Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Husby är inte första gången

Våldsamma upplopp är inte nytt i historien.
Foto: Jonas Lemberg

Varje gång kravaller utbryter är det som det aldrig hade hänt förut.

Alla argument är som nya. Förklaringar och teorier prövas som om det var första gången.

Men våldsamma upplopp är inte nytt i historien - och det kommer att hända igen.

- När vi har stadsdelar där människor är socialt inlåsta, då kommer detta som ett brev på posten, säger Håkan Thörn, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

Lyssna på poddversionen av artikeln i mp3-spelaren eller via iTunes. Du kan också ladda ner avsnittet.

I Malmö går en kille i 20-årsåldern till jobbet som vanligt, samtidigt som nattens förödelse röjs upp i Husby och de andra Stockholmsförorterna. För fyra år sedan var han själv med och kastade sten - för att det gav honom "en kick", sa han i tingsrätten. Det var under demonstrationerna mot att spelare från Israel deltog i en Davis Cup-match i Malmö. Tåget började inne i stan, den unge mannen följde med men höll sig i utkanten. När massan kom fram till Malmö Stadion gjorde han som många andra, maskerade sig. Han tog upp två stenar och kastar dem mot en polisbil.

Efteråt kan han inte förklara varför, inte vad han fick stenarna ifrån och efter ett tag flydde han platsen med stark ångest. I dag har 22-åringen avtjänat sitt fängelsestraff, jobbar och vill inte förknippas med Davis Cup, absolut inte.

- Jag har inte med det där att göra. Mitt liv är annorlunda nu. Jag vill inte bli intervjuad, det ger mig bara problem, säger han.

I Stockholms förorter är det inte tid för eftertanke ännu. Varje morgon vaknar invånarna till mer förstörelse. En nedbränd skola, krossade rutor, bilvrak längs gatorna. Vissa forskare menar att risken är stor att andra svenska orter kan stå näst i tur.

En försommar för snart hundra år sedan, i juni 1917, spreds just en sådan våg av våldsamma upplopp över hela landet. Matpriserna var höga, fattiga människor hade inte råd att äta sig mätta samtidigt som mer välbärgade kunde handla på svarta marknaden, och missnöjet växte. I Ryssland hade februarirevolutionen några månader tidigare förmått tsaren att abdikera och det blev gnistan som startade upploppen.

En som mindes svälten och missnöjet hela sitt liv var Hildur Nordin i Kramfors. Hon fixade och trixade och drygade ut maten med fårtalg. Den räddade henne, berättade hon då Föreningen Ådalen intervjuade henne 1979. Då var hon 86 år gammal, och fortfarande mycket kritisk mot kravallmakarna.

- Ja de va till å vara uppfinningsrik å försök å klara sej på nå vis. Int va're ti å spring etter gatern int. Jag kan int förstå va dom skulle ut å spring så där å marschera för. Va vare till för nytta? sa hon till forskaren Sten Eriksson.

Lite samma linje som statsminister Fredrik Reinfeldt håller sig till, 96 år senare, genom att kalla det som händer i Stockholms förorter för "huliganism".

- Vi har grupper av unga män som tror att man kan och bör med våld förändra samhället. Låt oss vara tydliga. Detta är inte okej. Vi kan inte låta våldet styra, sa han vid en pressträff onsdag 21 maj.

Han utvecklade tankegången vid en debatt i riksdagen 23 maj, enligt TT:s rapportering.

- Jag tycker att det är farligt att sätta en bild av ett Sverige med en centralort skilt från sina förorter. Jag tror inte att det stämmer. Jag tror att skiljelinjen går rakt i Husby, mellan majoritetsbefolkningen och den lilla gruppen våldsverkare.

Andra tror att det finns en förklaring, att det inte bara handlar om en adrenalinkick för våldsfrälsta unga.

- Det hjälper inte att kalla dem huliganer. Det är en grupp frustrerade tonårskillar och unga män. De finns ju, och ger uttryck för något. Det går inte att förklara bort, säger Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, som studerade kravallerna i Rosengård 2007-2009.

Att omgivningen har svårt att förstå vad som händer tror han beror på att man letar efter förnuftsbeslut i en laddad, kaotisk situation.

- Man försöker förklara det hela rationellt när det handlar om känslor, skam och kränkning till exempel. Det gäller även poliserna som befinner sig i en extrem stressituation, och det är därför de använder vissa ord. Det är inga förnuftiga överväganden, säger Per-Olof Hallin.

Våldsamma upplopp förekommit under flera hundra år som något som kan bryta ut när en stor folkmassa samlas.

Men dagens kravaller är annorlunda, det visar en granskning som Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) gjorde för två år sedan. Kravaller uppstår i dag på fler arenor. I stället för att vara koncentrerade till stadskärnan, som Hötorget i Stockholm eller Möllevången i Malmö, är det förorten som är platsen för revolten. (Även fotbollshuliganer slåss numera på helt andra ställen än läktarna, och ibland flera dagar före eller efter matchen.) Personer, byggnader och föremål som inte har med missnöjet att göra attackeras. Brandmän utsätts för stenkastning och linjebussar förstörs. Också detta ett nytt beteende. Dessutom är dagens våld grövre, enligt forskarna vid MSB.

Den bedömningen delar författaren Birgitta Stenberg, 81, som var med under Berzeliikravallerna i Stockholm 1951.

- Det var inte alls så fientligt. Folk kom åkande från hela landet för att titta, det var spännande. Ingen hatisk stämning, det var mer som teater. Från början var det heller inte hårda poliser, det kom senare.

Hennes kompis Tore Johnson, fotograf och son till författaren Eyvind Johnson, blev slagen i huvudet av en polis med sabel. Men det var undantag, enligt Stenberg. Bakgrunden till kravallerna var krigströtthet, missnöje med att ransoneringen inte upphörde vid krigsslutet - och en allmän tristess.

- Det var så tråkigt i Sverige på den tiden. Nu var det något som hände, säger Birgitta Stenberg.

Hon följer självklart med i rapporteringen från Husby, och en del känner hon igen från 1951.

- Då var det en kurragömmalek med polisen. Samma sak sa en kille på radion nu. "Polisen kommer när vi tänder på en bil." Jag tror det är tillbaka till samma känsla av tristess. Och så stänger de allting numera. Den här regeringen! säger hon.

Nu så här i efterhand kan Birgitta Stenberg ana politiska grundtoner i Berzeliikravallerna. Bilbränderna, till exempel.

- Det kan ha handlat om fattigdom. Folk hade inte alls råd med bil som nu. Men ingen talade om sådana saker på den tiden, vi hade klarat oss bra i kriget och vi skulle bygga det nya Sverige.

Politiska sajten Megafonen, baserad i Husby, anser att det nya Sverige i 2013 års version är satt på vänt i förorten. Samhällsservice även utanför city, jobb och utbildning är några av kraven i Megafonens program.

- Megafonen startar inte bränder. Vi anser att dessa inte är rätt metod för långsiktig förändring. Men vi vet att det är en är en reaktion på brister i samhället, skriver de anonyma företrädarna på sin hemsida.

Husbyborna var tidiga med att uppmärksamma fenomenet "renoviction" (på svenska ungefär renovräkning), menar Håkan Thörn, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. De närmaste åren kan miljonprogrammen vänta sig kraftigt höjda hyror efter att deras hus upprustats.

- En dimension av den sociala segregationen är att staten drar sig tillbaka från de här områdena. Samhällsservicen är nästan obefintlig. Nu kommer renovering och hyreshöjningar som en extra faktor. Som är ganska tung. Människor kanske måste flytta fast de inte vill, och vart ska de ta vägen? säger Håkan Thörn.

Han utesluter inte att några destruktiva unga tycker det är skoj att sätta eld på bilar. Men upploppen är också ett mönster som övriga samhället bör analysera och lära sig av.

- Om man höjer hyrorna i miljonprogrammen med 65 procent - och bara låter det hända - då har vi jättestora problem framför oss, säger Håkan Thörn.

En vecka efter den första bilen i Husby brann släppte Malmöbaserade mångfaldsföreningen Mine en rapport om hur bland andra Ikea, SEB och kriminalvården mångfaldsutbildar sin personal för att förändra rekrytering, kundmöten och kommunikation. Bakgrunden är en arbetsmarknad som utestänger vissa, exempelvis visar forskning att en Fatima har 50 procent lägre chans att kallas till jobbintervju jämfört med en Frida, även om båda har lika meriter.

- Det är klart att det skapar enorm frustration, som är svår att helt förstå, till exempel för mig som är vit medelklass. Många har svårt att fatta vad som händer i Husby just nu. Det beror på att vi är ovana vid att se vilken makt vi själva har, säger kommunikatören Ida Gunnarsson.

Ida Gunnarsson märker stort intresse för mångfaldsfrågor från näringslivet - "man ser att det ger pengavinster", säger hon.

Håkan Thörn hoppas på en dialog mellan politiker och förortens organisationer, Megafonen i Husby till exempel. Men om inga initiativ tas, då kanske Stockholms framtid ser ut som Paris, Atens och Londons, med återkommande kravaller.

- Under efterkrigstiden och fram till för ett par år sedan såg vi inga sådana här upplopp i Sverige. Vi har hade inte heller den här typen av djup segregation. Den har uppstått som ett resultat av de senaste decenniernas nedskärningar och ökade sociala klyftor, och då kommer detta som ett brev på posten, säger Håkan Thörn, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

Tidigare våldsamma kravaller i Sverige och världen

Los Angeles
När? 29 april till 4 maj 1992
Vad utlöste? Afroamerikanen Rodney King misshandlades av fyra Los Angeles-poliser i mars 1991, vilket videofilmades av en privatperson. När poliserna friades i en dom året efter utbröt våldsamma kravaller.
Konsekvens? Polischefen Daryl Gates tvingades avgå och polismyndigheten genomgick stora förändringar för att återfå allmänhetens förtroende. 55 personer dödades vid kravallerna.


Paris
När? Från 27 oktober 2005 och cirka tre veckor framåt.
Vad utlöste? Tre tonårskillar gömde sig i en transformatoranläggning i en Parisförort, då de trodde att polisen jagade dem. Två av dem brändes ihjäl och den tredje skadades svårt. Protesterna i Paris förorter blev våldsamma och spred sig till Toulouse, Lille, Strasbourg, Marseille och Lyon.
Konsekvens? 8 973 fordon sattes i brand och 2 888 personer greps.
 Skadegörelsen kostade miljarder.


Aten
När? 6 december 2008 och flera veckor framåt.
Vad utlöste? Ett ungdomsgäng attackerade en polisbil och en polis svarade med att skjuta mot folkmassan. En kula studsade och träffade 15-årige Alexandros Grigoropoulos, som avled. Hans död blev startskottet för flera dagars kravaller i flera grekiska städer.
Konsekvens? Aten har varit fortsatt oroligt, bland annat i juli 2011 startade kravaller efter att regeringen fått igenom sitt stora åtstramningspaket.


London
När? 6 till 10 augusti 2011.
Vad utlöste? Polisen sköt ihjäl 29-årige Mark Duggan vid ett gripande. Polisen hävdade först att patrullen blivit beskjuten, men teknisk undersökning visade att Duggans vapen inte avfyrats.
Konsekvens? 1 292 personer dömdes för inblandning i upploppen. Även mindre förseelser straffades hårt, en 23-åring dömdes till sex månaders fängelse för snatteri av några flaskor vatten.


Rosengård, Malmö
När? 16 till 20 december 2008.
Vad utlöste? Fastighetsägaren sa upp hyreskontraktet för en källarmoské, och en grupp ungdomar protesterade mot beslutet. När polisen avbröt aktionen startade oroligheterna med hemmagjorda bomber, raketer och anlagda bränder. I Tensta utanför Stockholm startade ett "sympatiupplopp".
Konsekvens? Polisen har ökat sin närvaro i stadsdelen och samtidigt börjat punktmarkera vissa personer.


Husby, Stockholm
När? Oroligheterna startade natten mellan 19 och 20 maj och har spritt sig till fler förorter, bland annat Rinkeby, Vårberg, Skarpnäck, Bredäng, Flemingsberg, Fittja, Jakobsberg, Norsborg, Sollentuna, Spånga, Tensta och Älvsjö.
Vad utlöste? En 69-årig man som gick emot polisen, beväpnad med en stor kniv, sköts till döds i sitt hem i Husby måndag 13 maj. Polisen lämnade först felaktiga uppgifter om händelsen.
Konsekvens? Riksdagen ska, på begäran av Sverigedemokraterna, debattera kravallerna 31 maj. Internationella medier bevakar oroligheterna.