Moralpaniken sprids med sociala medier Foto: / Scanpix
Moralpaniken sprids med sociala medier Foto: / Scanpix

Moralpaniken sprids med sociala medier

Publicerad
Uppdaterad
Ett naket barn på ett ­studentplakat polisanmäls som barnpornografibrott.
En rektor förlorar jobbet ­efter att ha lagt ut lättklädda bilder på Facebook.
Två aktuella fall där moralfrågor har ställts på sin spets.
Får de som försöker stoppa nakenhet och sex i det offentliga rummet rätt - eller är det bara ett uttryck för moral­panik?
Studentavslutning, Landskrona, juni 2011. En man håller upp en studentskylt med en bild på ett naket barn. En 48-åring som är på plats på student­firandet tycker att bilden är provocerande och gör en anmälan om barn­pornografibrott.
Friskolan Norrlands entreprenörsgymnasium, Luleå, 2009. Rektorn Anders Karlsson har lättklädda ­bilder i sin Facebook-profil och är medlem i grupper med namn som innehåller ordet "sex". Både lokal- och ­riksmedia uppmärksammar fallet och skolan ­väljer att ge rektorn sparken. Rektorn anmälde uppsägningen och nyligen ­meddelades domen i tingsrätten.

Två exempel senaste tiden där nakenhet och lättklädda bilder hamnat i fokus.
Vad beror det på?

Ställer arbetsgivarna hårdare krav på att medarbetare ska vara fläckfria i dag och har samhället blivit känsligare för att se bilder på nakna barn?
Eller är det bara ett tecken på en ökad moralpanik?
Mattias Svensson är debattör och författare till "Glädjedödarna - en bok om förmynderi". En bok som handlar om hur politiker, myndigheter och en upprörd allmänhet i alla tider velat förbjuda och kontrollera saker som andra finner nöjsamma och trevliga. Han säger att samtidigt som utbudet ökat på internet har det uppstått en ny skräck för nakenhet och sex.
- Vi har fått en enorm frihet på nätet men samtidigt ser vi ett uppsving av moralpanik kring sex och nakenhet, säger han.

Björn ­Johnson är statsvetare och docent i socialt arbete vid Malmö Högskola. Han hävdar att moralpanik funnits i alla tider men att det som upprört varierat.
- Det var moralhysteri kring jazzmusiken på 30-40-talet, rockmusiken på 50-60-talet, Hip-hopen och videovåldet på 80-talet.
- Moralpanik är ofta kopplat till nya ungdomskulturella uttryck. I exemplet med rektorn är det knutet till sociala medier och en ovana att hantera det, säger han.
Annika Beijbom, expert på ­sociala medier, tycker att drevet mot rektorn känns omodernt.
- Eftersom jag själv är förälder och har ett barn som snart ­börjar skolan, så var rektorns agerande kanske olämpligt, men samtidigt är ingen fläckfri. Han har inte begått något brott och har inte skadat någon, det måste finnas utrymme att allt inte ska vara så tillrättalagt, säger hon.

Kulturarbetaren Carl Johan Rehbinder fick nyligen sitt Facebook-konto ­raderat två gånger efter att han lagt upp bilder som visat för mycket hud, något som bröt mot Facebooks bestämmelser.
Händelsen uppmärksammades i bloggvärlden och en grupp på ­Facebook krävde att Carl Johan Rehbinder skulle få en begriplig förklaring varför hans konto tagits bort. Gruppen hade som mest omkring 100 medlemmar.
- När jag var tonåring på 70-talet, ­solade alla tjejer topless, ingen köpte ens överdelen till en bikini. Det var inte alls lika mycket hysteri kring sex och nakenhet. Men människor som är rädda och skäms är lätta att styra och sexualiteten är ett bra verktyg att få folk att skämmas, säger Carl Johan Rehbinder.

Erik Sätervik arbetade på byggvaruhuset Materialmännen i Eksjö när företaget bestämde sig för att alla manliga anställda skulle ha på sig långbyxor. Erik fortsatte att komma i piratbyxor. Efter skriftliga och muntliga varningar fick han sparken. Materialmännen skrev i ett pressmeddelande att anställningen inte upphört på grund av Eriks synpunkter på klädpolicyn utan på helt andra skäl, men Erik anmälde uppsägningen till ­ Diskrimineringsombudsmannen, DO.
I Täby bar en barnskötare en mössa med texten "Pornstar" på en bild på Facebook. Det kostade honom jobbet.

"Vi bedömde helt enkelt att det inte var lämpligt att ha en sådan mössa när man arbetar i barnomsorgen", sa förskolans ägare till Svenska ­Dagbladet.
I Örebro nekades 13-åriga Molly att få börja på kristna friskolan Grenadjärskolan. Molly ville börja i en ny skola eftersom hennes gamla var stökig. Men skolan har en klädpolicy där Mollys piercing i näsan var förbjuden.
- Det är en allmän hållning i samhället att barn under 15 inte ska ha piercing. Det är barn vi har i skolan och det är vårt jobb att upprätthålla ordningen på ­skolan, sa Yvonne Wirhal, rektor för Grenadjärskolan.

Mattias Svensson säger att vad ungdomar, kvinnor och invandrare ägnat sig åt alltid har varit föremål för förfasande och restriktioner.
- Barn och ungdomars uppväxtvillkor oroar varenda förälder. Vi vet att samhället kommer att ligga i deras händer när vi blir gamla och då blir ungdomskulturen med dans, sex och tv-program något att förfasas över. Det är lätt att det blir överkänsligt och att alla proportioner far ut genom fönstret och vips har vi en moralhysteri, säger han.
Statsvetaren Björn Johnson anser att utvecklingen går i två ­riktningar.
- Det finns ­tendenser i samhället med en ökad ­betydelse för religiösa fundamentalistiska grupper. Men samtidigt har vi det öppna samhället som pekar i den andra riktningen. Jag tror snarare att det har blivit mindre vanligt att moralisera i dag, säger han.
De nämnda exemplen ovan har alla uppmärksammats i medierna. Men vad hände sen? Fick de som ifrågasatte rätt?

I fallet med studentskylten i Landskrona är det oklart vad som kommer att hända med polisanmälan. Åklagare Hans Åkesson vid åklagarkammaren i Helsingborg säger till Helsingborgs Dagblad att han aldrig hört talas om någon liknande anmälan.
- Vi får se vad det leder till.  Vad jag känner till finns det ingen praxis, säger han till ­tidningen.
I fallet med den uppsagda rektorn i Luleå kom tingsrätten, för en dryg vecka sedan, fram till att uppsägningen saknade grund.
- De här bilderna är skojbilder och folk måste ju få lägga ut ­semesterbilder och bilder från skojiga tillfällen. Arbetsgivare ska inte kunna bedöma om en bild på något sätt skulle vara ­stötande moraliskt, säger rektorn Anders ­Karlsson till Sveriges Radio.
Carl Johan Rehbinder fick till sist ­tillbaka sitt konto efter att bland annat ­kontaktat Facebooks advokat i Sverige.

Mattias Svensson tror att vi kommer att se fler kulturkrockar i framtiden.
- Facebook har till exempel en internationell plattform med regler som för oss svenskar verkar helt bisarra, men som för en amerikan verkar helt naturliga i ett socialt sammanhang, liknande krockar kommer vi att se mer av, säger han.
Annika Beijbom, tror inte att ­moralens väktare kommer att orka ­engagera sig på samma sätt i framtiden - användandet av sociala medier kommer att vara för stort.
- Det finns en moralpanik i dag kring sociala medier som inte kommer att gå att upprätthålla i framtiden. Det är som en vårflod av information på nätet och även företag och politiker tror jag kommer att använda sig av det i större utsträckning. Man kommer inte att orka eller hinna reagera mot allting.
Mattias Svensson håller med.
- Det här är en ständig kamp inom oss alla vad som är okej och inte. Huvudscenariot är att vi vänjer oss, det ­kommer att finnas obekväma bilder på alla och ingen kommer orka bli upprörd. Ett annat scenario är att vi får större krav på vissa kategorier av folk som politiker, att det inte får ­finnas en fyllebild eller något obetänksamt uttalande.
Han tror att vi kommer att se fler exempel på dåligt omdöme och övertramp men hoppas att vi kan se dem för vad det är och låta folk ångra sig i stället för att göra polissak av dem.
- Vi måste navigera i en ny frihet. Förmodligen kommer ingen att kunna stoppa det men det kommer definitivt att göras försök.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag