, publicist och nyligen avgången chefredaktör för Dagens Samhälle.

Det är en konspirationsteori att tro att etablissemanget styr journalister som marionetter. Däremot finns kanske värderingar inom journalistkåren som gör att man avstår från att beröra känsliga ämnen.

– Jag har själv erfarenhet av att reportrar har varit ovilliga att ta tag i kontroversiella frågor. Som att granska invandringens konsekvenser i form av höga kostnader i kommunerna och påverkan på skolor och socialtjänst. Det fanns motstånd mot att granska detta, en rädsla för att det skulle gynna SD, säger han.

Erich Fichtelius.
Foto: Olle Sporrong

Liksom andra publicister och medieforskare pläderar Mats Edman för att medier ska rapportera utan skygglappar och utan att ta hänsyn till vilka konsekvenser rapporteringen får. Detta är en grundpelare i den liberala press- traditionen som alla etablerade svenska medier bekänner sig till. Det kallas "konsekvensneutralitet", ett begrepp som myntats av Erik Fichtelius, tidigare chef för Ekot och Utbildningsradion.

Fichtelius avvisar helt påstående om att medierna mörkar. Han förklarar att medier "vinklar", men att det sker för att lyfta fram olika nyhetsaspekter.

Det finns inga belägg för att medier skulle mörklägga invandringsfrågor. Där- emot finns det gemensamma pressetiska regler om att inte framhäva personers etniska ursprung, kön och nationalitet om det saknar betydelse i sammanhanget. Det sker hela tiden en relevansbedömning, det är något helt annat än mörkläggning, säger Erik Fichtelius.

– Högerextrema eller rent fascistiska så kallade nyhetssajter på nätet har däremot en politisk agenda. De anser att invandring och invandrare står för alla problem. De lyfter bara fram när någon med annan etnisk identitet än svensk gör något förgripligt, aldrig dalmasar eller hälsingar, säger han.

Fichtelius nämner ett 20 år gammalt fall när medierna låg lågt med rapportering för att inte skada en familj som sökte asyl. Och ännu tidigare tonades hedersvåld ned av politiska skäl, säger han.

För 20 år sedan och tidigare var det trögt. De första hedersmorden beskrevs inte som hedersvåld utan som obegripligt gatuvåld. Man ville inte gynna partiet Ny demokrati, säger Erik Fichtelius.


Viveka Hansson.
Foto: Olle Sporrong

Viveka Hansson, programdirektör nyheter och samhälle på TV4, fattar som andra mediechefer dagliga beslut om nyhetsvärdering och rapportering. Hon anser att veckans debatt visar att "medierna har ett jobb att göra när det gäller att öka kunskapen om hur nyhetsrapportering fungerar".

– Det saknas belägg för att medier skulle mörka för att inte gynna SD. Det är givetvis bekymmersamt när en före detta kulturminister, som varit ansvarig för mediefrågor, snubblar in i ett resonemang om att det skulle vara så. Det blottar okunskap om hur medierna fungerar och göder misstron, säger Viveka Hansson.

Samtidigt är journalistkåren stor och det finns säkert personer som fallerar på både den ena och det andra sättet. Men nyhets- redaktioner består av många medarbetare, så det påverkar knappast helheten.

Sedan finns ju journalister som till skillnad från nyhetsjournalister har till uppgift att driva opinion. De ska ju inte vara objektiva alls. Här tror jag att det ofta sker en sammanblandning hos dem som kritiserar medierna, säger hon.

Viveka Hansson förklarar att hon som ansvarig utgivare ständigt ställs inför svåra val eftersom "publicistiska dilemman är närmast ett konstant tillstånd".

Allt du rapporterar om kan bli verktyg för någons agenda. Här får du försöka hålla huvudet kallt. Vi får skäll från höger och vänster, från religiösa grupper, från invandrarfientliga läger, från maktföreträdare och alla möjliga andra grupper. Det visar ju att vi nog ändå gör vårt uppdrag, säger hon.


Diskussionen om mediers
påstådda mörkläggning flammade upp i januari när det spreds uppgifter på nätet om att DN medvetet skulle ha förtigit sexuella trakasserier av unga kvinnor på en festival i Kungsträdgården i Stockholm förra sommaren. DN avvisade bestämt anklagelsen och svarade att man inte lyckats få informationen bekräftad, bland annat på grund av polisen inte rapporterade om händelsen. I veckan tog debatten ny fart efter Björn af Kleens artikel i DN.

– Veckan har varit omtumlande. Det har varit en förvirrad debatt med mycket känslor. Uppenbarligen behöver det här diskuteras eftersom många går omkring och tror att det mörkläggs, säger Björn af Kleen.