Sven-Erik Alhem, rättsexpert och tidigare överåklagare tycker domen i Borås är mycket egendomlig. Foto: Mikael Sjöberg
Sven-Erik Alhem, rättsexpert och tidigare överåklagare tycker domen i Borås är mycket egendomlig. Foto: Mikael Sjöberg

Många frågor efter mål mot kränkt flicka

Publicerad

Den nu 14-åriga flickan blev, enligt polisutredningen, inlåst, fick håret avrakat, och skulle befrias från de onda demonerna som hade övertagit hennes kropp.

Men det räckte inte med att flickans kränkts eller att man allvarligt skadat hennes självkänsla för att hennes plågoandar skulle straffas, enligt Borås tingsrätt som nyligen friade samtliga åtalade.

Frågan är om barn i själva verket är rättslösa mellan hemmets fyra väggar?

Den i dag 14-åriga flickans mångåriga mardröm startade 2002 då hon hade flyttat till sin pappa och hans nya kvinna i Borås. Men kvinnan var långt ifrån överförtjust i sin styvdotter utan började snart dela ut slag och sparkar, enligt polisutredningen som Expressen tidigare tagit del av.

När flickan fyllt elva år och plötsligt insjuknade i influensa med symptom som feber och svettningar ska situationen ha förvärrats genom att styvmamman, enligt flickans berättelse, tolkat symptomen som ett uttryck för att hon var en häxa och besatt av onda andar som sprider sjukdomar och olycka.

Innan historien ska rullas upp i Borås tingsrätt flera år senare kommer flickan behöva utstå systematiska kränkningar och psykiska trakasserier, bland annat genom att föräldrarna vägrar kalla henne vid namn utan endast kallar henne "häxa". Vidare har de sagt till henne att hon inte är värd att leva, hon har blivit tvingad att fasta, flickan har inte fått gå på toaletten när hon har önskat och inte tillåtits sova.

Flickan har enligt sin berättelse fått håret avrakat, blivit inlåst, fått fötterna hopbundna, tvingats erkänna olika övernaturliga häxkonster och bränts med en glödgad kniv.

Sedan 2010 är flickan placerad i fosterhem. I ett samtal med socialtjänsten säger hon:

- Hade jag bott kvar där (hos familjen) så kanske jag inte hade funnits, suttit här i dag och pratat... antingen hade jag dött eller varit på psykhemmet.

Flickans pappa och dåvarande styvmamma åtalades för grov fridskränkning, grov misshandel och olaga frihets-berövande i Borås tingsrätt i mars i år. Två pastorer var åtalade för bland annat misshandel. Åklagaren yrkade på fängelsestraff för samtliga, enligt TT.

Trots att tingsrätten i huvudsak fann att flickan lämnade en trovärdig berättelse gick man på en annan linje. Nämligen att psykisk misshandel inte är straffbart och att det inte räcker med att man handlat på ett kränkande sätt eller allvarligt skadat en persons självkänsla för att straffas - och alla friades den 17 april.

Mycket egendomligt, menar Sven-Erik Alhem, rättsexpert och tidigare överåklagare.

- När det gäller psykisk misshandel så kan det vara svårt att visa rent bevismässigt eftersom det är alltid lättare att visa fysiska skador, men självklart kan ett lidande uppkomma som en följd av psykisk terror.

Malin Rosenfeldt, målsägarbiträde som företräder flickan, delar inte tingsrättens bedömning utan hade trott på fällande domar.

- Tingsrätten anser att handlingarna inte når upp till straffbar handling - där har jag en annan uppfattning. Jag tycker flickans berättelser är så starka och trovärdiga och stöds dessutom av både socialtjänsten, skolan och vittnen.

Agneta Åhlund, chef för Sverigeprogrammet på Rädda Barnen, kan inte uttala sig i det enskilda fallet men menar att man aldrig kan rättfärdiga misshandel på några grunder och att barnkonventionen är tydlig i det. Att bli utsatt för systematiska kränkningar och att bli utfryst i familjen går absolut att likställa med misshandel tycker hon.

- Barn som utsätts för kränkningar far väldigt illa - särskilt av en nära anhörig som ska utgöra skydd och stöd för barnet och det är synnerligen allvarligt.

Sverige var det första land i världen som införde ett förbud mot aga 1979. Ändå har nästan vart sjunde barn i Sverige blivit slagen av en vuxen hemma och antalet polisanmälningar om barnmisshandel ökar varje år, enligt Rädda Barnen. Men misshandeln kan också vara psykisk, som när en vuxen säger till barnet att det är värdelöst eller oälskat genom att isolera eller kritisera - något som bland annat stör barnets känslomässiga och intellektuella utveckling.

Att tingsrätten säger att psykisk misshandel inte är straffbart är sant, poängterar Petter Asp, genom att det inte finns något särskilt brott som heter psykisk misshandel. Men ett handlande som orsakar psykisk sjukdom, invaliditet eller lidande på ett sätt som är medicinskt påvisbart kan utgöra brott både enligt bestämmelsen om misshandel och enligt till exempel bestämmelsen om ofredande.

- Men här kan bevisproblemen vara påtagliga, säger han.

Och det är alltid svårt att bevisa när det sker inom hemmets stängda dörrar och det är få vittnen.

- I en idrottslokal eller på skolan så finns det ju oberoende vittnen och det är lättare att dokumentera, säger Malin Rosenfeldt.

Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Skollagen och diskrimineringslagen ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. I skollagen finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev - till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld.

- Handlar det om mobbning eller kränkningar enligt skollagen så utreder vi det. Beroende på innehållet i anmälan så kan vi göra en anmälan till socialtjänsten och det förekommer också att vi gör en polisanmälan, säger Ingegärd Hilborn, juridisk expert på Skolinspektionen.

Om du blir kränkt på jobbet kan det vara fråga om exempelvis misshandel eller ofredande. Vad som betecknas som "oskyldigt skvaller" kan vara förtal, och att kalla någon för skällsord kan vara förolämpning. Det är även brottsligt att hota en annan person för att få denne att utföra en viss handling, eller få honom stå ut med något, enligt en text av Elsebeth Ström publicerad på Göteborgs universitets sajt Arbetsplatskonflikt.

Men det finns en gråzon. Petter Asp berättar att det inte alltid är straffbart att uppträda otrevligt eller kränkande mot andra vuxna.

- Tingsrätten talar i den meningen i domen om sådant kränkande och otrevligt beteende som inte överskrider gränsen mot "området för straffbara gärningar" och sådant otrevligt eller kränkande beteende - som det finns ett visst utrymme för - är ju inte straffbart på en arbetsplats heller.

Nu kommer Malin Rosenfeldt tillsammans med åklagaren diskutera igenom om det finns skäl att överklaga domen eller inte. Men i dagsläget tyder allt på att så kommer ske - och hon hoppas att hovrätten kommer se på fallet med nya ögon.

- Om det blir en friande dom så tror jag att många kanske inte kommer våga berätta om de är i ett utsatt läge eftersom de då riskerar att inte bli trodda. Och flickans önskan är att andra som befann sig i liknande situationer skulle våga berätta och känna sig styrkta av henne, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag