Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Mörka Sverige kan gå över till solenergi

I september förra året hölls FN:s klimatmöte i New York. Här är Lena Ek, Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt utanför FN:s högkvarter. I år kommer FN:s klimatmöte att hållas i Patris i början av december. Foto: Axel Öberg
Solcellspaneler på ett tak i Kalifornien. Foto: Paul Sakuma

Världen ska vara helt fri från fossila bränslen år 2100 - det slog G7-länderna fast i somras.

Men tiden att börja fasa ut kol, olja och naturgas från framställningen av hushålls-el är redan nu, menar flera experter.

För tekniken inom solenergi är mogen även i mörka Sverige - det enda som fattas är människors kunskap och inställning.

– Det är ingen framtidsvision, vi är där nu, säger svenska Soltech Energys vd Frederic Telander.

Sol-el i världen

Mest nätanslutna solcellssystem finns i Tyskland, Japan och USA. Några av anledningarna är höga elpriser, stort elbehov sommartid och natinella och regionala teknikstöd.

Även omkring ekvatorn har det uppförts ett antal större termiska solkraftverk. Där använder man antingen koncentrerande solfångare som direkt eller indirekt genererar vattenånga eller stora speglar (heliostater) som koncentrerar solinstrålningen till en ånggenerator.

Svensk el i dag

Svensk el i dag

Solkraft: 0,2%

Vindkraft: 8%

Vattenkraft: 44%

Kärnkraft: 43%

Värme/Avfall: 5%

Källa: Svenska kraftnät

Det är en bra investering, säger experterna till oss. Och de menar inte en bra investering för våra barn eller barnbarn - det är en investering som sparar pengar från dag ett.

En vanlig solrigg till ett villatak kostar omkring 100 000 kronor. Om taket är bra och i söderläge kan köparen räkna med en avkastning på cirka 6 000 kronor om året.

– Det är sex procents avkastning, det är betydligt bättre än att ha pengarna liggande på ett sparkonto, säger Soltechs vd Frederic Telander.

Solkompaniets ordförande Johan Öhnell menar å sin sida att även om du inte har 100 000 på banken så är det en bra affär, med tanke på dagens ränta.

– Kan du låna till en boränta på 1,5 procent gör du en rejäl vinst. Det finns ingen nackdel helt enkelt, säger han.

Att Sverige är ett för mörkt land för solenergi är en myt. Att solen inte skiner lika mycket på vintern kompenseras av att den skiner desto mer på sommaren.

Överskottet som uppstår i villaanläggningen på sommaren - för det uppstår ett överskott - skickas i dag ut på elnätet mot en ersättning från elbolaget, vilket sedan jämnas ut till vintern då solpanelerna inte räcker till för att försörja hemmet i fråga.

I dag står solenergi bara för 0,2 procent av den svenska elproduktionen, men det beror inte på tekniken utan människors okunskap och avsaknaden av förutsättningar för den som vill bli solelsproducent, menar Telge Energis kundchef Petra Hallebrant.

– Om vi satte solpaneler på 25 procent av alla tak (de i bra söderläge, reds. anm.) skulle solenergin uppgå till omkring tio procent av all vår elförbrukning. Det är en jättepotential som finns redan i dag, säger hon.

Det skulle motsvara ungefär två kärnkraftverk, tillägger Johan Öhnell.

Forskningen i dag går också i en rasande fart framåt.

 

Nyligen presenterade superentreprenören Elon Musk ett nytt hembatteri - Tesla Powerwall - som han hoppas ska göra privata hem mindre beroende av elbolag. Batteriet kan lagra solenergi på dagarna när ingen är hemma som kan användas på kvällarna då hela familjen behöver laga mat, se på tv och så vidare.

Utvecklingen av själva solpanelerna är också massiv. Just nu görs till exempel tester på helt genomskinliga tunnfilmsteknologier som bara producerar el genom solens för oss osynliga solstrålar, såsom UV och IR. Även om det synliga ljuset är bättre för elframställning hoppas det amerikanska företaget Ubiquitous Energy kunna nå en tio procents effektivitet med sådan teknik, till skillnad från upp till 20 procents effektivitet med traditionella solpaneler.

Ett brittiskt företag, Oxford Photovolatics, arbetar med bergarten perovskit för att skapa halvgenomskinliga material på rulle som de menar kan täcka i princip alla glasytor - från biltak till hela husfasader.

 

Deras räkneexempel är en 35-vånings skyskrapa i London som med den nya solcellsfilmen skulle kunna generera 60 procent av hela sin energikonsumtion genom att klä in skrapan i materialet.

Frederic Telander från det nyligen börsnoterade svenska bolaget Soltech pratar om sådana lösningar i termer som BPIV building-integrated photovolatics. Hans företag levererar redan i dag fönsterrutor som kan beställas i mellan 10 och 90 procents genomskinlighet, för olika grader av elframställning.

Soltech tillverkar även takpannor i glas i samma format som dagens tegel - och betongpannor, vilka monteras ovanpå ett lager av solceller.

– När du bygger nytt och börjar räkna av vad vanliga fönster eller takpannor kostar, i mantimmar och material, är våra lösningar absolut konkurrenskraftiga, säger han om priset på att bygga nytt och miljövänligt.

För honom handlar det nu om att öka uppmärksamheten på vad som går att göra. Bland annat genom att börja sälja de nya produkterna via bygghandlaren Woody.

– Vi är redo för en bred kommersialisering av det här. Det bästa är om man kan integrera lösningarna när man bygger nytt eller renoverar, mycket hellre än att bygga stora solenergiparker. Solenergi används bäst där den produceras. På så vis blir förlusterna mindre och infrastrukturella kostnader lägre.

Ett genomsnittligt svenskt hem kräver mellan 10 000 och 15 000 kilowattimmar (kWh) energi per år.

 

En kvadratmeter solceller genererar grovt räknat 140 kWh per år. 35 kvadratmeter paneler skulle därmed motsvara hälften av husets strömförsörjning. I kombination med ett effektivt värmepumpsystem för uppvärmning av hus och vatten skulle en villa i alla fall närma sig självförsörjande.

– Vi ingår i ett nordiskt samarbete om el och användandet av kol och naturgas i Norden är cirka 15-20 procent av all elframställning. Men man använder alltid sol-, vind- och vattenkraft först eftersom de har lägst rörlig kostnad (det krävs inget bränsle). Det sista som skickas ut på nätet är alltid den eldade kolen och naturgasen - den är dyrast. På så vis innebär all extra solenergi alltid att mindre fossila bränslen används, förklarar Johan Öhnell.

Men om förutsättningarna är så bra, varför har vi inte kommit längre?

Enligt Petra Hallebrant från Telge Energi beror det till viss del på svensk byråkrati.

Petra Hallebrant, Telge Energi. Foto: Christian Örnberg

– Är du din egen elproducent tillkommer ett administrativt krångel för att kunna dela med dig av din solenergi ut på elnätet. Politikerna borde se till att det blir enklare, även om vi på Telge Energi i dag hjälper kunder med mycket av administrationen. Alla elbolag borde bli bättre på att engagera sina kunder i den här frågan.

Johan Öhnell påpekar att det finns ett nytt förslag från MP-S-regeringen om att beskatta företag som installerar solpaneler och börjar framställa sin egen energi.

– I praktiken innebär det att företag måste skatta på el de INTE köper från elnätet. Det är ju helt galet tycker vi och det gör att solpaneler inte kommer att installeras på sjukhus, skolor och kontor, säger han.

 

Han poängterar att andra länder hunnit springa om oss, trots att vi har minst lika bra förutsättningar som exempelvis Tyskland.

– Vi kan aldrig leva på enbart sol i Sverige. Men i dag har vi bara 4 000 villaägare med solceller på sina tak. Potentialen är omkring 500 000 villor, och det räcker långt.