Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Husmanskost - mot alla odds

Först. Sven Landgren var den första svenska pizzabagaren. Foto: SAMUEL UNÉUS Foto: Samuel Unéus

Från bespottad maträtt till en del av den svenska husmanskosten.

I morgon kommer Sveriges pizzerior gå på helspinn då nyårsdagen är årets mest intensiva pizzadag.

Men historien om hur pizzan nästlat sig in i den svenska matkulturen är lång.

- Birgit Nilsson brukade sjunga i pizzerian efter föreställningarna på Operan, säger Sven Landberg, den första svenska pizzabagaren.

Pizzatoppen 2013

Här är pizzasorterna som svenskarna beställde mest av på Pizzaonline.se från 1 januari till den 30 november 2013.

Sven bakade pizza redan 1973

Namn: Sven Landgren.

Ålder: 53 år.

Familj: En son på 22 år.

Bor: I Stockholm.

Gör: Taxichaufför.

Flotta fakta om Pizza

Pizza med bea - en svensk uppfinning

Att ha bearnaisesås till pizzan är en typisk svensk uppfinning, enligt mathistorikern Richard Tellström.

- På 80-talet kommer det nya tillägg till pizzorna. De som bakar pizzor på landsorten är restauranger som lagar allt möjligt, och har både pizza och bearnaise i sitt sortiment. Då uppstår det korsningar. I dag finns det även julbordspizza uppe i norr, och skrovmålspizza med inbakad hamburgare.

Världens största pizza vägde 45 kilo

Ju fler kockar, desto sämre... pizza? Nja, smaken var det nog inget fel på när åtta kockar slog sig samman för att slå rekord - i pizzabakning. Världens största pizza bakades nämligen 2013 i San Antonio i Texas, USA.

Den vägde 45 kilo och var 2,3 meter i diameter stor och mättade sannolikt många munnar efter att den gräddats i den specialdesignade ugnen.

Flott(ig) tävling: årliga pizza-SM

Varje år äger Pizza-SM rum där vem som helst som känner att hen sitter på Sveriges bästa pizzarecept får ställa upp.

År 2013 fyllde den flotta tävlingen 10 år och vinnare blev Jonas Karlsson, som till vardags jobbar som kock på Speceriet i Stockholm.

Vinnarpizzan hade en topping av rökt oxmärg, syrad vitkål, långlagrad prästost och gräddfil. En riktig lyxpizza med andra ord!

Camilla Seidl - en sällsynt pizzastjärna

Camilla Seidl, 22, kammade hem titeln som Sveriges bästa pizzabagare 2012. Hon är en av väldigt få kvinnliga pizzabagare i Sverige. Det var med en vegetarisk pizza utan tomatsås som lyckades charma juryn. Vinnarpizzan "Chèvre con fichi" består av en botten på durumvete och vetemjöl, olivolja i stället för tomatsås och osten är en blandning av mozzarella och parmesan. Toppingen består av fransk chèvre, fikon marinerade i rödbeta, ingefära och citron, citronfiléer i honungslag, rucola, rostade valnötter i olja, smör, salt och peppar.

Trots nyårslöften om att börja äta nyttigare och ägna mer tid åt träning är det många som inleder det nya året med en pizza.

Efter champagne och annat bubbel är det många som ratar spisen - för att i stället köpa hämtmat.

Faktum är att försäljningen av pizzor fördubblas på nyårsdagen jämfört med en vanlig lördag, enligt Pizzarapporten som varje år sammanställer svenskarnas pizzavanor och pizzatrender i Sverige.

I dag har rätten med ursprung i Neapel nästan kommit att bli en del av svenskarnas husmanskost.

Det sägs att den klassiska margheritan fick sitt namn efter drottningen Margherita av Savojen som var på besök i Neapel en sommar år 1889. Sedan dess har den brödbaserade maträtten med tomat och ost blivit älskad av en hel värld.

Här i Sverige har pizzan dock haft det motigt.

När den 1947 gjorde sin svenska debut hos restaurang Sjöhästen i Västerås var det utan någon större lycka. Samtidigt satsades det på pizzan i huvudstaden när restaurang Frati på Regeringsgatan i Stockholm slog till med den italienska specialiteten. Något som inte väckte annat än skepsis hos gästerna.

- På 60-talet ansågs pizzan vara lite vågad och den var ganska omstridd. Författaren Moa Martinson säger i en radiointervju 1963 att hon är väldigt kritisk till pizzan, och att den är till för människor som vill göra sig märkvärdiga. Och så var det på den tiden, en rätt som mest åts av den övre medelklassen, säger Richard Tellström, mathistoriker känd från bland annat "Historieätarna".

Men pizzaentusiasterna gav sig inte. Nästa steg var 1968, då krögaren Bengt Wedholm bestämde sig för att öppna en pizzadel i restaurang Östergök på Östermalm i Stockholm.

I samma veva som pizzeriorna började sprida sig i landet växte sig pizzarevolutionen starkare. Invandrarna blev fler och med sig tog de sin matkultur, de öppnade krogar och bakade exotiska brödkakor med fyllning.

Den exotiska maträtten mötte återigen motstånd.

I början av 1970-talet ansågs till och med pizzan vara ett hot.

Till slut blev det för mycket för en viss Harald Håkansson, bonde och vd för Lantbrukarnas riksförbund (LRF). "Vi håller på att glömma palten", varnade han.

Vintern 1973 drog förbundet i gång kampanjen "Svensk mat" där svenskarna uppmanades att "äta svenskt".

 

Samma år började en 13-årig Sven Landberg, i dag 53 år, arbeta på Pizzeria Piazza Opera vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. Det sägs vara landets första renodlade pizzeria.

I dag innehar han fortfarande titeln som den förste pizzabagaren med svenskt ursprung.

- Det var en tillfällighet. 1973 var jag 13 år och ville ha extrajobb. Min syster jobbade på pizzeria Opera, och då började jag arbeta där som diskare. Men jag hatade att diska, jag tyckte att det var så äckligt, säger Sven.

De heta vedugnarna och doften från de exklusiva, nygräddade pizzorna lockade mer.

Men så en dag fick han sin chans att göra karriär mellan degspatlar och tomatsås.

- Så fort det var lugnt och jag hade lite tid över, lärde jag mig att baka pizza. En dag kom det ingen för att jobba i pizzerian och då fick jag rycka in, säger han.

I fem år ägnade han sig åt att baka pizzor. När det inte var kö ut till dörren underhöll han gästerna med typiska pizzatrick, som att snurra degen på fingret.

En av läromästarna var italienaren Giuseppe Sperandio, alias Peppino. Som grundare av Pizzeria Piazza Opera kallades han under sin storhetstid för pizzakungen.

Peppino sägs också ha lagt grunden för pizzasalladen med vitkål, paprika, vinäger och peppar som än i dag finns på alla pizzerior runtom i Sverige.

- Min pappa dog när jag var tio år, så jag fostrades av invandrare och de tog väl hand om mig på jobbet. Mina kompisar kom och hälsade på mig på arbetet och jag bjöd på pizza. Jag blev väldigt populär, säger Sven.

Mycket har hänt sedan dess - både i Sven Landbergs liv och i pizzabranschen.

Henrik Hultman är universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet och har forskat kring liv och arbete i pizzabranschen. Nylingen blev han klar med sin avhandling, och till grund för den ligger många intervjuer med ägare och personal av pizzerior runtom i Sverige.

Enligt honom är exempel som Sven mycket ovanliga inom pizzabranschen.

- Det finns exempel på pizzarestauratörer som är födda i Sverige också. Men det vanligaste är att man har bakgrund eller att man själv är invandrare. Kanske att man kommer som Sverige som väldigt liten eller att ens föräldrar har invandrat, säger han.

Vem är den typiska pizzabagaren?

- I min avhandling visar jag att pizzarestauratörerna har delvis olika erfarenheter och hamnar i pizzabranschen på olika sätt. Men om man ska göra en grov förenkling kan man säga att pizzarestauratören i allmänhet har invandrarbakgrund, är förhållandevis lågutbildad, har svårt att hitta andra arbeten eller starta företag i andra branscher och arbetar väldigt mycket med sin pizzeria. Men pizzarestauratören ser också självständigheten som företagare som något viktigt och tillfredställande, säger Henrik Hultman.

I dag jobbar Sven Landberg som taxichaufför med hela Stockholm som arbetsplats, samtidigt som pizza har kommit att bli en del av svenskarnas vardag.

 

Även i småbyarna långt in i Norrlands inland kan man räkna med att det finns en pizzeria.

Räknat från norr till söder är de i dag fler än 3 500 stycken.

- Pizzabagare ses säkert som ett lågstatusyrke för många, men inte för mig. När jag jobbade som pizzabagare på Pizzeria Opera vid Gustav Adolfs torg så brukade Birgit Nilsson komma in från Operan efter föreställningarna. Jag har sett Birgit Nilsson sjunga på Pizzeria Opera. Det var ju show och fabrik på den tiden. Det var inte som i dag, när det finns en pizzeria i vartenda gathörn, säger Sven.

Vad fick dig att byta bana?

- Jag gjorde lumpen och efter det så var jag tillbaka litegrann. Sedan jobbade jag som servitör, och höll på med det i många åt fram till 1991 när jag fick barn.

Bakar du mycket pizza hemma?

- Jag gjorde det när grabben var liten och han hade polare hemma. De tyckte att det var kul när jag stod och snurrade pizza i köket.

Men även om pizzabakandet är svunna tider, händer det att Sven ibland plockar fram sina trick.

- Efter någon bira på krogen så kan det hända att man snurrar någon pizza. Mina polare som inte vet om att jag har jobbat som pizzabagare förut tror mig inte när jag säger att jag kan snurra pizza på ett finger. Och då måste man ju överbevisa dem, haha.

Det är svårt att säga var Sveriges första pizza serverades eller vad det var för sort.

Att pizzan har gått från bespottad maträtt på 1940-talet till att i dag vara en del av många svenskars kostcirkel står dock klart.

Men några stora kedjor, mer än Pizzahut, har inte lyckats etablera sig i Sverige.

I stället är det små privatägda pizzerior som levererar kartonger med allt från calzone till vesuvio när pizzasuget sätter in.

En trend som däremot växer sig allt större är att beställa pizza via nätet.

Och även om pizzan länge ansetts vara "skräpmat" har den även börjat leta sig in på de lite finare restaurangerna.

I dag är det inte helt ovanligt att finna en lyxigare version med stenugnsbakad botten och färska råvaror på menyn.

Även på nätet finns det i dag lyxigare pizzaalternativ för finsmakaren.

- De få små trender som vi ser är väl några restauranger som har börjat med surdegsbotten, men få. Det är snarare de här lyxkrogarna som gör den vinkeln. Men vi har också mer normala kvarterspizzeriorna som har anammat det, säger Anders Signell, vd för Onlinepizza.se.

- Om man tittar tillbaka på hur det var förut erbjuds i dag mer färska råvaror, som mozzarella och andra mer genuina ostsorter än bara den gamla gula rivna osten. Det har även kommit in fler varianter med salsiccakorv och fräschare råvaror.

 

Ännu en trend som börjar anas är den lite smalare varianten av den annars så flottiga rätten. Att råvarorna spelar roll märks inte minst i pizza-SM där de riktigt flotta varianterna serveras.

Och att intresset för tävlingen har ökat råder det ingen tvekan om.

- Vi, Fast Food Magazine, som arrangerar Pizza-SM, har de senaste åren ändrat och justerat tävlingens upplägg och i samband med det har både intresset för tävlingen och antalet deltagare ökat, säger Malin Looft Nyquist, projektledare för Pizza-SM.

Nu hoppas även Anders Signell att det dyker upp ännu fler varianter på svenskarnas favoritmat.

- Jag hoppas att vi ska få in mer grönare alternativ, hälsosamt. Pizza ska inte bara vara dålig mat, den kan vara bra mat om man bara drar ner på osten, säger han.

- Men på nyårsdagen är det nog många som beställer mycket bearnaise och extra ost.