Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Han blev miljonär
på utsatta barn

I BLÅSVÄDER. Jan Emanuel har blivit kritiserad för sitt vårdimperium.
Foto: Emil Nordin

S-politikern och Robinsonvinnaren Jan Emanuel Johansson har tjänat mer än en kvarts miljard kronor på hem för ensamma flyktingbarn och andra utsatta ungdomar.

Kritiker anklagar honom för girighet - och är skeptiska till den ökande, mycket vinstrika privatiseringen av ungdomsvården.

- Det är inga problem att vi går med vinst. Tvärtom, en stabil ­verksamhet ger trygghet och är bra för kvalitet och ungdomar, säger Jan Emanuel Johansson.

VAD?

S-politikern och vårdentreprenören Jan Emanuel Johansson har hamnat i blåsväder sedan det visat sig att han tjänat mer än 250 miljoner kronor på sina hem för utsatta ungdomar. Samtidigt riktas kritik mot privatdrivna vårdhem överhuvudtaget - men socialstyrelsen säger att privata boenden är bättre än de kommunala.

VILKA?

Per-Anders Sunesson. Tillsynschef på socialstyrelsen som säger att kommunala boenden får fler kritiska påpekanden än privata.

Bo Vinnerljung. Professor som säger att det fram till nyligen var lättare att starta ett hem för vård och boende än en korvkiosk.

Anders Österberg, internationell ledare i Unga Örnar, och Jonas Bergström, ord­förande i Ung kristen vänster, som säger att samhället låter giriga företagares intressen gå före barnens rätt.

Jan Emanuel ­Johansson. ­Robinsonvinnare och ­tidigare riksdagsman, S, som säger att ­vinster är bra för att ge stabilitet och bra vård åt ung­domarna.

Allt fler privata entreprenörer driver ungdomshem för vård och boende (HVB) och det är en mycket lönsam verksamhet. Kritiker hävdar att de i vissa fall sätter vinsten framför ungdomarnas välfärd - och i några fall har uppenbara missförhållanden lett till att privata hem tvingats stänga.

Företag som har hem för ensamkommande flyktingbarn gör de största ­vinsterna. Där är vinstmarginaler på 15 procent inte ovanliga, visar en undersökning som gjorts av SVT.

I en klass för sig står några företag som ägts av Jan Emanuel Johansson. De har en vinstmarginal på över 30 procent på sina boenden i Trelleborg, Ystad, Uppsala, Strängnäs och Umeå, rapporterar SVT. Han har efter granskningen sålt verksamheten till ett riskkapitalbolag för 223 miljoner kronor.

Kritiken mot Johansson ökade sedan det visade sig att ett av ungdomshemmen han ägde hade prickats av socialstyrelsen för att personalen var underbemannad, lokalerna slitna och hälften av barnen kände sig otrygga.

"I dag sätts vinsten, hos en del företag, främst och barnen kommer i andra hand. I stället för att lyssna till giriga företagare borde samhället se mer till barnens rätt", skriver Anders Österberg, internationell ledare i Unga Örnar, och Jonas Bergström, ordförande i Ung kristen vänster, i Svenska Dagbladet.

"Oseriösa företag tillåts profitera på våra gemensamma resurser. På Jan Emanuel Johanssons hem gick var tredje krona till vinst. Hela industrin kring flyktingmottagande behöver hårdare granskning och debatt", skriver de båda vänsterdebattörerna.


Men på socialstyrelsen, som tog över granskningen av hemmen från kommunerna för ett par år sedan, anser man tvärt­emot att de privata HVB-hemmen har högre kvalitet än dem som drivs i kommunal regi. Anledningen är att privata hem måste söka tillstånd och uppfylla vissa krav innan de startar. För de kommunala räcker det med att meddela socialstyrelsen när de inleder verksam­heten.

- Sedan 2010 har vi riktat kritik mot fler kommunala boenden än privata. De privata har klart för sig att de måste nå en viss nivå när de drar i gång. Kommuner bara drar i gång och rättar till fel efter vår inspektion, säger Per-Anders Sunesson, tillsynschef på socialstyrelsen, till Expressen.

- Om det är riktigt allvarliga missförhållanden kan vi dra in tillståndet. Som i ett par fall i Västsverige. Det finns inget belägg för att privata hem skulle hålla sämre kvalitet än kommunala.

- Jag har ingen kommentar till frågan om vinster. Vårt uppdrag är att granska kvalitet och patienthälsa, inte ekonomi, säger han.


Nästan 25 000 barn och unga bor i familje­hem eller HVB-hem, enligt socialstyrelsen. Antalet ökar och det beror på att allt fler unga flyktingar kommer till Sverige utan sina föräldrar.

Socialstyrelsen gjorde förra året 1 641 inspektioner, både föranmälda och o­anmälda, på 549 HVB-hem, 25 särskilda ungdomshem och 196 bostäder med särskild service för barn och ungdomar.

Mer än hälften, 58 procent, av HVB-hemmen drivs privat. Andelen stiger till 80 procent om man räknar bort hemmen för flyktingbarn, som oftast drivs kommunalt.

Socialstyrelsen påpekade brister i en fjärdedel av inspektionerna och krävde att de skulle åtgärdas.

- Bristerna är genomgående att de inte har ordentliga vårdplaner. Vi ser mycket allvarligt på det eftersom det är hem som ska ta hand om väldigt utsatta ungdomar. De rättar till bristerna, säger Per-Anders Sunesson.

Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, ställer sig tveksam till utvecklingen med allt fler privata företag som tjänar pengar på social omsorg. Det gäller både stora riskkapitalbolag i vårdsektorn och mindre entreprenörer.

- Det har varit en mycket, mycket kraftig ökning som pågått sedan 1980-talet. Det var ny lagstiftning 1980 som öppnade för det. Sedan dess har det blivit många som drivs i vinstsyfte, säger Bo Vinnerljung till Norrtelje Tidning.

- Kommunernas tillsyn fungerade dåligt. Det är för tidigt att utvärdera socialstyrelsens arbete, men de tar det i alla fall på allvar.

- Det har varit lätt att starta de här institutionerna. Man kan säga att det tidigare har varit lättare att starta HVB-hem än korvkiosk, säger han till tidningen som ges ut i Norrtälje där Jan Emanuel Johansson suttit i kommunfullmäktige.


Ett par uppmärksammade fall av missförhållanden har satt de privat drivna hemmen i fokus under senare år. Familjehemmet Styrmansgården i Laholm gick i konkurs och ägaren utreddes som misstänkt för grovt bedrägeri. Kriminalvården betalade under tre år ut nära nio miljoner kronor till hemmet - som samtidigt släppte ut minst 18 grovt kriminella fångar innan deras strafftid gick ut. Fångarna fick pengar av företaget för att tiga.

SVT:s Västnytt avslöjade bedrägeriet och socialstyrelsen utredde missförhållandena.

- Jag har aldrig varit med om att skriva ett så allvarligt formulerat beslut, sa handläggaren när utredningen var färdig.

Ytterligare ett behandlingshem i Väst­sverige tvingades stänga sedan gatutidningen Faktum i Göteborg hade avslöjat brutala handlingsmetoder och kopplingar till grov brottslighet. Hemmet Västkustfamiljen tog emot ungdomar med social problematik, missbruk och/eller kriminalitet. De hade avtal med kriminalvården och med över hundra kommuner runtom i landet. Men den kontroversiella verksamheten fick upphöra när det visade sig att ledaren, som också var delägare, hade kopplingar till Hells Angels.

Också Jan Emanuel Johansson hade ägarintressen i Västkustfamiljen.

- Jag hade 3,5 procent i ägarbolaget som drev olika verksam­heter. Jag var passiv ägare till en mycket liten del. Jag hade inget med driften att göra, säger han till Expressen.


Jan Emanuel Johansson, 37, blev känd för svenska folket när han vann dokusåpan Expedition Robinson 2001. Han var riksdagsman (S) i flera perioder 2002-2010 och ledamot i Norrtälje kommunfullmäktige 2006-2010.

Under samma tid byggde han upp ett vårdimperium och hamnade ofta i blås ­ väder, inte minst för de stora vinster hans företag gjorde. Han utreds också för misstankar om skatte- och bokföringsbrott.

- Den viktiga frågan är inte våra vinster utan hur mycket gott vi har skapat, hur många liv vi har räddat, och hur mycket pengar vi har sparat åt samhället. Vår verksamhet är bra främst för ungdomarna, men också för samhället, säger Jan Emanuel Johansson.

- Jag är oerhört stolt över den här verksamheten. Över att få vara med och hjälpa ungdomar. Ungdomarna står alltid i fokus.

- Jag är positiv till kritik, Vi har bra dialog med Socialstyrelsen och tar kritiken på största allvar. Allt är åtgärdat, säger han.