Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hetare än någonsin att prata om vädret

Meteorolog Per Stenborg På SVT förutspår vädret.Foto: SVT
Ryssvärme, baltiskt oväder och polskt lågtryck.
Nya vädertermer dominerar förstasidorna. Meteorologerna är affischnamn.
Vädret är hett sommaren 2010. Och det inte bara räknat i Celsius.
Det är ämnet på allas läppar, med egen radio och tv-kanal. Och nu också ett eget vädermagasin.
Svenskarna är världens tredje mest väderfixerade folk.
Högtalartelefonen slås på, det är dags för väderkonferens. I väderrummet på SVT:s nyhetsredaktion sitter meteorologerna Pia Hultgren och Mats Andersson framför dataskärmar med väderkartor, satellit- och radarbilder. På andra sidan linan sitter SMHI och Försvarsmaktens meteorologiska centrum.
- Jag fastnade lite på regnet inför kvällen, tror vi att det bara blir i Götaland?
- Jag vet inte, det är lite lurigt...
- Frågan i morgon är ju hur fort det klarar av att ta sig uppåt?
Genom telefonkonferensen enas de kring en prognos som kommer att ses av över en miljon uppmärksamma svenskar under dagen. SVT-meteorologerna är inte förvånade över det stora väderintresset. Det handlar inte bara om att svenskarna är besatta av sol och värme på semestern. Det går djupare än så.
- Vädret har aldrig varit så viktigt som i dag. Växthuseffekten gör det till den hetaste frågan just nu. Jag kan inte minnas när vi hade en sådan ihållande värme och så ljumma kvällar senast. Det gör ju att man börjar fundera, säger Mats Andersson.

Lagom till midsommar
kom premiärnumret av magasinet "Väder". Bortsett från facktidningar för meteorologer är det den första kommersiella vädertidningen i världen.
- Vi är ju särskilt intresserade av vädret eftersom vi faktiskt har ett väder. I Kalifornien är det kanske inte lika spännande när varje dag är mer eller mindre likadan, säger magasinets chef-redaktör Patrik Hadenius.
Väderjournalistik har snabbt etablerat sig som ett mediefenomen. I dag är vädret mycket mer än tabeller, kartor och siffror. Sveriges Radio har ett eget väderprogram "Cirrus", det finns en särskild väderkanal på tv, och ett antal välbesökta vädersajter. Väderintresset är så stort att allt fler svenskar börjat söka sig till andra länders vädersajter, som norska Yr och danska DMI. Vädret har avhandlats på ledar och debattsidor, och täckt rekordmånga förstasidor den här sommaren.
Ryssvärmen, El Niño-värmen, baltiska ovädret, blockerande högtryck och polska lågtryck. Är de bara klatschiga mediepåhitt? Nej, de är vedertagna begrepp, och inte är de nya heller.
- Ryssvärmen är när luftmassan över Ryssland på sommaren kommer in över Sverige österifrån. Ryssland är en stor kontinent med ett inlandsklimat och där bildas ofta ett starkt värmehögtryck sommartid. Ett blockerande högtryck kallas det när vi har mer än fem dagars sammanhängande högtryck, säger meteorologen Pia Hultgren.
El Niño är ett klimatfenomen i Stilla havet, som uppstår vart fjärde till sjunde år. Det gör att medeltemperaturen stiger.
- Det diskuteras om vi berörs alls, det påverkar ju främst Sydamerika, säger Mats Andersson.

Det baltiska ovädret hänger ihop med det polska lågtrycket, och uppstår när lågtrycket kommer ut över Östersjön från Polen.
- Det är ett lurigt lågtryck som ofta medför mycket regn. När det når Östersjön så fångar det upp fukt, samtidigt som det är svårt att säga hur det ska röra sig, säger Pia Hultgren.
Enligt en mätning som magasinet Väder har gjort så är svenskarna det tredje mest väderfixerade folket i världen, mätt efter hur mycket det bloggas om det. Bara Kina och Storbritannien är värre. Över en tredjedel av alla svenska bloggare har skrivit om vädret under det senaste året, 110 000 av totalt 300 000 bloggare.
- Vi påverkas av vädret i vad vi gör, och det blir särskilt viktigt under semestern. Dessutom kopplar vi vädret till klimatet, och söker efter tecken på klimathotet, säger Patrik Hadenius.
De tecken många letar efter är förändringar och extrema väderförhållanden.
Precis som årets sommar, med andra ord. Från hetta och torka till häftigt regn och översvämningar. Inte konstigt då att många intresserar sig för vädret. Men det finns de som är extra intresserade.
Riksdagsmannen Ingemar Vänerlöv (KD) i Vänersborg är en hängiven väderentusiast med egen väderstation. Han mäter temperatur och nederbörd flera gånger om dagen och rapporterar till SMHI. Vänerlöv gör också egna väderprognoser som han baserar på ett arkiv av 150-års mätstatistik. Han var tidigt ute med att förutsäga julihettan.
- Gör jag en prognos inför sommaren så söker jag efter en vår som motsvarar den aktuella. Sedan ser jag hur sommaren det året blev. I tre av fyra fall slår det rätt, säger han.

Hetta följt av skyfall. 2010 är hittills ett av de varmaste åren som någonsin uppmätts. Men trots värmerekord går det inte att fastslå att ökningen är ett resultat av den globala uppvärmningen.
- Det är inget konstigt med extrema väderförhållanden på mindre områden, det viktiga är att se till klimatet globalt. Som den gånga vintern - fast den var kall i Sverige så var det varmt globalt sett. Ännu ett varmt år, som det varit många av under de senaste 20 åren, pekar på att den globala medeltemperaturen ökar, säger Erik Kjellström, klimatforskare på SMHI.
I framtiden kan den globala uppvärmningen leda till ett varmare klimat, mer nederbörd och högre vattennivåer. Perioder med extremer kommer att bli extremare. Det kan innebära att översvämningsrisken i en del områden ökar. Och i redan torra områden blir torkan värre.
- Om 20 år kanske vi inte åker till Medelhavet på sommarsemester längre, det blir för varmt. I stället kommer kanske turister från medelhavsområdet att komma till Skandinaven för att hitta drägligare temperaturer, säger Michael Tjernström, klimatforskare på Stockholms universitet.
Klimathotet innebär olika saker i olika delar av världen. I Sverige handlar det om större skördar, mer vattenkraft men också en ökad översvämningsrisk i vissa områden.
- För en bonde i Bangladesh är läget ett annat, hans jordplätt kanske snart är en del av den Bengaliska gulfen och redan nu hotas den av saltinträngning och upprepade översvämningar, och han har ingenstans att flytta, säger Michael Tjernström.
Det som avgör uppvärmningen under de kommande 10- 20 åren är växthusgaser som vi redan släppt ut.

På plats i SVT:s väderstudio dividerar meteorologerna för att enas om dagens väderprognos. En endygnsprognos har en träffsäkerhet på runt 85 procent. För att beräkna väderutvecklingen utgår man från datamodellerna HIRLAM och ECMWF, kallad "centret". Modellerna bygger på avancerad matematik och fysik, och bearbetar information från mängder av mätpunkter runtom i landet och världen. Många har retat sig på att prognoserna inte stämmer, och sommarvädret är extra svårt att prognostisera.
- Det är lättare att handskas med ett lågtryck med sammanhängande nederbördsområde. På sommaren är det lokala regn och åskskurar, ingen sammanhängande nederbörd, förklarar meteorologen Mats Andersson.
Hans kollega Elin Torstensson kommer direkt från SVT:s morgonsoffa där hon grillats med frågor om det ostadiga vädret.
- Om man kände till och tog hänsyn till varje vattendrag och kulle så skulle man säkert kunna göra mer exakta prognoser, förklarar hon.
Men det är för tekniskt avancerat. Atmosfären rör sig, den är komplicerad och kaotisk. Det är svårt att skapa en bild av framtiden.
- En prognos på börsen stämmer ju heller inte alltid har jag hört, säger Elin Torstensson.