Knarkets okända offer: Miljön

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
MILJÖBOV. För varje sträng kokain skövlas en kvadratmeter regnskog.
Foto: Mark Wragg
Även när kokaodlingarna ska förstöras, som på bilden ovan, påverkas miljön av de bekämpningsmedel som används.
Foto: Jörgen Hildebrandt
FARLIGA KEMIKALIER. Vid framställning av syntetiska droger används stora mängder farliga kemikalier, som här i en knarkfabrik i Belgien.
Foto: Europol
Thomas Pietschmann, expert vid UNODC, FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå.
Louise Carlsson, naturvårdshandläggare, Världsnaturfonden.
Walter Kegö på det UD-stödda Institutet för säkerhets- och utrikespolitik.
Foto: Pontus Lundahl
1 / 7

Här är den okända sidan av olaglig knarktillverkning: den är ett direkt hot mot miljön på flera kontinenter.

Regnskogar som skövlas, miljoner ton kemikalier som dumpas i naturen, bekämpningsmedel som sprids urskillningslöst och slöseri med energi är några av de problem som uppstår i spåren av kriminell drogproduktion världen över.

- En lina kokain på Stureplan i Stockholm innebär att du förstör en kvadratmeter regnskog i Amazonas, säger Walter Kegö på ISDP, det UD-stödda Institutet för säkerhets- och utrikespolitik.

En solig vårdag 2014 på sjunde våningen i ett rött tegelhus i Nacka, öster om Stockholm, visar Thomas Pietschmann powerpointbilder med skrämmande grafik. Han är expert vid UNODC, FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå, i Wien i Österrike. Åhörare är en liten grupp svenska och europeiska narkotikapoliser, naturvårdare och journalister.

Miljöfarorna är en konsekvens av den kriminella knarkproduktionen som inte är speciellt uppmärksammad, och det finns inte mycket forskning på området. Men Thomas Pietschmann har en hel del statistik att visa upp.

Walter Kegö, som tidigare bland annat arbetat på Säpo och som chef för Rikskriminalens narkotikarotel, finns sedan några år på Institutet för säkerhets- och utrikespolitik i Nacka. När han försökte hitta information till en skrift om knarket och miljön upptäckte han hur få vetenskapliga studier som fanns. Han säger:

- Det är konstigt. Om du jämför med all annan forskning kring miljöproblem, så finns det där hur mycket som helst, men inte när det gäller den här kopplingen.

På plats för att lära sig mer finns även Louise Carlsson, naturvårdshandläggare, Världsnaturfonden. Även för WWF i Sverige är detta en ganska ny fråga. Hon säger:

- Man har börjat inse att de sociala problemen som drogerna ställer till med även har effekter tillbaka på naturen: fattigdom och så vidare. Där har vi en koppling vi kan jobba mer på. Men just naturförstörelsen som avskogning och användning av kemikalier är ju enorm.

- Man måste jobba på flera olika nivåer. Dels med myndigheterna för att implementera och efterleva de lagar som redan finns och till exempel försöka få bort illegala odlingar. Och om det är småskaliga odlingar av människor som har det som levebröd kan det vara viktigt att titta på alternativa inkomstmöjligheter för dem.


Den till Nacka inbjudne experten Thomas Pietschmann visar ett diagram som berättar att 24 500 hektar regnskog per år skövlas i Colombia på grund av kokaintillverkningen. 40 procent av världens kokain produceras här. Thomas Pietschmann säger:

- Det mesta av kokainet i Sverige kommer från Colombia, ofta via Holland. Trots att odlingen av kokabusken är på väg nedåt förstörs fler och fler skogar, och en fjärdedel av skövlingen av regnskogen i Colombia har med kokainproduktion att göra.

Ibland sprids myten att kokain skulle vara en mindre farlig drog eftersom det är en "naturprodukt" tillverkad av kokabuskens blad. Det är fel på flera plan.

Det används okontrollerat med bekämpningsmedel vid odlingen och hiskeliga mängder kemikalier för att framställa det vita pulver som hamnar i de rika människornas näsor i New York, London och Stockholm.

Här är några av siffrorna som UNODC redovisar. Den genomsnittliga produktionen av kokain i Columbia, Peru och Bolivia under åren 2007-2012 var 966 ton per år. För att kunna framställa kokainet går det per år åt 385 ton kaliumpermanganat, 303 000 liter saltsyra, 2,1 miljoner liter svavelsyra och 15,1 miljoner liter aceton och eter.

Restprodukterna dumpas efter tillverkningen rakt ut i naturen, i regnskogen eller i Amazonasfloden. När en olaglig odling upptäcks besprutar därutöver myndigheterna ofta med gifter för att döda plantorna.

Det "rena" kokainet blandas ibland ut med skadliga ämnen för att öka intäkterna för narkotikaligorna. 2011 rapporterade svensk polis att 65 procent av allt kokain som togs i beslag innehöll ett parasitmedel kallat tetramisol. Det används av veterinärer för att behandla parasitinfektioner hos djur.

Fredag den 18 oktober 2013 slog Europol och belgisk polis till mot Europas största ecstasyfabrik, beläget i ett gammalt stall för grisar i samhället Opglabbeek, nära den holländska gränsen i nordöstra Belgien. Här fanns kapacitet att framställa flera hundra kilo ecstasy i veckan och polisen hittade 35 ton kemikalier till ett värde av omkring 30 miljoner kronor.

Söndagen den 5 januari 2014 rapporterar belgiska Flanders News att kriminella knarkligor dumpat 88 ton kemiskt avfall i Antwerpens hamn. Åtta långtradarsläp med giftiga rester efter tillverkningen av syntetiska droger som amfetamin, metamfetamin och ecstasy hade lämnats i hamnen under förra året.

Att städa upp miljöföroreningarna i hamnen kostar de belgiska skattebetalarna flera miljoner kronor. Produktionen av syntetiska droger, som ökar dramatiskt inom EU och stora delar av övriga världen, orsaker enorma mängder av kemiskt avfall.

Som exempel kan nämnas att framställningen av ett kilo amfetamin lämnar efter sig 20-30 kilo giftigt avfall och ett kilo ecstasy ger upphov till 6-10 kilo restprodukter. Knarktillverkarna vet ofta varken hur de ska skydda sig själva eller bryr sig om var de dumpar avfallet.

Werner Verbruggen, som arbetar med narkotikabrott vid Europol, Europeiska polisbyrån, visar bilder av knarkligornas metoder för att bli av med avfallet. Han berättar:

- De kan hälla ut det i en swimmingpool, packa in det i en stulen långtradare och tända eld på den, slänga det i öppna havet. De betalar en bra ersättning till kaptenen på ett skepp som bara dumpar skiten.


Ett annat sätt är att lasta in tunnor i en specialbyggd skåpbil med en slang som går ned genom golvet. De åker sedan omkring på vägar och gator och låter det kemiska avfallet rinna ut på marken under bilen.

- En regnig dag är det ingen som märker något, säger Werner Verbruggen.

Eller också åker man bara ut på en mindre väg och släpper av 20-30 tunnor i ett dike och drar därifrån. I genomsnitt innehåller en avstjälpningsplats av det här slaget cirka 800 kilo kemiskt avfall.

Werner Verbruggen berättar att under 2007 hittade man 39 dumpningsplatser i Nederländerna, men under de fyra första månaderna av 2014 är summan redan uppe i 75.

- Hur ska man ta hand om en sådan här sak, undrar han och visar en bild på ett utbrunnet fordon fyllt med tunnor av kemikalier, några har gått sönder eller smält av värmen, en del av innehållet har runnit ut.

- Och vem ska betala, när det kan kosta 75 800 euro (cirka 680 000 kronor) för en enda uppstädning? Det är vi, skattebetalarna, så klart.

I Sverige är det ovanligt med tillverkning av syntetiska droger, även om några "kökslab" för produktion av amfetamin, metamfetamin och ecstasy har avslöjats. När svensk polis slår till mot "knarkfabriker" handlar det oftast om större odlingar av cannabis.

I mitten av april i år avslöjades en stor knarkodling i ett hus utanför Hultsfred. Polis blev misstänksam när fönstren till huset var igensatta och vid tillslaget hittade man fyra rum fyllda med plantor och utrustning för odling, och de två män som befann sig i huset greps.

De miljöfaror som finns när det gäller cannabisodling inomhus handlar om besprutning och energislöseri. Plantorna behöver mycket ljus, mycket vatten - minst 33 liter för varje groddplanta för att den ska växa till en planta - och besprutas med en mängd olika gödsel och bekämpningsmedel, ofta i felaktiga doser eftersom odlarna inte har någon egentlig kunskap om vad de håller på med.


Benny van Camp har rest till ISDP i Nacka från Belgien, där han är rättsexpert för den federala polisen. Han säger att det är vanligt att cannabisfabrikerna stjäl elektricitet, kopplar in sig på elnätet, eller använder sig av elgeneratorer.

- Vi vet inte hur mycket cannabis som produceras i Europa. Vi har ingen aning. Vi måste gissa, säger Benny van Camp, slickar på fingret och sätter upp det i luften för att illustrera.

I en undersökning utförd av Evan Mills, som är en av forskarna i FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, förkortat IPCC), konstateras att inomhusodlingen av cannabis i USA är en stor miljöbov.

Han beräknar att en procent av USA:s elkonsumtion går åt till att odla cannabis, till en kostnad av omkring 32 miljarder kronor. Det är jämförbart med elektriciteten som används i två miljoner amerikanska hem. Evan Mills menar att det går att jämföra med växthuseffekten som tre miljoner bilar ger.

Kanske är inte växthuseffekten något som den unga miljöaktivisten tänker på när hen röker lite cannabis. Lika lite som partydjuren på Stureplan har klimatfrågorna i huvudet när de snortar en lina kokain på toaletten.

Walter Kegö på ISDP hoppas att en spridning av kunskapen om knarkets miljöförstörande egenskaper ska ge ännu en anledning att inte testa olagliga droger. Han säger:

- Framför allt vill vi att ungdomar ska till sig det här, de är väldigt påverkbara när det gäller miljöproblem. Det är ett av våra mål: få tag i bra information och sammanställa till en vettig skrift som vi kan använda.

SÅ SLÅR DROG-PRODUKTIONENMOT MILJÖN

Här illustreras den olagliga skogsskövlingen av flygfoton från bergsområden i Antiquia och Bolivar i Colombia. 25 procent av skövlingen av regnskogen i Colombia orsakas av kriminell kokainproduktion. Det betyder 24 500 hektar regnskog per år.

Foto: UNODC

Miljoner ton kemikalier från knarkfabriker som tillverkar syntetiska droger som amfetamin och ecstasy dumpas i naturen. Här en belgisk lastbil som har bränts av knarktillverkarna när produktionen är klar. Andra metoder är att helt enkelt dumpa tunnor i skogen eller i havet.

Foto: EUROPOL

Inomhusodlingen av cannabis drar stora mängder elektricitet. I en undersökning utförd av Evan Mills från FN:s klimatpanel beräknas att en procent av elkonsumtionen i USA används till cannabisodling. Det innebär samma växthuseffekt som utsläppen från tre miljoner bilar.

Foto: POLISEN, BELGIEN