Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kriget i Ukraina som Sverige glömde

Proryska aktivister kapade ett ukrainskt pansarfordon i Mariupol för ett år sedan. Strider pågår fortfarande.
Foto: Alexey Furman / Epa / Tt
Vladimir Putin.
Foto: Sergei Chirikov / Epa / Tt
Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin.
Foto: Georg Hochmuth / Epa / Tt

Ukraina har under våren puttats bort av rubriker om andra kriser.

Men vapnen har inte tystnat vid fronten i östra Ukraina och juni har blivit den blodigaste månaden sedan vapenvilan inträdde i februari.

EU beslutade i går att förlänga sanktionerna mot Ryssland som straff för landets annektering av Krim och politik mot Ukraina.

Ukraina är ett land som samtidigt fortsätter kämpa med stora ekonomiska problem, men som också står allt mer enat.

Mot Ryssland.

Den som tror att kriget inte längre plågar Ukraina, kan försöka bege sig till byn Sjyrokyne, knappt två mil öster om den ukrainska hamnstaden Mariupol.

Sjyrokone hålls av ryska separatister, men de ukrainska styrkorna kontrollerar en viktig höjd i utkanten av byn. Om separatisterna lyckats erövra den, så hotas Mariupol med sina cirka 500 000 invånare.

Den är viktig av flera skäl. Dels är den en större hamnstad, dels ligger den på huvudvägen mellan separatistkontrollerat område och det av Ryssland annekterade Krim.

Det spelar egentligen ingen större roll vilken sida av fronten man besöker. Historierna är ungefär desamma. Så gott som daglig beskjutning, så gott som dagliga förluster.

– Min vän dog, därför skjuter vi tillbaka, säger den 28-årige Viktor Pylypenko till en reporter från brittiska Daily Telegraph under ett besök nyligen på den ukrainska sidan

Hans befäl, major Sergej Filippov, visar en stor krater som han hävdar skapats av en 152 mm granat som separatisterna skjutit mot dem. Det är vapen som inte ska få finnas vid fronten enligt fredsavtalet i Minsk i februari.

– De skjuter de här granaterna mot oss så ofta att vi inte kan hålla räkningen, säger Filippov. Vi ber vår sida om tillstånd att skjuta tillbaka, men ofta kommer svaret så långsamt att det blir värdelöst.

– När en av våra killar dödades häromdagen, så sköt vi ändå.

Förluster lider de även på andra sidan. En reporter från en annan brittisk tidning, the Times, besökte i början av juni separatisterna inne i Sjyrokyne och även där begraver de sina döda. Även där beklagar de sig över överordnade som inte gör sitt jobb.

– Det är bra att du är här, för du har säkert fått höra en helt annan story vid högkvarteret, säger "Strutsen", en före detta fotsbollsspelare från Donetsk som nu slåss med separatisterna.

– Om man vaknar upp på morgonen här, så är det ett mirakel.

Över 6 400 personer har dödats sedan konflikten bröt ut i Ukraina i mars i fjol. Vapenvilan som inträdde i februari efter förnyade intensiva strider har lett till några månader av större lugn, men det är ett lugn som när som helst riskerar övergå i en ny offensiv.

Bägge sidor beskyller varandra för brott mot vapenvilan. De fyra parter som slöt överenskommelsen i Minsk - Ryssland, Ukraina, Tyskland och Frankrike - ska mötas i Paris i dag för att försöka blåsa nytt liv i avtalet.

Optimismen är inte stor. Ryssland och de ryska separatisterna kräver lokala val i sina regioner, men den ukrainska sidan vill inte organisera några sådana innan landet återfått kontrollen över gränsen mot Ryssland.

– Paris får inte förvandlas till ännu en massa prat, varnar Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin inför samtalen.

Ett liknande möte i förra veckan ledde ingenstans. Denis Pusjilin, förhandlare för de ryska separatisterna, är inte heller optimistisk.

– Chansen att nå en politisk uppgörelse är allt annat än god, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Det ryska humöret kommer inte att vara bättre efter gårdagens beslut av EU:s utrikesminister att förlänga sanktionerna mot Ryssland i ytterligare ett halvt år. Rysslands president Vladimir Putin hade gjort sitt bästa för att övertala en del EU-nationer – läs Grekland, Ungern, Italien – att motsätta sig förnyade sanktioner, men det misslyckades alltså.

– Även om förlängandet av sanktioner inte omedelbart förvärrar situationen, så skapar detta en negativ ton i relationerna mellan Ryssland och den Europeisk unionen i ännu ett halvt år framåt, säger Alexander Pusjkov, ordförande i den ryska dumans kommitté för internationella relationer.

Ryssland har hela tiden officiellt förnekat att landet är inblandat i striderna i östra Ukraina. Det heter att bara enskilda frivilliga slåss där. Det är just inga som tror dem.

Och den fortsatta konflikten i Ukraina riskerar helt klart att försämra relationerna ytterligare mellan Ryssland och väst. USA övervägar exempelvis att börja lagra militär materiel i Nato-förråd i de baltiska staterna och flera östeuropeiska länder.

Det är något som välkomnas av värdnationerna. Inte minst Estland och Lettland med stora ryska minoritetsgrupper, fruktar ryska provokationer. Men Ryssland gillar definitivt inte de amerikanska planerna.

– I så fall kommer Ryssland inte att kunna göra något annat än att förstärka sina styrkor och resurser i de västra delarna av landet, sa general Jurij Jakubov, nyligen till den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Ryssland och Ukraina har genom historien haft täta förbindelser. Många ryssar ser ukrainarna som lill-ryssar. Bägge länderna firar i år att det gått 1 000 år sedan Vladimir den Store avled. Han styrde från Kiev, men är även för ryssarna en nationalhjälte, den förste som kristnade dem.

Men kriget i östra Ukraina börjar nu få till effekt att allt fler ukrainare öppet börjar se Ryssland som en fiendestat, inte en brodernation.

I september 2013, ett par månader innan protesterna inleddes i Kiev, hade exempelvis 88 procent av ukrainarna en positiv syn på Ryssland. När en ny mätning genomfördes i maj i år av Kievs internationella sociolog institut, så var det bara 30 procent som hade det. Och siffran skulle bli ännu lägre om inte svaren från separatistkontrollerade ingick.

Många ukrainare har också börjat bojkotta ryska varor i butikerna. Barkoden för ryska produkter är 46, något många nu lärt sig.

– 46, nej, nej, ta inte 46, säger Olesija Verjtenko till New York Times.

– Vi kan inte alla länder, men vi vet att Ryssland är 46. Och Ukrainas kod startar med 482. Jag kan inte lova att det är bra, men det är ukrainskt.

Många ukrainare lider av det kärva ekonomiska läget med hög inflation - 61 procent i april - och sänkta pensioner. Tuffast är det dock för de civila som bor på separatisternas område.

Kiev har infört en ekonomisk blockad, bland annat med syfte att skapa inre slitningar i städer som Donetsk och Luhansk. Kanske är det på väg att lyckas.

Cirka 500 personer var ute och protesterade i mitten av maj i Donetsk och skrek slagord som:

– Stoppa kriget!

– Ut med dem alla!

Krigströttheten är stor i alla läger. Times reporter Oliver Carrol bevittnade under sitt besök i Sjyrokyne hur 66-årige Jurij Gidilov konfronterade en separatist-soldat med orden:

– Ni skjuter bägge på varandra och allt vi vill ha är fred. Jag kan bara inte förstå vad ni kämpar för.

Han är inte ensam med den frågan.

KRIGET I UKRAINA

2014

Mars: Rysk trupp stationeras ut på Krim utan att ukrainska styrkor försvarar sig. Ryssland annekterar Krim.

April. Oroligheterna sprids till östra Ukraina där ryska separatister tar till vapen. Ukraina sätter in armén.

Juni: Allt intensivare strider. Ukraina medger att delar av territoriet gått förlorat.

Juli: Ett malaysiskt passagerarplan skjuts ner och alla 298 ombord dödas. Spåren pekar mot ryska separatister som fått avancerat luftvärnssystem från Ryssland.

Augusti: Ukraina pressar först tillbaka separatisterna, men slås sedan tillbaka när ryska styrkor sätts in. Antalet döda är över 2 000.

September: En vapenvila förhandlas fram. Strider fortsätter på flera frontavsnitt.

2015

Januari: Konflikten har nu krävt över 5 000 liv. Separatisterna tar slutligen kontrollen över Donetsk flygplats.

Februari: Intensiva strider. Ett nytt avtal om vapenvila förhandlas fram i Kiev. Blir inledning på lugnare period.

Juni: EU förlänger sanktioner mot Ryssland. Förnyade strider kring Mariupol och Donetsk.