Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kyrkan förlorar medlemmar och miljarder

Foto: Stephan Berglund
Skilsmässan från staten blev en usel affär - en miljon medlemmar väntas ha försvunnit år 2017.
Finanskrisen gör inte saken bättre. Förra året gjorde kyrkan en brakförlust, den värsta genom tiderna.
Nu ska församlingarna bli färre och personalstyrkan bantas.
Samtidigt startar en desperat kamp för att locka de kommande skattebetalarna - barnen och ungdomarna - till kyrkans aktiviteter.
Ingen blev egentligen förvånad. Att svenskarna skulle tåga ur kyrkan var väntat när staten släppte taget. Året efter skilsmässan, under 2001, bestämde sig 57 653 svenskar för att överge sina församlingar. I den takten har det fortsatt. Förra året tog 50 360 svenskar farväl till präster och biblar.
Men det kunde förstås ha varit värre. Svenska kyrkan lyckades vinna två viktiga segrar under skilsmässoförhandlingarna med staten.
Kyrkan skulle fortfarande kunna ta ut en skatt, förvisso frivillig och omdöpt till kyrkoavgift, men den skulle ske via skattsedeln. Framgång nummer två blev att behålla begravningsuppdraget i samtliga svenska kommuner, förutom i Stockholm och i Tranås.
Pengarna fortsätter därmed att rulla in; elva miljarder kronor om året via kyrkoavgifterna, ytterligare tre genom begravningsmonopolet. Svenska kyrkans tillgångar är i dag värderade till 30 miljarder kronor.
Över fyra miljarder kronor har investerats i aktier. Svenska kyrkan hoppas på vinster i bland annat läkemedel, olja och bilar. Några vapenfabrikörer får inte stöttas, där har svenska kyrkan dragit en gräns. Att tjäna pengar på alkohol och spel är däremot tillåtet, bara företagen uppträder ansvarsfullt.
Under finanskrisen har aktierna rasat i värde, och nu avslöjas det sämsta resultatet genom tiderna - en rekordförlust på 824 miljoner kronor.
Den ekonomiska framtiden är fortsatt dyster. Intäkterna från kyrkoavgiften minskar med en miljard kronor de närmaste åren. Nu gäller det att dra åt svångremmen - redan nästa år bantas antalet församlingar från 1 782 till 1 464.
- Då minskar personalstyrkan och det leder förstås till lägre kostnader, säger Gunnar Nygren, controller inom Svenska kyrkan.

I dag har Svenska kyrkan runt 25 000 anställda som kräver lön. Samtidigt måste kostnaderna betalas för kyrkor, församlingsgårdar och begravningsplatser. Alla skattebetalare tvingas hjälpa till för att bevara byggnaderna; under 2009 betalar staten 460 miljoner kronor.
Föreningen Humanisterna - med frontfigurer som IT-entreprenören Christer Sturmark, Björn Ulvaeus och riksdagsledamoten Morgan Johansson - har som mål att minska kyrkans inflytande. Men att betala skatt för kyrkorna är inget problem.
- Jag bidrar gärna, många kyrkor är ju vackra och tillhör vårt kulturarv. Men det behöver inte bedrivas en religiös verksamhet i kyrkorna, säger Christer Sturmark.

Han tycker att kyrkan borde krympa snabbare och gläds åt den senaste statistiken. Allt färre gifter sig i kyrkan, i dag är de färre än hälften. Antalet dop sjunker, likaså konfirmationerna. Att besöka en gudstjänst är inte längre det självklara söndagsnöjet: jämfört med 1990 var antalet besök tre miljoner färre under 2008. Men den sista vilan vill svenskarna gärna att en präst tar hand om.
Förra året förrättades 83 procent av alla begravningar i kyrkans regi.
- Många är oroliga för hur det ska bli med begravningen, det är därför de stannar kvar i kyrkan. Självfallet borde kommunerna ha ansvaret för begravningarna, säger Christer Sturmark.
Men en sådan ordning behöver inte leda till att fler väljer borgerliga begravningar.

Lena Friberg, borgerlig begravningsförrättare i Tranås, berättar att bara tio begravningar per år, av totalt 200, är borgerliga.
- Kyrkan är stark här i Tranås. Det spelar ingen roll att kommunen har hand om begravningsverksamheten.
Lena Friberg är medveten om att många inte känner till hur den borgerliga begravningen går till, och berättar att den inte skiljer sig särskilt mycket från den kristna. Ceremonierna tar ungefär lika lång tid; även den borgerliga varianten innehåller tal, dikter och kanske någon sång.
- Men det är ju inte säkert att den som lämnat kyrkan vill ha en borgerlig begravning. Personen kan ha gått ur av ekonomiska skäl, det är sådant jag tar reda på genom att prata med de anhöriga, säger Lena Friberg.
Att många lämnar kyrkan av ekonomiska skäl är tydligt. Just i april, när deklarationerna ska lämnas in och kyrkoavgiften finns på pränt, väljer de flesta avhopparna att göra slag i saken.
Kostnaden för medlemskapet varierar mellan församlingarna, men i snitt försvinner 1,23 kronor per intjänad hundralapp i kyrkoskatt. För den som tjänar 300 000 kronor per år går alltså runt 3 000 kronor till kyrkan.
Jonas Bromander, analyschef inom Svenska kyrkan, menar att plånboken är en betydande orsak till medlemstappet.
- Men det är ingen impulshandling att gå ur kyrkan. Beslutet kan ligga och gro i flera år.
Av de som lämnar kyrkan är 60 procent män. Kvinnor har en närmare relation till kyrkan. Fler än hälften av de nya prästerna är kvinnor och i de populära körerna syns mest kvinnor.
Bland utträdarna tycker många att kyrkan är stel och bakåtsträvande, visar kyrkans egna undersökningar. Att kvinnliga präster motarbetades ledde till flera toppar i utträdesstatistiken. Kyrkans attityd till homosexuella har däremot inte satt några tydliga spår.
- Men alla debatter kring kyrkan påverkar medlemsantalet på sikt. Tyvärr brister kunskapen om hur kyrkan fungerar i dag, en del tror till exempel att det fortfarande finns ett starkt motstånd mot kvinnliga präster. Vi måste rätta till detta och vi måste synas på fler arenor, säger Jonas Bromander.

Christer Sturmark anser att kyrkans arenor redan är för många. Han kritiserar att kyrkan får sända gudstjänster i Sveriges radio, eftersom det är diskriminerande mot andra trosuppfattningar. Han gillar inte heller skolavslutningar i kyrkor, eftersom de skapar ett religiöst tvång. Och att svenskar tidigare föddes in i kyrkan har gett ett alldeles för högt medlemsantal. Christer Sturmark hänvisar till en undersökning från Synovate förra året:

Hälften av svenskarna skulle aldrig ha gått med i kyrkan, om de inte blivit automatiskt anslutna vid födseln. Bara 28 procent svarade att de skulle göra ett aktivt val och gå med i Svenska kyrkan.
Ändå är nära sju miljoner svenskar, eller 72,1 procent, fortfarande medlemmar i kyrkan.
Men siffran sjunker och kyrkan är medveten om utvecklingen. Prästen Lena Olsson Fogelberg har fått uppdraget att göra kyrkan mer attraktiv för barn och ungdomar. Hon ser redan framgångar med kyrkans öppna förskola, där föräldrar och barn kan komma och gå lite som de vill. Körer med föräldrar och barn är ett annat framgångsrecept. Ungdomarna är lite svårare att locka. På 60-talet konfirmerades i stort sett alla svenska 15-åringar. I dag är andelen nere i 35 procent och siffran sjunker för varje år.

- Ändå har mycket förändrats. I dag är konfirmandens livsfrågor i fokus. Vi måste bli bättre på att nå ut till skolorna med information om vad konfirmationen innebär, säger Lena Olsson Fogelberg.

Konfirmationsläger är en annan taktik för att flytta fokus från bibelläsningen. Kyrkan erbjuder numera olika idrottsteman i samband med lägren; fotboll, segling eller ridning. Att värva ungdomar med idrott har varit särskilt framångsrik inom frikyrkan.
Jonas Bromander tror att det behövs ännu fler satsningar på ungdomar.
- Svenska kyrkan måste anstränga sig mer för att göra sin röst hörd. Med färre medlemmar blir kyrkan mindre och den trenden kommer att fortsätta.