Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Löfvens krisdagar

Stefan Löfven. Foto: Jens L'Estrade

Efter S-ledarens första stora kris som partiordförande väcks frågan hur Stefan Löfven klarar sig när han sätts på prov. Håller han måttet?

Expressen har undersökt styrkorna och svagheterna hos svetsaren från Ådalen som kan avgöra om han vinner valet 2014.

Ironiskt nog kan den styrka som tog honom igenom kongressen - kompromissförmågan - bli det som fäller Löfven på vägen mot Rosenbad.

Lyssna på poddversionen av artikeln i mp3-spelaren eller via iTunes. Du kan också ladda ner avsnittet.

Lyssna på Stefan Löfvens krisdagar

Ladda ner avsnitt

NYCKELPERSONERNA BAKOM STEFAN LöFVEN

CARIN JÄMTIN, partisekreterare. Tidigare biståndsminister. Rattar den tungrodda S-organisationen. Ledde partiet genom det ledarlösa tillståndet mellan Juholts avgång och Löfvens tillträde. Ofta den som skickas fram för att ta mediernas frågor när Stefan Löfvens ska hållas borta från hetluften.

MIKAEL DAMBERG, gruppledare i riksdagen. Har precis lämnat posten som ordförande för S i Stockholms län. Har varit ordförande i SSU. Tar partiledardebatterna i riksdagen mot Fredrik Reinfeldt och de andra alliansledarna.

MAGDALENA ANDERSSON, ekonomisk-politisk talesperson. Den som ska utmana Anders Borg. Tidigare statssekreterare på finansdepartementet och överdirektör på skatteverket. Har varit budgetrådgivare åt Mona Sahlin.

EMMA LENNARTSSON, gruppsekreterare och stabschef. Tidigare budgetchef hos Mona Sahlin. Fungerar som en grå eminens och rådgivare till partiledningen. Har en liknande roll som Mona Sahlins superstrateg Stefan Stern.

ANNE EKBERG OCH ERIK NISES, pressekreterare hos Löfven. Länken mellan medierna och S-ledaren. Håller tillsammans med presschefen Odd Guteland honom borta från besvärande frågor och bygger en positiv medial bild.

JOHN ZANCHI, opinionsanalytiker. Håller i hemliga opinionsmätningar. Jobbade tidigare med Jämtin i Stadshuset i Stockholm.

MATS ANDERSSON. Håller detaljkoll på sakfrågorna. Var den som höll i pennan under kongressen när Framtidskontraktet formulerades.

MAX ELGER, budgetchef. Magdalena Anderssons högra hand. Var tidigare inrikespolitisk rådgivare åt Sahlin.

CARL KANGAS, varumärkesstrateg. Mannen bakom konceptet med "Framtidspartiet". Jobbar med partiets framtoning.

ERIK NISES, pressekreterare hos Löfven.

EJ NYTTJADE TALANGER

THOMAS ÖSTROS. Sparkades av Juholt. Nu VD i Bankföreningen. Trots att Löfven behöver fler regeringserfarna personer för att kunna matcha Reinfeldt och Borg nyttjas inte längre Östros kompetens.

NALIN PEKGUL. Fd ordförande för S-kvinnor, nu sjuksköterska. Stor kunskap om invandrargrupper, en kompetens som partiet saknar. Löfven har enligt källor inte tagit råd av Pekgul sedan hon lämnade.

JENS HENRIKSSON. Chef för Stockholmsbörsen, fd statssekreterare under Persson, men som många andra med erfarenhet finns han nu i näringslivet. Löfven har inte rekrytera tillbaka dessa personer.

I FRYSBOXEN

HÅKAN JUHOLT. Suppleant i Kulturutskottet där även ex-partiledaren Lars Ohly återfinns. Lovades topposition av Löfven, men har inte längre något inflytande i partiet vilket placeringen markerar.

TOMMY WAIDELICH. På väg att lämna riksdagen efter att ha blivit framlyft som skuggfinansminister under Juholt. Innan det levde han en undanskymd tillvaro under Persson och Sahlin. Tillbaka på ruta ett.

HELÉNE FRITZON. Lämnade nyligen både posten i VU och som ordförande i det tunga Skånedistriktet. Hade mycket att säga till om i partiet under Juholt, men under Löfven har hon tappat inflytande.

Folkets park i Malmö. Klockan är strax före 15 på eftermiddagen. I bakgrunden reser sig tornen från Moriska Paviljongen upp mot skyn. En stor kitschig rosa plastblomma fungerar som lekfontän för barnen som följt med sina föräldrar till parken. Några äldre herrar sitter på pinnstolar och spelar backgammon. Fanorna vajar i publikhavet. Det är första maj. Snart ska Stefan Löfven kliva upp på scenen.

Första maj-talet i Malmö blir S-ledarens nästa stora framträdande. Då måste han visa att de senaste veckorna bara varit en kort, gnisslande parentes i ett väloljat S-maskineri under hans ledning. Annars kommer allt fler att börja ställa sig frågan: Är Stefan Löfven Socialdemokraternas frälsare?

 

Skulle man tagit panoramahissen upp till våning 23 i den västra skrapan på Gothia Towers i Göteborg på lördagsnatten den 7 april skulle nog S-topparna i skybaren ha svarat tveklöst ja på den frågan. Längst ut på bardisken hängde partisekreteraren Carin Jämtin och skuggfinansministern Magdalena Andersson. En bit därifrån stod Löfvens tjänstemannastab med ölglasen i högsta hugg.

De hade anledning att fira. Det som av motionsfloden att döma såg ut att kunna bli en riktigt problematisk tillställning för Stefan Löfven, med ett uppslitande bråk om vinster i välfärden, blev i stället en uppvisning i konsten att kompromissa bort potentiella konflikter.

Men den som vet hur en S-kongress går till tvekade aldrig. Inte skulle vänsterfalangen dra ned byxorna på Stefan Löfven mitt framför de cirka 400 ackrediterade journalisterna. Inte efter Mona Sahlin. Inte efter Håkan Juholt. Nu fick det vara nog med uppslitande interna stridigheter kring partiledaren.

Stefan Löfven och hans utsända förhandlare lyckades hålla bråken innanför stängda konferensrum inne på mässan i Göteborg. När de heta frågorna kom upp på dagordningen inne i kongresshallen var de tidigare så högljudda kritikerna fromma som lamm i talarstolen.

 

Men säg det lugn som varar. På kongressens sista dag kom den stora nyheten, utan att medierna på plats då förstod sprängkraften i vad som skedde på scenen. Det som hände var att man valde in Omar Mustafa, ordförande i Islamiska Förbundet, i partistyrelsen.

Då var han okänd för den större publiken. I dag vet alla som läser tidningarna vem han är.

Allt började med en artikel på Expo.se dagen efter S-kongressen. Där redovisades det hur Islamiska Förbundet med Omar Mustafa i spetsen bjudit in ökända antisemiter och homofober till sina konferenser.

Sedan blev de fler varje dag som gick, exemplen på tveksamma föreläsare som Islamiska Förbundet bjudit in. Kritiska socialdemokrater som ifrågasatte valet av Mustafa radade samtidigt upp sig.

Omar Mustafa tog avstånd från all form av antisemitism och lovade att vara mer noggrann med vilka han bjöd in. Det räckte för partiledningen, som samstämmigt deklarerade att hans förklaring var bra nog. Men granskningen fortsatte, samtidigt som Stefan Löfven duckade frågorna och partiledningen gjorde allt för att delegera ärendet till Veronica Palm, ordförande i Mustafas hemdistrikt Stockholms stad, där han också satt i styrelsen.

Strax efter klockan sju på lördagskvällen den 13 april ringde pressfolket i S runt till journalisterna för att berätta att ledningen för Stockholms arbetarekommun hade satt sig i möte. I själva verket var det bara Veronica Palm, kommunsekreteraren Olle Burell och Omar Mustafa som samlades i en lokal i Stadshuset.

Efter några timmar satte sig Palm och Burell i en taxi till Sveavägen för att möta medierna. Extrapersonal ringdes in för att vakta dörrarna och släppa in journalister. Mackor dukades fram i pressrummet. Veronica Palm, som är vegetarian, konstaterade att hon inte kan äta skinkmackorna. Hon åt bara en bit ost och skickade i väg en tjänsteman för att köpa lite keso.

Beskedet hon gav var att Omar Mustafa lämnar partistyrelsen - på hennes uppmaning.

När mediebevakningen varit intensiv blåser stormen ofta över i samma stund som avgång meddelas. Men efter att Mustafa lämnade politiken följde en debatt om hur han behandlats av partiet.

Föreningen "Hjärta - troende socialdemokrater i Stockholm" arrangerade den 15 april en demonstration utanför S-högkvarteret på Sveavägen. Samma dag skrev 29 socialdemokrater under en debattartikel i Svenska Dagbladet, där man bland annat krävde att partiledningen uttalade sitt förtroende för Mustafa.

Kritiken gav effekt. Carin Jämtin gick dagen efter ut och meddelade att hon tillsätter en arbetsgrupp som ska gå igenom valberedningens rutiner, framför allt när det gäller hur kandidater till höga positioner i partiet grankas.

Och till sist erkände också Stefan Löfven att partiet misskött situationen. I fredags höll han en pressträff på partihögkvarteret. Klädd i grå slips och grå kostym klev han ut i det provisoriska pressrummet med skyltfönster ut mot Sveavägen. Vid hans sida stod tjänstemännen uppradade. Partiets presschef Odd Guteland tittade fokuserat på S-ledaren när han efterlyste ordning i partiet.

- Det har slarvats i arbetet med att nominera kandidater och granska kandidater. Så får det naturligtvis inte gå till. Någon ordning får det ju faktiskt vara i ett parti, sade Löfven.

 

Är Stefan Löfven Socialdemokraternas frälsare? Statvetarprofessorn Marie Demker tror inte det.

Marie Demker Foto: Foto: Peter Widing - Jag är inte säker på att han är någon frälsare i den meningen att partiet skulle komma upp i 40-45 procent. Han kan nog inte återuppväcka rörelsen från de döda, så de får nog vara tacksamma om han kan skapa lite liv, säger hon.

Enligt Marie Demker är det svårt att veta vad debatten om Omar Mustafa säger om Löfvens förmåga att leda partiet i kris.

- Vi vet inte egentligen inte det. Man har inte låtit honom prövas. Allting har gått ut på att skydda honom, misstänker jag. Men det är en konstig ordning att kongressen väljer en partistyrelse och sedan hänvisar partiledningen alla problem till det distrikt som nominerade en enskild ledamot. Det är organisatoriskt och demokratiskt väldigt märkligt, säger hon.

S-debattören Ursula Berge är mer tydlig på den punkten. Hon menar att Stefan Löfvens ovana vid kriser av det här slaget har visat sig de senaste veckorna.

- Han kommer från en fackföreningsvärld som präglas av ganska svåra kriser. Han har visat prov på att kunna fatta svåra beslut i krissituationer, inte minst när han förhandlade ner sina medlemmars löner i krisavtalet 2008. Han klarar av sakpolitiska konflikter, men när det blir personfrågor av det här slaget är han inte riktigt rustad, säger hon till Expressen.

Berge får medhåll av vänsterdebattören Göran Greider, chefredaktör för socialdemokratiska tidningen Dala-Demokraten.

- Det syns att han inte är van vid den politiska scenen. Mona Sahlin, Göran Persson eller Ingvar Carlsson skulle ha haft lättare att hantera en sådan här situation. Stefan Löfven har aldrig behövt ta i den här typen av frågor. Det behöver man inte som ordförande i IF Metall. Vi kommer nog få se en del sådana situationer där det märks att han inte har den vanan, säger han.

 

Är Stefan Löfven Socialdemokraternas frälsare? Ursula Berge tror det - om det är ytterligare en valförlust som partiet vill bli frälst ifrån.

- Om frälsning för socialdemokratin är att vinna val, vilket det rätt ofta är, så kan Stefan Löfven vara en frälsare för Socialdemokraterna. Man ska tänka på att de har förlorat två val i rad nu. Socialdemokraterna har aldrig förlorat mer än två val i rad, så nu är de paniskt rädda för att förlora ett tredje, säger hon.

Ursula Berge Foto: Foto: Krister Larsson Men vägen till valsegern kommer knappast gå via talarstolen. Till och med Filip och Fredrik har noterat S-ledarens begränsade retoriska förmåga.

- Den är en man vars hela uppenbarelse inte andas att den här mannen kan få ur sig klassiker, säger Filip Hammar i programledarduons podcast efter S-kongressen.

- Han har ingen dräpande aura överhuvudtaget, inflikar Fredrik Wikingsson.

Filip och Fredrik är inga auktoriteter inom kunskapsområdet svensk politik, men när Expressen frågar de politiska tyckarna om Stefan Löfvens svagheter nämner nästan alla retoriken.

- Han är inte den som självklart broderar ut och finner orden, säger Marie Demker.

- Vi kommer inte få några bevingade ord från Stefan Löfven. Han entusiasmerar inte med sina tal. Det är inte så att folk ställer sig upp och vrålar, det händer inte, säger Göran Greider.

Men samtidigt kan hans lågmälda, norrländska stil vara en styrka för Stefan Löfven när han inte står i talarstolen.

- Han har en vinnande personlighet. När man träffar honom får man en stark känsla av att han inte har några maktfasoner för sig. Stefan Löfven verkar vara väldigt sympatisk, helt enkelt, vilket går igenom både rutan och mikrofonen, säger Greider.

 

Är Stefan Löfven Socialdemokraternas frälsare? Den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren tycker det är helt fel beskrivning av Stefan Löfven.

Stig-Björn Ljunggren Foto: Foto: Mattias Bardå - Nä, han är definitivt ingen frälsare. För att vara en frälsare måste man också ha ett evangelium och det har vi inte sett än. Men han kanske är Johannes Döparen, som kan bereda vägen för en ny socialdemokrati. Men frälsare, nä, sådant tror vi inte på. Det är hårt arbete som gäller, säger han.

Hårt arbete är Stefan Löfven van vid. Med en bakgrund som svetsare vet han vad det innebär att ha ett vanligt jobb, en erfarenhet som ger honom trovärdighet i jobbfrågan. Och det har han förstått. S-ledaren missar inte ett tillfälle att beskriva sig själv som en "arbetargrabb".

Men framför allt är det tiden som ordförande för IF Metall, ett uppdrag där tillväxt står i fokus och kontakten med näringslivet är en stor del av vardagen, som ger honom ett försprång i den fråga som alla tror att valrörelsen 2014 kommer handla om: jobben.

Här ligger hans stora styrka, enligt en enig tyckarkår.

- Han uppfattas som en människa som i hela sitt liv på olika sätt har jobbat för att främja sysselsättningen. Efter att ha varit ordförande i IF Metall har han ett grundmurat förtroende i jobbfrågan. Och han är omtyckt i näringslivet. Det är inte varje dag på året som Socialdemokraterna kan stoltsera med att ha en partiledare som är det, säger Ursula Berge.

- Stefan Löfven har rattat en fackförening som är tvungen att ta näringslivet på allvar. Och han är den förste sosseledaren sedan August Palm som haft ett riktigt jobb, säger Stig-Björn Ljunggren.

Avståndet från jobb till ekonomi är inte stort. Men trots sin trovärdighet i den förstnämnda frågan bör Stefan Löfven hålla betydligt lägre profil på det sistnämnda området om han vill vinna valet, anser Marie Demker.

- Han ska inte prata om ekonomin och att Socialdemokraterna är bättre på att hålla ordning i finanserna, för svenska folket tycker att allliansregeringen är väldigt bra på att hantera pengarna. De tycker att Anders Borg är en alldeles utomordentlig rikshushållare, säger hon.

 

Är Stefan Löfven Socialdemokraternas frälsare? Vi ställer frågan till Eric Sundström, S-debattör och chefredaktör för tidningen Dagens Arena.

Eric Sundström Foto: Foto: Fotograf Linus Hallgren - Han är den temporära frälsaren, rätt person i rätt tid. Det kan hända att han inte går till historien som Olof Palme, den store retorikern som eldade upp och polariserade svenska folket. Stefan Löfven går nog mer till historien som Ingvar Carlsson, en lagbyggare i rätt tid som fixade jobbet med bravur, men utan att sätta prärien i brand, säger han.

Eric Sundström fastnar vid ordet kompromiss när han pratar om S-ledarens utmaningar. Stefan Löfvens förmåga att kompromissa kommer från bakgrunden som fackbas, en roll som kräver att man kan sy ihop avtal vid förhandlingsbordet utan att behöva gå ut i strejk.

Kompromissförmågan var en stor tillgång för Stefan Löfven på S-kongressen och betydelsen av en ordförande som kan hålla ihop ett parti så brett på åsikter som Socialdemokraterna kan inte underskattas. Mona Sahlins väg mot valförlusten började när hon lämnade Lars Ohly utanför ett rödgrönt samarbete och fick stora delar av partiet emot sig.

Men trots det kan Löfvens förmåga att komma överens bli en svaghet i en valrörelse. Eric Sundström beskriver det som S-ledarens "största problem".

- Stefan Löfvens största problem är den här kompromisslogiken som verkligen fungerade på kongressen, att samla intrycken, se de olika positionerna, lyssna in och lägga ett förslag som alla accepterar. Det kan bli en belastning på vägen mot Rosenbad. Då är det inte kompromisser som gäller, utan Löfven måste hitta några tydliga konflikter mot Reinfeldt. Där är det inte den fackliga kompromissviljan som behövs, utan det är den sluga politikern à la Göran Persson som behövs, säger han till Expressen.

 

Är Stefan Löfven Socialdemokraternas frälsare? Göran Greider är den siste som får frågan. Han ser inte S-ledaren som en frälsare.

- Nej, det tror jag inte han känner sig som och jag tror inte medlemmarna uppfattar det så. Han är snarare ett ankare, ett skyddande räcke, men ingen frälsare. Hade Socialdemokraterna en frälsare skulle de säkert tjäna på det, men det tror jag ingen tycker att Stefan Löfven är, säger han.

Göran Greider Foto: Foto: Cornelia Nordström Göran Greider tror med sitt vänsterperspektiv på den socialdemokratiska tillvaron att Stefan Löfven riskerar att förlora valet för att hans politik inte skiljer sig tillräckligt mycket från alliansens.

- Han har bestämt sig för att sitta still i båten och lägga sig väldigt nära mitten. Det där kan visa sig vara fullständigt förödande när det kommer till en valrörelse. Om sossarna ska göra bra ifrån sig i valet måste de ha några frågor, några utspel som mobiliserar valarbetare och sympatisörer, som får folk att gå och rösta. De måste känna att det finns något som skiljer ut högern från vänstern, säger han.

När Håkan Juholt höll sitt installationstal på extrakongressen i mars 2011 lyfte nästan taket i kongresshallen. "Hallelujastämning" blev efteråt en återkommande beskrivning av atmosfären i lokalen.

Men trots Juholts Jesuslika färdigheter i talarstolen blev hans partiledargärning ihågkommen som allt annan än en frälsning. Om Stefan Löfvens helande krafter räcker hela vägen fram får vi reda på den 14 september nästa år.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!