Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kärnfrågan som delar Sverige itu

Foto: Torbjörn Andersson

Svenskarna slösar med el av gammal ohejdad vana.

Allt fler menar att debatten om kärnkraftens framtid borde ta avstamp i hur vi använder elen.

Det gäller inte bara hushållen utan även industrin.

- Vi fokuserar helt klart för mycket på hur vi producerar el i stället för att diskutera hur vi använder den, säger Louise Trygg, energi­forskare vid Linköpings universitet.

I en doktorshandling visade Louise Trygg att svensk tillverkningsindustri skulle kunna halvera sin elförbrukning.

Varför har man då inte kommit längre?

- Orsakerna är flera men framför allt en tidigare närmast obegränsad tillgång på el och lågt pris.

Men alla företag är väl intresserade av att tjäna pengar?

- Jo men det behövs både morötter och piskor för att något skall hända. Många har byggt in sig i system som hanterar el som en fri resurs. För det enskilda företaget har det kanske varit rätt, men nu är det inte längre hållbart, nu råder andra förhållanden.

Många svenska företag både värmer och kyler sina lokaler samtidigt och under kvällar och helger går pumpar och ventilation och belysningen är påslagen trots att verksamheten ligger nere.

Vanor och rutiner lika svåra att vänja sig av med som att själv komma ihåg att släcka glödlampan i rummet man inte vistas i.

- Det går att göra mycket mer både vad gäller krav och stöd till smartare elanvändning, säger Miljöpartiets språkrör Åsa Romson.

- Det kan till exempel gälla byggnormer med krav på lägre energiförbrukning och ökat stöd vid klimatsmart renovering.


I snitt gör varje svensk av med 15 000 kWh el per år. Det är till exempel mer än dubbelt så mycket som den stora industrinationen Tyskland. Endast Island, Norge, Finland, Kanada och Luxemburg gör av med mer el än Sverige.

I Sverige produceras i stort sett all el av vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme, totalt 150 terrawattimmar.

De tio kärnkraftreaktorerna i Sverige, när alla fungerar, svarar för knappt hälften av den produktionen.

Men de är mer än 30 år gamla och har passerat halva sin livslängd och samhället måste planera vad som skall ersätta dem.

- Vi anser att Sverige kan stänga ett par reaktorer redan denna mandatperioden och då börja med de mest osäkra till exempel Ringhals, säger Miljöpartiets språkrör Åsa Romson.

- Det finns en enorm potential att spara energi.

Ingen annan fråga än kärnkraften skär dock genom familjer, organisationer, politiska partier  -  ja till och med länder.

Eva Halldén är nyutnämnd chef för Sveriges största elfabrik, Ringhals. Hon har jobbat mer än 30 år i kärnkraft­branschen.

Varför väcker kärnkraften rädsla hos många människor?

- Kärnkraften eller atomkraften som den från början kallades har tyvärr associerats med kärnvapen och den skräck som den senare spridit, framför allt under kalla krigets dagar, säger Eva Halldén.

- Det finns dock ingen koppling mellan den fredliga kärnkraften och vapentillverkning, det finns dessutom många myter om kärnkraftens farlighet och om strålning och dess konsekvenser.

Är rädslan byggd på rationella skäl eller   enbart på att det är farligt?

- Jag tycker inte det finns rationella skäl att vara rädd för kärnkraftverken i Sverige. De svenska verken har aldrig varit i när­heten av en allvarlig olycka.

Du är ju tekniker, måste man vara det för att förstå kärnkraftens fördelar?

- Det är en fördel om man har viss för­ståelse för tekniska system, men jag tror inte det behöver vara så.

I Japan vände dock allt på en natt efter att jordskalvet och den efterföljande tsunamin krossat anläggningen i Fukushima Da-ichi den 11 mars förra året.

Samtliga 54 kärnkraftverk, som svarade för en tredjedel av elproduktionen stängdes för kontroll. Inget av dem har tagits i drift på nytt och de tre kvarvarande verken tas ur drift under våren.

- Internationellt har Fukushima påskyndat kärnkraftens kräftgång i alla länder utom Kina, kärnkraften minskar ganska snabbt globalt, säger Miljöpartiets språkrör Åsa Romson.

I Tyskland bestämde man sig snabbt för att avveckla de 17 kärnkraftverken fram till 2022.

Men det finns fortfarande 440 kärnkraftverk i drift i världen och 60 nya inplanerade.


Finland börjar bygga två nya 2014 och i   USA där kärnkraftsindustrin drabbades av en nästan 30-årig baksmälla efter Harris ­ burg (Three Mile Island) så har två nybyggen fått klartecken.

Så ska Sverige göra som Tyskland, eller köra vidare med vad vi har eller som våra grannar finnarna utveckla kärnkraften?

Regeringspartiernas överenskommelse om att behålla kärnkraften med möjligheter att ersätta de nuvarande verken med nya när de släcks ned efter 60 års tjänst gäller tills vidare.

Socialdemokraternas nye parti­ledare Stefan Löfven menar att partikongressens beslut om att avveckla kärnkraften så att inte industri och jobb hotas står fast.

Men det opinionsmässigt växande Miljöpartiet vill släcka ned.

- Energimyndighetens prognoser pekar på ett stort elöverskott till 2020. Det ser utifrån det ut som att det går att stänga alla reaktorer till 2030, säger Miljöpartiets språkrör Åsa Romson.

Har partiet gjort konsekvensutredning av en snabbavveckling?

- Ja i rapporten "Så ersätter vi kärn­kraften".

Där hävdar partiet att av beräknad el­produktion från kärnkraften 2020 på 73 TWh behövs bara 49 TWh.

Detta kan ersättas av el från kraftvärme (bioenergi), vindkraft och smartare el­användning (effektivisering).

Men i rapporten sägs ingenting om vilka styrmedel via lagstiftning som måste till eller hur det i övrigt skall gå till.


Folkomröstningen 1980 anses sedan länge överspelad och kan inte ligga till grund för framtida beslut om kärnkraften.

Verkligheten och behoven ser totalt annorlunda ut i dag.

Jordens befolkning ökar okontrollerad. Klimathotet och den globala uppvärmningen är en realitet samtidigt som elbaserad teknikanvändning har exploderat och skapat nya gigantiska behov av el.

Bara att ladda Sveriges cirka 14 miljoner mobiltelefoner under ett år kräver all den el som produceras vid ett av Sveriges största vattenkraftverk Porjus eller motsvarande vad 200 000 hushåll gör av med i hushållsel. Och enbart bostads- och servicesektorn har sedan 1970 ökat sin elanvändning med drygt 250 procent, från 22 TWh till 76,8 TWh och förbrukar nu mer el än industrin.

En snabb tillväxt inom servicesektorn som inneburit ökad elanvändning till ventilation och komfortkyla och användning av kontorsmaskiner är en stor bidragande faktor.

Stefan Löfven har öppnat för nya energipolitiska samtal med regeringen bara han får en inbjudan.

Samtal där kärnkraften och framtidens elbehov kommer att spela en central roll.

Eva Halldén, Ringhalschefen är säker på sin sak:

- Ett modernt samhälle, Sverige i synnerhet, är beroende av tillgång till energi. För att vårt samhälle och industri ska fungera måste den energin tillhandahållas till konkurrenskraftiga priser. Elproduktion med kärnkraft är en storskalig produktionsform med relativt sett låga produktionskostnader.

Åsa Romson är lika säker:

- Svenska folket vill inte ha kärnkraft om det finns förnybar energi.

FAKTA

VAD?

Kärnkraftsdebatten i Sverige har intensifierats sedan den under Metall-tiden kärnkraftvänlige Stefan Löfven blev parti­ledare för Socialdemokraterna.

Samtidigt slösar svenskarna med el, där de tio kärnkraften i Sverige, när alla fungerar, svarar för knappt hälften av elen.

Bara att ladda Sveriges cirka 14 miljoner mobiltelefoner under ett år kräver all den el som produceras vid ett av Sveriges största vattenkraftverk Porjus.

VILKA?

Louise Trygg. Energi­forskare vid Linköpings universitet. Anses vara en av energi­sveriges makt­havare och som har skrivit en doktorsavhandling på hur företag med ganska enkla medel kan halvera sin elanvändning.

Åsa Romson. Miljö­partiets språkrör, vill att Sveriges gamla kärnkraft ska avvecklas. Hon vill att vi ska välja 100 procent förnybar energi framöver.

Eva Halldén. Ny­utnämnd chef för Sveriges största elfabrik, Ringhals. Hon har jobbat mer än 30 år i kärnkraftbranschen.