Livvakt begravs med Hitlers hemligheter

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.

Adolf Hitler och hans nazistiska rike gick under i en apokalyps av rök och damm våren 1945.

Führern begick självmord i sin kringrända bunker i Berlin – och tog med sig förklaringen till sitt destruktiva vanvett i döden.

Nu har också hans trogne livvakt Rochus Misch dött, nästan 70 år senare.

Han var den siste överlevande från bunkern och den siste i Hitlers innersta krets som kunde berätta om ledarens hemligheter.

Förre SS-mannen Rochus Misch har dött i sitt hem i Berlin, 96 år gammal. Han var ända till sin sista dag trogen sin gamle chef, Adolf Hitler, och kunde under sitt långa liv aldrig finna något att invända emot i dennes karaktär eller agerande.

Rochus Misch var den siste överlevande i krigsförbrytargänget som förskansade sig i en underjordisk bunker i Berlin, som var belägrat av framryckande sovjetiska trupper. Men medan Hitler och många av hans hantlangare dog en våldsam död, lyckades Misch fly ur den söndersprängda bunkern, överleva i 68 år och dö naturligt av ålderdom och sjukdom i ett Berlin som på nytt är huvudstad i Europas starkaste land.

Misch gav många intervjuer, uttalade sig i en rad böcker och filmer och medverkade själv i en intervjubok som blev hans memoarer. Men över hans läppar kom aldrig ett ord av kritik av Hitler. Han bad aldrig om ursäkt för att han lojalt tjänade den tyske rikskanslern som störtade sitt land och världen i fördärvet – och som var ansvarig för ett av världshistoriens största brott, Förintelsen av sex miljoner judar.

- Han var inget odjur. Han var inget monster. Han var ingen övermänniska, sade Rochus Misch till nyhetsbyrån AP 2005.

Rochus Misch var Hitlers livvakt, telefonist och kurir från 1940 till 1945, nästan hela andra världskriget. Han bodde med ledaren i det alpina ”örnnästet” i Berchtesgaden, i "Vargskansen" närmare fronten och i Hitlers olika högkvarter runt om i Tyskland. När Misch gifte sig med Gerda 1942 skickade Hitler en låda vin.

- Han var en underbar chef. Jag bodde med honom i fem år. Vi var de närmaste som arbetade med honom. Vi var alltid där, Hitler var aldrig utan oss, dag och natt, sade han.

Han levde tätt intill Hitler de sista tio dagarna av ledarens liv i april 1945. Hitler och topparna i den nazistiska regimen tog sin tillflykt till den underjordiska ”Führer-bunkern” medan Röda armén ryckte allt närmare. I intervjuer har han berättat hur generaler och nazistledare kom till bunkern och desperat försökte organisera huvudstadens försvar.  Han mindes hur Hitler den 22 april, två dagar innan de sovjetiska styrkorna helt hade inringat Berlin, sade till sina medarbetare: ”Nu är det slut. Kriget är förlorat. Alla kan ge sig i väg.”

- Alla utom dem som fortfarande hade jobb att göra, som vi. Vi måste stanna. El, vatten, telefoner måste fungera. Men alla andra fick gå och alla försvann nästan omedelbart, sade Misch till AP.

Men samma dag hade Hitler ännu inte gett upp hoppet. Han hoppades på en allians med de allierade västmakterna mot Sovjet och trodde att de tillsammans skulle kämpa med Tyskland mot kommunismen – om han bara kunde hålla ut i Berlin ett par veckor till.

- Hitler gillade England, utom Churchill, och trodde inte att ett folk som det engelska skulle gå ihop med kommunisterna för att krossa Tyskland, sade Misch.

Hitler fortsatte att lura sig själv och tyska folket de sista dagarna före sammanbrottet. Den sovjetiske marskalken Zjukov hade redan trängt in i Berlin med åtta arméer. Den sovjetiska överlägsenheten var överväldigande och Hitler hade bara spillror kvar av sin armé – men trodde ännu på seger.

Många tyskar ville kapitulera för att rädda sina liv. I Berlin hängde människor ut vita flaggor från fönster och balkonger. Något som i många fall kostade dem livet eftersom SS mördarpatruller avrättade alla som ville ge upp.

Den 28 april såg Misch propagandaministern Joseph Goebbels och Hitlers närmaste man, Martin Bormann, komma in i bunkern tillsammans med en tredje, okänd man.

- Jag frågade vem det var och de sa att den borgerlige vigselförrättaren hade kommit för att viga Hitler, berättade Misch.

Samma kväll gifte sig Hitler och hans mångåriga älskarinna Eva Braun i en kort ceremoni. Båda försäkrade att de var av ”ren arisk härstamning”  innan de avgav sina vigsellöften och signerade i en liggare.

Rochus Misch var det sista överlevande vittnet till dramat två dagar senare, den 30 april 1945, när Hitler och hans nya hustru begick självmord. Han såg hur Goebbels och Bormann talade med Hitler och dennes adjutant, SS-majoren Otto Günsche, i korridoren utanför telefonisternas rum.

- Jag såg honom (Hitler) gå till sitt rum och någon, Günsche, sa att han inte fick bli störd. Det betydde ”nu händer det”, sade Misch till AP.

- Vi visste alla att det hände. Han hade sagt att han aldrig skulle lämna Berlin, att han skulle stanna där.

Misch hörde inget skott. Han berättade om fortsättningen av dramat för BBC:

- Plötsligt hörde jag någon skrika till Hitlers betjänt: ”Linge, Linge, jag tror det har hänt.”. De hade hört ett skott. I det ögonblicket gav Martin Bormann, Hitlers privatsekreterare, alla order att vara tysta. Alla började viska.

Tystnaden övergick i snabbt i kaos när de församlade insåg att Hitler var död. Ingen visste vad de skulle ta sig till när ledaren som allsmäktigt styrt Tyskland i tolv år var borta.

- Sedan gav Bormann order om att Hitlers dörr skulle öppnas. Jag såg Hitler ihopsjunken med huvudet på bordet.

Misch och de andra möttes av en chockartad syn. De förstod att de bevittnade det definitiva slutet på "det tusenåriga riket" och att nu började en ny epok i Tysklands och världen historia.

- Eva Braun låg på soffan. Hennes knän var uppdragna tätt mot bröstet. Hon bar en mörkblå klänning med vit plisserad krage. Jag kommer aldrig att glömma det, sade han till BBC.

Eva Braun hade dött av förgiftning och Hitler hade skjutit sig. Någon placerade Hitler på golvet och lade en filt över honom.

- Sedan packade de ihop Hitler och sa ”Vad ska vi göra nu?”. När de tog ut Hitler gick de förbi, bara tre, fyra meter från mig. Jag såg hur hans skor stack ut ur säcken, berättade Misch.

SS-männen började hälla bensin över de döda kropparna på gården och bränna dem. En SS-man ropade till Misch att han skulle komma upp för vara med om skådespelet.

- Någon ropade: ”Kom upp fort, de bränner chefen!”. Jag beslutade att inte gå upp för jag hade sett att (Heinrich) Müller från Gestapo var där – och han brukade aldrig vara på plats.

Gestapochefens närvaro ingav Misch farhågor, så han varnade en vän som var på väg upp för att titta på likbränningen.

- Jag sa till min vän, mekanikern Hentschel: ”Vi kanske blir dödade för att vi är de sista vittnena”, sade Misch.

Dramatiken i Führerbunkern fortsatte också efter Hitlers död. Nästa dag drogade och mördade Magda Goebbels sina sex barn med cyanid. Hon var maka till Joseph Goebbels som tog över som ledare i bunkern. De hade fått Hitlers godkännande till mordet på sina barn.

- Strax efter Hitlers död kom fru Goebbels ned i bunkern med sina barn. Hon började förberedelserna för att döda dem. Hon kom ned för att döda dem, hon kunde inte ha gjort det där uppe för där fanns det andra människor som skulle ha stoppat henne, berättade Misch för BBC.

Andra ögonvittnen har berättat hur mamman gick med barnen efter sig nedför trappan. De gick i dubbla led. Alla var mycket bleka. Barnen Helga, Hildegard, Helmut, Hedwig, Holdine och Heidrun var i åldrarna tolv till fyra år. Alla förnamnen började på bokstaven H - som i Hitler.

- Barnen var precis intill mig. Vi visste alla vad som skulle hända, det var tydligt.

Den äldsta,  Helga, såg mycket ledsen ut, men varken hon eller hennes syskon grät.

- Jag såg Hitlers läkare, doktor Stumpfegger, ge barnen något att dricka, någon söt dryck. Sedan hjälpte Stumpfegger till att döda dem.

- En eller två timmar senare kom fru Goebbels gråtande ut. Hon satte sig vid ett bord och började lägga patiens.

Rochus Misch höll ut i bunkern ytterligare ett par dagar. Sedan fick han tillstånd av fly av sin nye chef, Goebbels.

- Sedan kom Goebbels till slut ned och sa: ”Ni har en chans att leva, ni måste inte stanna här och dö”, berättade Misch.

Han och några andra lämnade bunkern och gav sig ut i Berlin som vid det här laget var en ruinstad. Men han greps snart av ryska soldater och efter den tyska kapitulationen fördes han Sovjet. Han satt nio år i sovjetiska fångläger innan han 1954 fick tillstånd att återvända till Tyskland där han återförenades med sin fru Gerda, som dog 1997.

I hemstaden Berlin drev han i många år en färgaffär.

I sin sista intervju, som han gav till brittiska Daily Express 2011, sade Misch att han aldrig hade hört talas om massakern på Europas judar trots att han kopplade – och lyssnade till – så många av Hitlers telefonsamtal. Det var ”inget samtalsämne”, förklarade han.

- Jag gjorde mitt jobb lojalt och bra och vidarebefordrade meddelanden korrekt eftersom jag inte ville bli utkastad. Jag var glad över att inte vara vid fronten. Jag anpassade mig till arbetet och snart var Hitler en normal person för mig, han var chefen, sade Misch till Daily Express.

- Jag hade aldrig något att göra med nazistpartiet. Jag var inte med i Hitler-Jugend och ändå var jag i den innersta cirkeln, dag och natt. 22 steg från mig var du i hans sovrum.

Rochus Misch föddes 1917 i den lilla staden Alt Schalkowitz i Schlesien, som i dag tillhör Polen. Han säger att han gick med i SS vid 20 års ålder för att han ville slåss mot kommunismen.

Sovjetiska specialtrupper – med speciellt uppdrag att hitta Hitlers kropp – fann de brända lämningarna av Hitler, Eva Braun och deras två hundar den 2 maj 1945. De begravdes 1946 på hemlig plats i Magdeburg i den sovjetiska ockupationszonen som senare blev det kommunistiska Östtyskland..

Därefter gav Sovjet länge olika versioner av Hitlers öde. Gravplatsen avslöjades aldrig eftersom man inte ville skapa ett pilgrimsmål för nynazister.

Efter många år fick den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB i uppdrag att slutgiltigt göra sig av med lämningarna. De brändes på nytt 1970 – och askan spreds i den tyska floden Biederitz.

DE SATT I FÜHRER-BUNKERN

ADOLF HITLER

Adolf Hitler, Tysklands rikskansler 1933-1945. Ledare för nazistpartiet, ansvarig för förintelsen av Europas judar och den som störtade världen i krig 1939. Begick självmord när han insåg att kriget var förlorat.

EVA BRAUN

Eva Braun, Hitlers mångåriga älskarinna som gifte sig med den tyske rikskanslern i bunkern i Berlin. De begick självmord tillsammans, bara några dagar innan Tyskland kapitulerade.

ALBERT SPEER

Albert Speer, rustningsminister. Lämnade bunkern men tillfångatogs. Dömdes i Nürnberg som krigsförbrytare till 20 års fängelse. Frigavs 1966 och dog 1981.

JOSEPH GOEBBELS

Joseph Goebbels, nazistisk propagandaminister och ansvarig för hetsen mot judar, mot vänstern och alla andra oliktänkande. Hans propagandamaskineri har blivit föredöme för andra diktaturer. Begick självmord.

MAGDA GOEBBELS

Magda Goebbels, maka till Joseph Goebbels. Begick självmord efter att först ha mördat parets sex barn Helga, Hildegard, Helmut, Hedwig, Holdine och Heidrun i åldrarna tolv till fyra år.

MARTIN BORMANN

Martin Bormann, Hitlers privatsekreterare och närmaste förtrogne. Han lämnade bunkern och dödades i en granatattack i Berlin någon dag senare. I många år troddes han ha lyckats fly, men till slut kunde hans död bevisas med hjälp av DNA.

VON RIBBENTROP

Joachim von Ribbentrop, utrikesminister. Lämnade bunkern men tillfångatogs. Ställdes inför rätta i Nürnbergrättegångarna mot krigsförbrytare. Dömdes och avrättades 1946.

HEINRICH MÜLLER

Heinrich Müller, chef för hemliga polisen Gestapo. Lämnade bunkern och försvann spårlöst. Han har i många år toppat listan på mest eftersökta nazistiska krigsförbrytare.