Kulturtoppens gyttjebrottning

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.

Det är intellektuell gyttjebrottning med inslag av pajkastning.

Kulturella giganter som Ebba Witt-Brattström, Knausgård och Gardell pucklar på varandra hej vilt.

Vi har fått en ny litteraturstrid efter Strindbergsfejden och många andra genom åren.

– Ebbafejden? Nja, den kommer nog i så fall att kallas Knausgårdsfejden med den manliga mekanik vi har, säger Ebba Witt-Brattström.

Uppslitande fejder är om inte litteraturens livsluft så åtminstone ofta ett sätt att skaka om kulturvärlden och vädra ut gamla fördomar. En lång rad dramatiska strider har satt avtryck i den svenska litteraturhistorien.

"Det går an"-striden på 1830-40-talen, Strindbergsfejden på 1910-talet, Krusenstjernafejden på 1930-talet och den möjligen något beskedligare trolöshetsdebatten i början av 1960-talet. För att bara nämna några av de mest kända.

I ett par veckor har nu återigen flera av kulturlivets mest kända stridstuppar av båda könen rykt ihop så att fjädrarna yr. Det börjar med att den feministiska litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström i Dagens Nyheter anklagar de uppburna författarna Karl Ove Knausgård och Stig Larsson för "litterär pedofili" när de skildrar och talar om 13-åriga flickor.

Jonas Gardell ger sig in i debatten.
Foto: Robban Andersson

Knausgård svarar med en jätteartikel i DN där han kallar Sverige de enögda "cyklopernas land" och kritiserar det snäva debattklimatet. Då ger sig Jonas Gardell in i debatten och förklarar i Expressen att Knausgård kommer från "de evigt halvslaka snorklarnas" land.

Debatten är därmed i full gång och spretar ut åt alla håll på en rad kultursidor och i sociala medier.

– De stora litterära fejderna har brukat gälla sakfrågor. Jag har inte följt den här debatten så noga att jag kan urskilja sakfrågan. Debatten är också svår att överblicka eftersom den glider hit och dit och inte är avslutad, säger litteratursociologen Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

– Kulturen lever på debatter, på att ifrågasätta. Bråk drar till sig intresse, det finns en väldig hunger efter sådana här fejder från mediernas sida. När kändisar pucklar på varandra med invektiv blir det extra intressant.

– I fejderna har det varit vanligt att yngre angriper den äldre generationen och kallar den föråldrad. Det skedde när realismen slog igenom. Liksom modernismen och postmodernismen, säger han.

Striden om Carl Jonas Love Almqvists roman "Det går an" handlade om moral och synen på äktenskapet, Strindbergsfejden var i huvudsak en kamp mellan radikala och konservativa och Krusenstjernafejden blossade upp kring frågan om hur fritt man får skriva om sex.

Karl Ove Knausgård.
Foto: Sanna Dolck

Ebba Witt-Brattström, professor, författare och debattör, är mycket nöjd med det rabalder hon har satt i gång. Hon anser att frågan om en feministisk tolkning av litteraturen nu för första gången har fått offentligt genomslag.

– Den här debatten är ett genombrott. Inom den feministiska litteraturvetenskapen hävdar vi ända sedan 1970-talet att det ska gå för sig att göra feministiska analyser av manslitteratur. Först nu har vi nått den stora offentligheten, säger Ebba Witt-Brattström.

– Nu lyfter vi fram frågan om huruvida litteraturtolkningen är fri eller måste böja sig inför väldigt hyllade författarskap. Knausgård läser inte ens ordentligt vad jag skriver utan låter sin kränkta missuppfattning råda. Jag är stolt över att ha fått ut honom på banan.

– Jag har lyckats. Nu är debatten självgående. Jag hoppas att den fortsätter, säger hon.

En pikant – och spridd – tolkning är att debatten skulle ha privata motiv. Att målet för Ebba Witt-Brattströms attack i själva verket skulle vara hennes tidigare man, Horace Engdahl, före detta ständig sekreterare i Svenska Akademien. Detta den svenska kulturens mäktiga "power couple" skilde sig under uppmärksammade former förra året och båda exmakarna informerade medierna om sina bodelningstvister.

Ebba Witt-Brattström.
Foto: Kristoffer Wikström

"Känslan som genomsyrar läsningen av Ebba Witt-Brattströms attack mot Kulturmannen, lämnar en fadd smak i munnen. Hon har just skilt sig från kungen av kulturmän, Horace Engdahl ... denne man är just en sådan man, som hon nu attackerar ... Man behöver inte kunna läsa mellan raderna ... för att se att detta är en privat uppgörelse, där viktiga frågor tas som intäkt för grumligare, privata motiv", skriver konstnären och dramatikern Marianne Lindberg De Geer på Facebook.

Också Peter Luthersson, författare och docent i litteraturvetenskap, är inne på samma linje.

– Ebba Witt-Brattström angriper sin före detta mans uppfattningar och kretsar när det ges tillfälle. Hon var ute efter Stig Larsson och i förlängningen sin exmake. För att det inte skulle bli helt uppenbart kastade hon in Knausgård också, säger Peter Luthersson.

– Också Strindbergsfejden var full av personangrepp. Men den hade substans vilket är svårt att hitta i den här debatten. Fejderna var oändligt mycket hårdare i början av 1900-talet, Strindberg, Fredrik Böök och andra var inte främmande för brutala personangrepp, säger han.

Ebba Witt-Brattström förnekar bestämt att det skulle handla om något slags hämnd på exmaken. Men påpekar att hon "har erfarenheter" med sig från deras långa äktenskap.

– Att jag skulle attackera min exman? Det är att privatisera det hela. Han är en av många aktörer, det är inte så att han förkroppsligar hela saken, säger Ebba Witt-Brattström.

– Jag avfärdar helt det påståendet. Men det är klart att man lär sig elitära mekanismer när man ser hur de fungerar i ens närhet. Jag har erfarenheter med mig, säger hon.

Fejden flammar upp den 11 maj när Witt-Brattström kastar sin brandfackla mot Knausgård och Stig Larsson i DN. Hennes inlägg är ett slags fortsättning på en tidigare debatt om den symboliske "kulturmannen".

Hon får genast svar av två yngre litteraturkritiker, Victor Malm i Expressen och Mats O Svensson i DN. Båda underkänner hennes resonemang och använder ord som "ynkligt", "oprofessionellt", "ohederligt" och "tondövt".

Witt-Brattström går till rasande motangrepp på de båda unga männen. Hon är en ärrad veteran från hårda strider på de feministiska barrikaderna sedan mer än 40 år. Nu anklagar hon de båda kritikerna för att försöka göra karriär genom att ge sig på henne.

Malm "försöker begå karaktärsmord på en kvinnlig professor" och tror "att han kan plocka poänger från högre ort på att hamra på just mig", skriver hon och undrar hur han "släppts in på forskarutbildningen" i litteraturvetenskap.

Och Svensson tror, enligt Witt-Brattström, att han kan tjäna sina "första gyllene sporrar på det litterära fältet genom att hoppa på ett gammalt feministskrälle".

Nu brakar det loss på allvar och allt fler ger sig in i debatten. Som kommer att handla om allt från feminism och litteratur till kränkta vita män och högerextremism. Och härskarteknik.

Victor Malm, 24, är lite olycklig över vad han har ställt till med. Det var hans svar till Ebba Witt-Brattström, 61, som fick debatten att ta fart.

– Jag ångrar lite att jag var med och drog i gång det hela. Debatten känns väldigt substanslös. Om jag är en av orsakerna till alla spaltmeter som skrivs känns det trist, säger Victor Malm, litteraturkritiker i Expressen och Sydsvenskan.

– Det är elakt och förminskande att säga att jag gjorde det av karriärskäl. Hon sparkade ganska hårt och det gjorde ont, säger han.