Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kvinnliga åklagarna har fått stjärnstatus

Jennie Söderberg, kammaråklagare i Stockholm - aktuell i fallet med en vd i Stockholm som misstänks för grov kvinnofridskränkning mot sin sambo.Foto: Robban Andersson
Åklagarjobbet har blivit ett kvinnoyrke i Sverige.
Tjejerna dominerar bland de nyanställda - och gubbarna bland dem som går i pension.
En anledning är att åklagarjobbet går att kombinera med småbarnsliv.
Något som även börjar locka unga män från advokatbyråer till rättsväsendet.
Bland åklagarna under 40 år är nu sex av tio kvinnor.
Mellan 40 och 55 år är könsfördelningen ganska jämn. Men över 55 år dominerar herrarna - sju av tio är män.
Tjejer in och gubbar ut, alltså.
När Guntra Åhlund började som aspirant på åklagarmyndigheten i Västerås 1977 var hon 27 år och ensam tjej bland alla gubbar, män och unga killar. Det fanns en kvinna - en av de få i landet - som sedan blev chefsåklagare, men hon var unik, berättar Guntra.
Guntra hade läst juridik och "suttit ting" - tingstjänstgöring - vilket krävs för att man ska kunna bli åklagare.
I dag är Guntra 59 år och byråchef på åklagarmyndigheten - där 34 procent av cheferna är kvinnor. 52 procent av åklagarna är kvinnor, men bland de yngsta är andelen över 60 procent.
Det hände något runt 1996, menar Guntra Åhlund. Man satsade mer på ett modernt ledarskap, lönerna höjdes, och man uppmuntrade åklagare att specialisera sig - och yrkets status växte.
Unga smarta kvinnor, som dominerar stort på juridikutbildningarna i Sverige, började upptäcka åklagarjobbet.
Guntra Åhlund:
- Det verkade så spännande! Det är det vanligaste svaret jag får när jag frågar unga tjejer varför de ville bli åklagare.
Spännande - och tryggt.

Kammaråklagare Ulrika Schönbeck, 45, drev ett av årets mest uppmärksammade rättsfall: mordet på Carolin Stenvall, 29, i september förra året i Norrbotten. Hon fick Toni Alldén, 51, dömd till livstids fängelse för mord.
Ulrika Schönbeck är en i raden av kvinnliga åklagare som drivit mål som skakat Sverige de senaste åren.
Hon tycker att det är svårt att förklara kvinnodominansen, men hon pekar på att jobbet är statligt, och därmed tryggt:
- Om man jämför med villkoren på en advokatbyrå, är nog åklagaryrket lättare att kombinera med barn och familj, säger hon. Även om vi jobbar hårt och snabbt och har höga krav på oss så är det ändå en statlig tjänst - med trygghet vad gäller till exempel föräldraledighet, deltid och vård av sjukt barn. Sådant som kvinnor fortfarande tar ut mer av.
Åklagaryrket speglas också på ett nytt sätt i media. När de tunga rättsfallen skildras har åklagarna fått en mer central roll. Stjärnstatus, om man så vill.
Flera kvinnliga åklagare har blivit mer eller mindre rikskändisar. Som kammaråklagaren Elin Blank - Knutbyrättegången - och åklagaren Annika Öster - Hagamannen.
Ulrika Schönbeck tycker att yrket uppmärksammas på ett mer korrekt sätt än tidigare - då åklagarna snarare beskrevs som en grå rådgivarmakt.
Hon betonar att åklagarens insats spänner från bovjakt till hovrättsprocess. Ett spännande jobb, alltså, som kräver både inlevelse och analys, känsla och intellekt.

Förebilder som Ulrika Schönbeck - rak och snabb, intelligent och verbal - är oerhört viktiga.
Det tror Anne Ramberg, som startat det kvinnliga nätverket Hilda.
Hon vill motivera kvinnor att ta sig till toppen - som chefer i rättsväsendet eller delägare på advokatbyråer.
Kvinnor är nämligen i klar majoritet på juristutbildningarna; mer än sex av tio studenter är kvinnor - jämfört med fem av tio för tio år sen.
Tjejerna slutför också sina juridik-studier i högre grad än killarna. De har högre betyg - och de är hälften eller fler av de jurister som anställs vid advokatbyråer, domstolar och hos åklagarmyndigheten.
Men ändå når de sällan toppen. Detta behöver vi ändra på, tycker Anne Ramberg, som är generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund sedan 2000 - den första kvinnan på posten någonsin.
Nätverket Hilda bjuder in till luncher, konferenser, mentor- och praktikprogram. Det behövs! slår Anne Ramberg fast. Många kvinnor som lämnar universiteten med fantastiska betyg saknar ändå självförtroende, menar hon.
Att så många kvinnor väljer juridikstudier förvånar henne inte.
Yrket är analytiskt och kräver noggrannhet och skärpa. Samtidigt handlar det om människor, man måste vara lyhörd och kunna leva sig in i andra människors situationer.
- Ett typiskt kvinnojobb, tycker Anne Ramberg.

Men åklagaryrket
och jobbet på en advokatbyrå - där männen är i klar majoritet - är två olika världar.
Å ena sidan statligt anställd med reglerade arbetstider och rätt till semester och föräldraledighet.
Å andra sidan privat byrå med en kultur som förväntar sig dygnet-runt-jobb. Plus en viss "machoattityd", erkänner Anne Ramberg.
Mer än hälften av de biträdande juristerna på advokatbyråerna är kvinnor. Men bland advokaterna är kvinnorna 21 procent, och bland delägarna bara 14 procent, enligt nätverket Hilda.
Bland juristerna på en byrå finns ofta en intern konkurrens - man konkurrerar om att lyftas till delägare - och det skapar ett tufft arbetsklimat.
Många kvinnliga advokater är gifta med män som gör karriär, inte sällan som advokater. Oftast är det kvinnan som hoppar av chefskap och del-ägarskap när barnen kommer.
Men Anne Ramberg ser här en generationsfråga, och inte bara en könsfråga. Många småbarnspappor väljer bort advokatjobbet på grund av att det är svårt att förena med lämningar och hämtningar på dagis.
Nicklas Lagrell håller med. Han är kammar- åklagare och ordförande i juristfackets Juseks åklagarsektion.
- Det finns en kultur på advokatbyråer som kräver att man jobbar ständigt. Och det passar inga småbarnsföräldrar, varken mammor eller pappor, säger han.

Advokatbranschen
står inför en tuff utmaning nu när 40-talistgenerationen försvinner till pensionärslivet, menar Anne Ramberg.
Advokatbyråerna ska konkurrera med rättsväsendet om att knyta till sig de skarpaste juristerna - och då är det inte bara lön, utan även arbetsvillkor som ska locka.
Hon påpekar att lönerna planar ut med tiden. Är du ung tjänar du solklart mer på en stor byrå jämfört med om du börjar som till exempel domare. Men sen jämkas löneutvecklingen.
- De som fortsätter som humanjurister på en byrå kommer sällan upp till en rådmanslön, säger Anne Ramberg.
Riskerar då åklagaryrkets status att minska, och lönerna sjunka, nu när varannan åklagare är kvinna?
Genusforskaren Gunilla Bjerén förklarar att utvecklingen oftast sker omvänt: När löneutvecklingen stannat av och statusen sjunkit något - då söker sig inte så många män till yrket - och kvinnorna tar plats.
Hon tar rektorerna som ett exempel.
Guntra Åhlund, med sina drygt 30 år i branschen, tror inte att det finns någon sådan risk:
- Yrkets status är starkare än någonsin.
Kvinnliga åklagare tar mer och mer plats. Men deras manliga kolleger tjänar bättre, om man ser till alla åldrar. Bland kammaråklagarna - som Ulrika Schönbeck och Jennie Söderberg - är snittlönen för kvinnor 37600, enligt åklagarmyndighetens senaste beräkning.
För män 38300.
Men bland åklagarna födda 1970 - som fyller 40 nästa år - har kvinnorna högre löner än männen.