BÄRGNING. I början av juli genomfördes en expedition där man bland annat bärgade silvermynt och kanoner. Foto: Tomasz Stachura
BÄRGNING. I början av juli genomfördes en expedition där man bland annat bärgade silvermynt och kanoner. Foto: Tomasz Stachura

Krigsfartyget Mars bärgas efter 449 år

Publicerad

Krigsfartyget Mars var den svenska flottans största och mest skrämmande vapen.

I ett inferno av explosioner och kanonbeskjutning omkom närmare tusen man när skeppet sjönk 1564 under det nordiska sjuårskriget.

Efter 449 år har delar från vraket bärgats till ytan.

Nu vill upptäckarna bygga en kopia av skeppet och berätta den okända historien.

Den som avgjorde att Skåne inte förblev danskt.

När vinden vred i gryningen i slutet av maj 1564 kunde lybska skeppen ta fart. Snart omringades och besköts Mars, flaggskeppet i den svenska örlogsflottan under det nordiska sjuårskriget.

Befälhavaren överamiral Jakob Bagge beordrade eld från krigsfartygets mer än hundra kanoner.

Men anfallet gick inte att stoppa.

Fiendesoldaterna klättrade ombord och plötsligt pågick fullskalig närstrid på det drygt 80 meter långa och 1 800 ton tunga skeppet. Befälhavare Bagge kapitulerade och fördes tillsammans med ett hundratal besättningsmän över till ett av fiendefartyg.

Striderna eskalerade när flera hundra lybeckare klättrade ombord för att plundra fartyget på sina omtalade skatter.

Mars fattade eld, sannolikt när en kanon exploderade. I kaoset exploderade krutförrådet och fartyget började sjunka. Uppemot tusen man, svenskar och lybeckare, drogs med ner i djupet.

Sommaren 2011 hittar en svensk dykargrupp ett vrak på 73 meters djup drygt tio sjömil utanför Ölands norra udde. Det visar sig vara det svenska krigsskeppet Mars. En av dykarna är Richard Lundgren från Ocean Discovery, som tillsammans med sina bröder och några andra dykare gör det makabra fyndet.

- Vi hade letat efter vraket i nästan 20 år. När man väl hittar... den känslan går inte att toppa. Det var triumf och en obeskrivlig glädje, säger Richard Lundgren i samband med en omfattande marinarkeologisk expedition som pågick 1-15 juli, med fem fartyg och fyrtio personer inblandade.

Projektet är ett unikt samarbete mellan MARIS vid Södertörns högskola, försvarshögskolan, Ocean Discovery, Deep Sea Productions och Marin Mätteknik.

Filmare har dokumenterat expeditionen och bärgningen av skeppstimmer, silvermynt och kanoner. Det handlar bland annat om en liten så kallad falkon som inte tidigare påträffats i Sverige, och en stor kanon som sprängts av den våldsamma hettan, bara minuter innan Mars sjönk till botten.

Vrakplatsen är i sig en tidsresa till den blodiga majnatten för 449 år sedan. Skeppet i massiv ek ligger på botten som en utbränd krigsskådeplats, och kyrkogård för de omkomna.

- Vi ser tydliga spår av hur tappert de stred. Man ser kanoner som är spräckta. Enda förklaringen är att de har varit glödheta när de sjunkit ner i vattnet för att man har skjutit så mycket, berättar Richard Lundgren entusiastiskt.

Det för sin tid gigantiska krigsfartyget Mars började byggas på order av kung Erik XIV, son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg. Han ville rusta upp inför det stundande kriget mot danskarna om kontrollen över den lukrativa handeln i Östersjön. Sjösättningen skedde 1563.

Sedan kom konfrontationen. I slutet av maj 1564 seglade 37 fartyg från den svenska flottan från Dalarö vid Stockholms skärgård. Den 30 maj drabbade svenskarna samman med den danska och lybska flottan som hade minst 25 krigsfartyg, enligt Sjöhistoriska museet.

Besättningen på Mars utnyttjade under första nattens strider effektivt sitt överlägsna artilleri bestående av 107, eller kanske så många som 127 kanoner, vilket var rekordmånga för den tiden. Det lybska fartyget Långe Barken sänktes och den danske amiralen Trolles skepp Fortuna träffades av 167 projektiler.

Men samma natt skingrades den svenska flottan. Mars exploderade efter totalt två nätters våldsamma strider. En som var med på expeditionen och länge har väntat på att få studera det svenska krigsfartyget är Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.

- Det var ett ordentligt sjöslag. 650 knektar och 300 lybeckare var ombord och slogs. Det var ett otäckt inferno. Vi ser på botten hur våldsam elden har varit ombord och hur kanonerna har exploderat. Det sitter kanonkulor i skeppet. I princip alla följde med ner när skeppet sjönk, säger Johan Rönnby.

Forskarna får nu möjlighet att studera en krigsskådeplats. Skeppet är även spännande ur ett byggnadstekniskt perspektiv eftersom det är relativt okänt hur stora örlogsfartyg byggdes på den tiden.

Frågan är vad som hade hänt om Mars hade plundrats. Det sägs att man ville åt rikedomarna som sägs ha funnits ombord. Erik XIV ska ha skickat med 220 000 silvermynt och 6 000 guldmynt avsedda för att hyra knektar i det som i dag är Tyskland. Knektarna skulle överraska Danmark genom att attackera bakifrån.

- Det var kaos i landet och dansken var på väg norrut mot Kalmar och Stockholm, säger Richard Lundgren som undrar vad som hade hänt om skatten kommit i fiendens händer.

- Då hade kanske Skåne varit danskt nu. Det här var en tidpunkt som avgjorde Sveriges framtid.

Närmast kommer de bärgade delarna att ställas ut på Västerviks museum. Att bärga hela vraket är dock inte aktuellt eftersom det skulle kosta för mycket. De inblandade pratar i stället om att återskapa örlogsfartyget.

- Vi hoppas få en fullskalig kopia som ett komplement till Vasa, inte en konkurrent. Tanken är att det ska bli som ett levande museum med fokus på sjöstrid, säger Richard Lundgren.

- Mars byggdes 1562-1563. Om det tar oss tio år att bygga en kopia spelar ingen roll, säger Johan Rönnby.

En dokumentärfilm har också spelats in med avancerade undervattenskameror för att skildra striden. Här finns ett verkligt sjökrigsdrama att berätta.

- Vasa sjönk av en vindpust. Mars av två dagars enorma och väldigt hemska drabbningar till sjöss. När hon sjönk gjorde hon det hon var byggd att göra. Det är ingen kapitulation av feghet, utan extrem tapperhet. Man slog tillbaka tre anfallsvågor innan man blev övermäktiga, säger Richard Lundgren.

Från det svenska krigsfartyget finns många makabra historier. En handlar om en artilleriofficer som efter första nattens strider super sig redlös. När han vaknar får han en stridspsykos och skjuter vilt med kanonerna. Men disciplinen var stenhård och han visste att misskötsamhet bestraffades strängt.

- Han valde att ta sitt liv genom att krama om kanonen som var glödhet, säger Rickard Lundgren.

Det kan ju bli en bra rulle.

- Vi hoppas på att vår dokumentär ska snappa upp de här nyanserna och berätta den fantastiska historien. Men nu är det inte Tolkien som har hittat på en bra historia. Det här hände verkligen och det var avgörande för svensk historieskrivning.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag