Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kravet: Öppna dörren till kungahuset

Vill ha ökad insyn. "Det finns ingen anledning till varför kungahuset ska undantas från de regler som gäller all annan offentlig verksamhet", säger Hillevi Larsson (S).Foto: Mikael Sjöberg
Kronprins Haakon och kronprinsessan Mette-Marit. Foto: Andreas Fadum

■ I Norge kritiseras kronprinsparet Haakon och Mette-Marit efter att de har vägrat att redovisa vem som har finansierat deras lyxsemester i somras i Medelhavet.

■ Nu väcks kravet på större insyn och att kungafamiljen ska omfattas av offentlighetsprincipen. I Sverige har kungahuset senaste två åren tvingats backa och har nu ett helt nytt sätt att redovisa vad som finansieras av apanaget - skattebetalarnas pengar - men samtidigt saknas total insyn:

– Ett kungahus med ambitionen att vara folkligt borde stå under folkets kontroll, säger Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert och författare.

Kungahuset omfattas inte av offentlighetsprincipen

■ Offentlighetsprincipen har funnits i Sverige sedan 1766 och regleras i Sverige i grundlagen.

■ Alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar och rätten att få vara med vid exempelvis domstolsförhandlingar och riksdag.

■ 2011 beslutade riksdagen om ökad insyn i kungahuset, drevs genom av den politiska oppositionen och resultatet blev att kungafamiljens utgifter ska redovisas som ett företag - balansräkning och resultat. Beslutet fattades med röstsiffrorna 146-144.

■ Kungahuset omfattas inte av offentlighetsprincipen. Till skillnad från exempelvis en tingsrätt går det inte att begära ut dokument från kungahuset. Flesta besluten omfattas också av sekretess med tanke på kungafamiljens säkerhet.

■ I senaste budgeten höjdes apanaget till kungahuset och 6,3 miljoner kronor ska gå till att höja säkerheten kring slotten. Men vilka eller vilket slott är inte känt då detta inte behöver lämnas ut av kungahuset. Inte heller om det beror på en konkret hotbild som gör att kungahuset får det ökade anslaget.

Det är efter att kronprins Haakon och kronprinsessan Mette-Marit i somras lät sig bjudas på lyxyachten Mia-Elise med pool och lyxsviter som stark kritik har riktats mot norska kungafamiljen. Flertal politiker och statsvetare har krävt en större insyn i kungafamiljen och att även de ska omfattas av offentlighetsprincipen.

I Sverige har insynen ökat något efter 2011 då riksdagen beslutade om ökad insyn i hovets ekonomi. Det var ett beslut som drevs genom av den politiska oppositionen.

Det som dock fortfarande saknas är vilka i familjen som står för kostnaderna och Hillevi Larsson (S), tidigare ordförande i republikanska föreningen, har i en motion till riksdagen krävt att kungafamiljen ska omfattas av offentlighetsprincipen:

– Kungahuset är en del av det offentliga och därför borde då också pengarna redovisas, det rör sig om mycket pengar. Efter att det blev ett riksdagsbeslut 2011 förbättrades redovisningen en aning. Tidigare var det bara ett svart hål, men än i dag är det en knapphändig redovisning.

– Det skulle vara till deras egen fördel att vara mer öppna. Skulle det uppstå några frågetecken kan de själva räta ut alla frågor. Det finns ingen anledning till varför kungahuset ska undantas från de regler som gäller all annan offentlig verksamhet.

"Ber ofta om mer pengar"

Hillevi Larsson är kritisk till att kungahuset vill ha mer pengar av skattebetalarna, men inte vill redovisa i någon större utsträckning:

– De ber ofta om mer pengar i apanaget. Det blir ju väldigt svårt att säga att de behöver mer pengar om man inte vet vad de använder pengarna till. I dag faller det argumentet ganska platt.

Kungen själv har klart och tydligt gjort klart var han står i debatten om ökad insyn. På frågan från SVT om han inte har något emot öppenhet svarade han:

– Nej, men kanske inte så att det ska stå hur många korvar jag har köpt i förrgår och så vidare, men det kommer det nog inte att göra i framtiden heller, tror jag.

Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman, PO:

– Rent principiellt tycker jag att det är en styrka för ett samhälle att ha så stor öppenhet som möjligt, till exempel i hur skattemedel används. Det är den typen av uppgifter som medborgaren har rätt att få ta del av.

"Medborgarna skulle kunna se"

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke som tidigare i år gav ut en hel lärobok i offentlighetsprincipen säger:

– Grundtanken sedan offentlighetsprincipens införande för 250 år sedan var att medborgarna skulle kunna se hur beslut kommer till, hur gemensamma medel används och att minimera rättsövergrepp.

– Men kungahuset, liksom statliga bolag, utgör och har hela tiden utgjort ett insynsfrälse. Trots att det i bägge fallen handlar om förbrukande respektive förvaltande av vårt gemensamma pund. Detta är otillständigt och omodernt.

Nils Funcke menar att det kan finnas undantag för kungahuset, men att det går att komma runt:

– Visst finns behov skydd från insyn, sekretess, för såväl till exempel statliga LKAB som kungahuset. Men det är i princip bara att modifiera och sedan föra över de sekretessbestämmelser som finns för kommunala bolag och enskilda till att gälla även statliga bolag och hovstaten.

"Bättre lämpade sätt"

Per-Anders Broberg, vd för Utgivarna, intresseorganisation för publicistiska medieföretag i Sverige:

– Jag kan hålla med om behovet av en större insyn i kungahusets verksamhet. Men det betyder inte att kungahuset nödvändigtvis skulle behöva omfattas av offentlighetsprincipen.

– Det finns andra, förmodligen bättre lämpade sätt, att begära en bättre och mer utförlig redovisning av hur anslaget används och arbetet utförs.

Jan Lindman, ekonomidirektör vid hovet:

– Jag tycker vi i dag har en transparent bild av vår verksamhet. I den överenskommelse vi gjort så har vi en resultat- och balansräkning.

Många tycker det borde vara en större insyn och att kungahuset skulle omfattas av offentlighetsprincipen?

– Vi är transparenta, men offentlighetsprincipen gäller inte för oss. Vi är så offentliga som vi har kommit överens om med regeringen och riksdagen och vi följer den överenskommelsen, säger Jan Lindman.

"Så kan det inte vara"

Medieforskaren och tidigare medarbetaren vid norska hovet Carl-Erik Grimstad är kritisk till hur det saknas insyn i de nordiska kungahusen:

– Det är moderna länder, men kungahusen är de enda institutionerna som saknar insyn och så kan det inte vara i ett modernt samhälle. Det blir i längden ett trovärdighetsproblem.

Carl-Erik Grimstad tror att det på sikt blir en förändring när det gäller offentlighetsprincipen för kungahusen:

– Ja, de kommer tvingas ändra sig. De bygger på tillit och integritet. Precis som allt annat i samhälle måste de anpassa sig till tidens gång.

– Det blir annars ohållbart på lång sikt.

 

LÄS OCKSÅ: Därför nobbar SVT prins Nicolas dop