Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

KB-mannen sprängde sig när bubblan sprack

Kungliga biblioteket. Foto: Christina Sjögren
Han var charmerande, världsvan, elegant och en respekterad chef på Kungliga biblioteket.
Samtidigt stal - och sålde - han sällsynta böcker från sin arbetsplats för minst nio miljoner kronor.
När bubblan sprack tog han sitt liv; gasexplosionen skakade hela kvarteret.
- Han gjorde det för spänningen, inte för pengarna, säger författaren Jesper Huor om den så kallade KB-mannen vars liv nu blivit tv-serie.
Skandalen slog bok-Sverige med häpnad i november 2004. Den höge chefen på Kungliga biblioteket (KB) avslöjades som en simpel tjuv. I åratal hade han stulit dyrgripar från det ärevördiga biblioteket i Humlegården på Östermalm i Stockholm.
Han sålde dem via internationella auktionsfirmor som inte kunde - eller ville - misstänka att den distingerade bibliotekschefen handlade med tjuvgods. Han var noga med att sopa igen sina spår, så det dröjde många år innan kollegerna på KB ens började märka att det fattades böcker i samlingarna, som innehåller 15 miljoner skrifter och trycksaker med allt från den medeltida Djävulsbibeln till den senaste Ikea-katalogen.
KB har som Sveriges nationalbibliotek i uppdrag att samla in allt som trycks i landet. Enligt lag måste alla tryckerier sedan 1661 skicka in ett exemplar av alla sina trycksaker till KB.

Nu ligger den så kallade KB-mannens öde
till grund för den uppmärksammade SVT-serien "Bibliotekstjuven" med Gustaf Skarsgård i huvudrollen.
- Han stal för minst nio miljoner kronor. Det är vad man har kunnat belägga. Det rör sig säkert om mycket mer pengar. Han samarbetade inte fullt ut med polisen, han erkände bara det de redan visste, säger Jesper Huor, som gjort en radiodokumentär om KB-mannen, till Expressen.

Bibliotekschefen var 48 år när han avslöjades. Han växte upp under vad som brukar kallas enkla förhållanden. Han utmärkte sig tidigt som studiebegåvad, doktorerade i idéhistoria och blev jur kand. Han var expert på 1700-talslitteratur. Svenska Akademien anlitade honom.

Med tiden fick han dyra vanor. Exklusiva restauranger, resor, dyra kostymer, kubanska cigarrer. "Vidlyftigt leverne", kallade han det själv, enligt polisprotokollet. Han bytte namn från ett son-namn till ett som klingade mera nobelt. I tv-dramat beskrivs han som en uppkomling som drivs till sina handlingar av klasshat, en underbetald forskare som försökte passa in i den nya fina världen.
Jesper Huor anser att det är en förenklad bild.
- Han var en sammansatt och komplex människa som drevs av jakten efter spänning. En gåtfull person, säger Huor.
- Dimensionen klassresa och enkla förhållanden finns där. Pengar var en del av det, men han var inte fattig.

KB-mannen upptäckte att det var lätt att stjäla från sin arbetsplats. Höga chefer kunde beställa upp exklusiva skrifter från de djupa valven utan att det registrerades. Sedan var det lätt att promenera ut med bytet. Nu har reglerna skärpts.
Ryktet säger att dyra böcker hade försvunnit tidigare - och att stölderna tystats ned. Men i det här fallet gick det inte att förtiga skandalen. KB-mannen stal för länge, för målmedvetet och för systematiskt. Och det rörde sig om miljonbelopp.
Hans största kupp sker våren 2004. Då reser han till sin vanliga hälare, även om ingen skulle komma på tanken att använda det ordet om det respektabla auktionshuset Ketterer Kunst i Hamburg. I bagaget har han en bok på latin från tidigt 1500-tal som skildrar portugisen Magellans världsomsegling, skriver Jesper Huor i tidningen Vi. Och som vanligt använder han ett täcknamn.

Han får kontant betalt i euro, oklart hur mycket, och utan frågor. Senare säljer firman boken på auktion för motsvarande nära en miljon kronor.
KB-mannen sålde mer än 100 böcker till Ketterer. Inte bara från KB utan också stulna från universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala och från Karolinska institutets bibliotek. Han misstänks också ha stulit från kloster- och slottsbibliotek, enligt Huor.
- Vi fick aldrig information från Sverige om att KB bestulits på just dessa böcker. Det är självklart svårt för oss att veta om en bok är stulen, säger auktionshusets chef Robert Ketterer till Dagens Nyheter.
- Svensken var dessutom en mycket god kund under flera år. Han levererade äkta vara och det fanns aldrig några invändningar och vi sålde böckerna med god förtjänst. Båda parter var nöjda tills polisen kom.

Företaget kontrollerade aldrig
säljarens identitet. Kontantbetalning är en normal procedur, om kunderna så önskar.
Stora summor är i omlopp på både den svenska och den internationella bokmarknaden. Priserna på sällsynta böcker stiger ständigt, ibland dramatiskt. Stölder förekommer, särskilt från offentliga bibliotek där det åtminstone tidigare var lätt att komma åt dyrgripar värda hundratusentals kronor.
En liten men penningstark skara är med och bjuder på de dyraste rariteterna. Ett 30-tal toppar i näringslivet uppges samla böcker. Bland dem finansmannen Sven Hagströmer, förre ABB-chefen Percy Barnevik och finansmannen Erik Penser, enligt Affärsvärlden.
Sven Hagströmer är en av landets främsta samlare och specialiserar sig på naturvetenskapliga verk från 1500-talet till 1700-talet. De är också de allra dyraste objekten.

Han blev ofrivilligt inblandad i en uppmärksammad bokstöld när han ropade in en originalupplaga av Isaac Newtons "Principia" från 1687 hos auktionsfirman Sotheby's i London. Pris: nästan en miljon kronor. Senare visade det sig att detta verk av tyngdlagens upptäckare hade stulits från ett skolbibliotek på Gotland.
Också Percy Barnevik drogs indirekt in i en stöldhärva när han köpte en 1600-talsbok som hade stulits från stadsbiblioteket i Linköping. En anställd sålde den till ett antikvariat i Göteborg där Barnevik köpte den.
Mats Rehnström, Sveriges ledande antikvariatsbokhandlare, hjälpte till att nysta upp den stöldhärvan.
- Stölden gjordes efter en brand på biblioteket i Linköping. En tillfälligt anställd stal och sålde till en kollega till mig. Jag avslöjade det, säger Rehnström till Expressen.
- Kollegan konsulterade mig. Jag blev misstänksam och började rota i saken, berättar han.

Många av landets boksamlare köper sina böcker via Rehnströms antikvariat i centrala Stockholm. Han säger att det är "en långsam bransch med hygglig tillväxt".
Han kände KB-mannen. De hade yrkesmässiga kontakter. Bibliotekschefen köpte bland annat Strindbergs brev till KB-samlingarna av Rehnström.
- Det var väldigt obehagligt när han avslöjades. Vår bransch är mycket drabbad av stölder, så vi har ingen positiv bild av boktjuvar, säger han.
- Polisen avslutade utredningen för tidigt. De skulle ha följt upp vart böckerna tog vägen och dokumenterat det. Det handlar om vårt kulturarv, det är en förlust när böcker försvinner spårlöst.
Rehnström säger att han är mycket försiktig när han köper böcker. Han talar ingående med säljarna för att ta reda på böckernas ursprung.
- Man måste kunna bedöma om det är rimligt att en fantastisk internationell raritet dyker upp i en koffert på en vind i Jämtland, säger Rehnström.
Sagan om KB-mannen fick ett tragiskt slut. Han avslöjas, häktas, erkänner och släpps i väntan på rättegång.

Den 8 december 2004, fem dagar efter det att han fått lämna häktet, snittar han upp handlederna och skär av gasslangen hemma i sitt kök i centrala Stockholm. Rummet fylls av gas - som antänds av en gnista från kylskåpets termostat. Det blir en enorm explosion och lägenheten rasar över KB-mannen. Hela kvarteret skakar av tryckvågen, elva människor skadas lätt.
- Han menade inte att försöka spränga andra. Han var en opraktisk humanist som inte förstod vad gasen kunde ställa till med, säger Jesper Huor.
- Han var en spännande och fascinerande person vars liv fick en katastrofal vändning.