Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kiruna på väg att bli Europas främsta rymdbas

En Maxus 5 lyfter från Esrange utanför Kiruna.
Foto: Kenneth Paulsson
Den svenska rymdbasen Esrange storsatsar på att bli Europas mest avancerade.
Foto: Esrange
Esrange planerar för att kunna skicka upp en sond till planeten Jupiter.
Foto: AP/NASA

ESRANGE, KIRUNA. Himmel och helvete.

Från gruva till Jupiter.

För kostnaden av ett halvt Jas-plan kan Kiruna snart få Europas mest avancerade och kompletta rymdbas.

En satsning som det vore tjänstefel att inte göra.

Rymdbasen i Esrange

Sedan Esrange grundades 1966 har fler än 530 sondraketer och 550 höghöjdsballonger sänts upp därifrån.

På Esrange finns en av världens största civila markstationer för satellitkommunikation, varifrån SSC globala antennätverk styrs.

Anläggningen Esrange ägs av det statliga bolaget SSC, Swedish Space Corporation.

Esrange har ett unikt läge ovanför polcirkeln, med tillgång till ett obefolkat område som är lika stort som Blekinge (5 600 kvadratkilometer).

Esrange har cirka 180 anställda och tar varje år emot cirka 3000 besökare.

Ekonomin var körd i botten. Och anläggningen var stängd för både allmänhet och media. Verksamheten var hemlig. Lokalerna nedgångna.

För fyra år sedan gjorde det statligt ägda Svenska Rymdaktiebolaget SSC en förlust på 112 miljoner kronor med en omsättning på 856 miljoner.

När Riksrevisionen granskade vad skattebetalarna fick för de statliga rymdpengarna ett par år senare var kritiken inte nådig. Inte minst saknades helhetsperspektiv och myndighetssamordning.

Slutet var nära.

Men nu är det nya tider. Ny ledning, genomtänkta affärsplaner, moderna lokaler, ett informationscentrum för turister, stora visioner för framtiden. Och ministerbesök.

Expressen följde rymdminister Helene Hellmark Knutsson till den svenska rymdraketbasen Esrange, European Space and Sounding Rocket Range, belägen ute i skogen 45 kilometer öster om Kiruna - ett par mil från världsberömda Ishotellet i Jukkasjärvi.

New Esrange stavas projektet som ska göra den snart 50 år gamla rymdbasen till den mest avancerade och kompletta i Europa.

"Sverige kan och bör etablera en grön uppskjutningsplats för småsatelliter med en första uppskjutning år 2020", skriver företagsledningen i ett reklamblad med rubriken "Ett svenskt bidrag till en efterfrågad Europeisk förmåga", som delas ut under ministerbesöket.

Den rödgröna regeringen får ytterligare ett argument av företagsledningen:

"Etableringen av en grön uppskjutningsplats där giftiga drivmedel för satelliter inte används, befäster Sveriges anseende som ansvarstagande och i framkant gällande miljö- och klimatfrågor och utgör en konkurrensfördel."

– Vi investerar just nu 200 miljoner kronor för att modernisera, uppgradera och stärka Europas enda kompletta civila rymdbas. Vår satsning på New Esrange skapar unika möjligheter för forskning och utveckling av flyg- och rymdfarkoster. När vi kan skjuta upp små satelliter i omloppsbana, stärker Europa även sitt oberoende tillträde till rymden. Esrange är också ett centrum i ett globalt nätverk av markstationer för satellitkommunikation och kontroll, säger Lennart Poromaa, platschef på Esrange Space Center.

En stolt kommunpolitiker skämtar och säger att Kiruna kommun, med sina drygt 18 000 invånare, är både himmel och helvete - gruva och rymden. Här tar LKAB:s anställda hissen ett par kilometer ner i Kiirunavaara, fjället som innehåller en av världens största kända sammanhängande kroppar av järnmalm, samtidigt som några av världens ledande rymdforskare bygger experiment inför uppskjutningen av Jupitersonden JUICE, "JUpiter ICy moons Explorer", 2022.

Rymdsonden når planeten Jupiter och dess månar åtta år senare, 2030, om allt går som det ska.

SSC:s vd Stefan Gardefjord och styrelseordförande Hans Karlander gör sitt bästa för att övertyga rymdministern.

Det vore tjänstefel att inte satsa nu, menar de. Och argumenten är regeringens egna.

– Det skulle leda till ökad tillväxt och utveckling både regionallt och nationellt. Samtidigt som det passar väl in i regeringens nya innovationsagenda och exportstrategi. Det skulle förstärka Sveriges traditionellt höga ambitioner som innovativ teknik- och kunskapsnation, säger Hans Karlander.

Snacka om försäljare. Men så har han också varit regionchef för Electrolux i Irak, vice vd på Swedbank, statssekreterare i näringsdepartementet och en av grundarna till investment-bolaget Karnell.

Och prislappen är inte mycket att säga om. Kalaset skulle inte kosta mer än ett halvt Jas-plan, en halv miljard kronor.

Rymdministern, som inte ens flugit helikopter förut, bjuds på en dryg timme i luften. En upplevelse hon och medarbetarna sent ska glömma.

Samtidigt drömmer Karin Nilsdotter, vd på Spaceport Sweden, om att rymdturister i en nära framtid ska lyfta från samma plats. På visitkortet kallar hon sig, förutom vd då, för framtida astronaut. Förra året fick hon utmärkelsen "årets teknikkvinna" av flygplanstillverkaren Saab.

– Kiruna är den plats i världen utanför USA som har bäst förutsättningar att få kommersiell rymdtrafik, slår hon fast.

Just uppskjutningsmöjligheterna är unika i Kiruna - eftersom det knappt bor några människor i området. Nedslagsområdet för raketer är på 5 600 kvadratkilometer.

Samtidigt ökar efterfrågan på uppskjutningsmöjligheter. Bland de nya aktörer som skriker efter nya små högkapabla satellitsystem finns digitala jättar som Google och Facebook, berättar vd Stefan Gardefjord.

Ett par mil från Esrange ligger Rymdcampus, som invigdes av Carl XVI Gustav för femton år sedan. Här bedriver institutet för rymdfysik, IRF, och Luleå tekniska universitet grundforskning, utbildning och observatorieverksamhet i rymdfysik och atmosfärfysik.

- Space Kiruna har kapaciteten, tekniken och erfarenheten. Det är en underbar plats för rymdforskning, säger rymdprofessor Javier Martin-Torres, som förra året lämnade universitetet i Granada i Spanien för Kiruna.

Den rysk-svenske rymdfysikprofessorn Stanislav "Stas" Barabash har arbetat vid IRF i Kiruna i över 20 år. Sedan 15 år tillbaka leder han ett forskningsprojekt kring solsystemets fysik och rymdteknik. Han har deltagit med experiment och utrustning ombord på flera satelliter.

- Möjligheterna är enorma här uppe, konstaterar han.

Som om inte allt detta vore nog.

I Kiruna finns också Rymdgymnasiet – Sveriges nordligaste och högst belägna gymnasieskola, med två rymdprogram: Rymdvetenskap- och rymdteknikprogrammet.

I slutet av förra året fick gymnasiet ett nytt teleskop som gör det möjligt för eleverna att fortsätta ännu längre ut i rymden i sina studier inom astronomi.

Rymdminister Helene Hellmark Knutsson verkar övertygad. Men några riktiga löften får de aldrig, rymdmänniskorna i Kiruna.

Hon vill vänta in den utredning som ska resultera i en nationell strategi för den framtida rymdverksamheten i Sverige. Det är första gången en sådan strategi tas fram - och den som tog initiativet var förra rymdministern Jan Björklund.

Strategin ska ta hänsyn till allt från satsningar på innovation och forskning, myndighetssamordning, tillväxt för rymdindustrin och nya tjänster. Dessutom ska den ta hänsyn till Försvarsmaktens rymdbehov.

Enligt utredarna satsar staten varje år 1,5 miljarder kronor på rymdområdet. Cirka 900 miljoner kronor går till Rymdstyrelsen som slussar vidare 700 miljoner vidare till den europeiska rymdstyrelsen, Esa. En stor del av de pengarna kommer dock tillbaka till svensk industri i form av beställningar från Esa.

Cirka 500 miljoner kronor hamnar i EU:s rymdforskningsprogram Galileo, Copernicus och Horizon-Rymd. Därut över får Vetenskapsrådet cirka 120 miljoner kronor per år till forskning och installationer.

– Jag har fått en bättre bild av vad det är för verksamhet som bedrivs på Esrange och deras framtidsplaner, men också av hur forskning och högre utbildning kopplas till rymdfrågorna, säger rymdminister Helene Hellmark Knutsson på bussen mot Kallax flygplats efter sitt tvådagarsbesök i Kiruna.

– Jag blev mest överraskad av att det bedrivs så pass bra och avancerad forskning här i Kiruna. Det tycker jag var imponerande.

Helene Hellmark Knutsson vill inte svara på frågan hur hon ser på Esrange planer på att skjuta upp småsatelliter i framtiden.

– Det här är en av de saker som vi nu måste ta ställning till. Finansieringen är en fråga som man behöver presentera ett realistiskt förslag kring. Sen behöver vi ju också ha ett europeiskt stöd för att det här ska kunna bli någonting riktigt bra och användbart för fler än svenska forskare och svenskt näringsliv. Det är några frågetecken som återstår, men det är klart att Kiruna är en alldeles unik plats som det inte finns så många av i Europa. Det är enorma fördelar att man har den här unika platsen.

Ett annat argument för att satsa på rymden är möjligen att antalet nationer som har egna rymdprogram har ökat från cirka 20 till 60 under de senaste tio åren.

Nyligen tittade konsultföretaget Vasco Advisers AB, på SSC:s uppdrag, på möjligheterna och förutsättningarna för en rymdexpansion i Kiruna. Det konstateras i rapporten att satsningen kan ge mer än 500 nya jobb i regionen.

- Kiruna är Sveriges Rymdstad och för oss är denna samlade rymdsatsning på Space Kiruna mycket viktig. Inte minst för att skapa ett bredare näringsliv, nu när järnmalmspriset påverkar LKAB och våra företag i Kiruna. Space Kiruna kan göra stor nytta även för länet, Sverige och Europa, säger Stefan Sydberg (M), andre vice ordförande i kommunstyrelsen i Kiruna.

Kommunalrådet Kristina Zakrisson (S), partikamrat med rymdministern och ordförande i Rymdrådet i Kiruna, är lika övertygad.

- Det är bara dryga året kvar till Esrange Space Center fyller 50 år och då hoppas jag att vi kan fira rejält och presentera planer för de kommande 50 åren - till nytta även för Sverige och för Europa, säger hon.

I en debattartikel av Helene Hellmark Knutsson, efter Kirunabesöket, konstaterar hon:

"Regeringen kommer att arbeta för att utveckla förutsättningarna för rymdverksamhet och rymdforskning. Rymdens förmåga att förena och inspirera är något som vi ska tillvarata."

Och då är ett halvt Jas-plan inte mycket att snacka om.