Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Grannfejd i 1000 år – misstron kvarstår än

Den sovjetiska ubåten U137 på grund utanför Karlskrona. Foto: Andi Loor

Tusen år av ömsesidig misstänksamhet.

Det präglar förbindelserna mellan Sverige och Ryssland – och umgänget blir knappast hjärtligare efter den senaste FRA-affären.

Till bilden hör också historisk gemenskap, kulturell påverkan och genuin vänskap i kombination med vaga minnen av blodiga krig om kontrollen av Östersjön.

- I dag är den ryska eliten misstänksam mot Sverige medan vanliga ryssar är mer positiva. I Sverige är tvärtom folk i allmänhet mera negativa till Ryssland än vad samhällseliten är, säger professor Kristian Gerner.

Lyssna på Grannfejd med Ryssland i 1000 år

Ladda ner avsnitt

Nyckelpersoner i relationerna mellan Sverige och Ryssland

Vikingen Rurik
Den nordiske vikingen Rurik (cirka 800-879) ska ha grundat Kievriket, enligt den ryska Nestorskrönikan, och blev därmed stamfar till den ryska fursteätt som styrde fram till 1598. Men krönikan anses till stora delar vara legend och Ruriks historiska existens är omtvistad.

 

Förnyaren Peter den store
Tsar Peter I (1672-1725) moderniserade och reformerade Ryssland - och gjorde landet till en stormakt. Han tillfogade Karl XII:s Sverige ett svidande nederlag vid Poltava 1709, vilket blev början till slutet för den svenska stormaktstiden.

 

Krigarkungen Karl XII
Kung Karl XII (1682-1718) ledde Sverige i en rad krig. Hans nederlagsdrabbade ryska fälttåg 1707-1709 blev ödesdigert för Sveriges ställning som stormakt. I den avgörande drabbningen vid Poltava var kungen skadad och kunde inte själv leda sina karoliner.

 

Revolutionären Lenin
Vladimir Iljitj Lenin (1870-1924) ledde den bolsjevikiska revolutionen i Ryssland som resulterade i det kommunistiska Sovjetunionen. En lång tågresa genom Sverige förde honom 1917 tillbaka till Ryssland från exil i Schweiz. Resan blev avgörande för att han skulle kunna ta befälet över revolutionärerna.

 

Spionen Wennerström
Flygöversten Stig Wennerström (1906-2006) greps i Stockholm 1963 efter att ha spionerat för Sovjet i 15 år. Han dömdes till livstids fängelse för grovt spioneri. Straffet omvandlades till 20 år och han släpptes 1974 efter halva strafftiden.

Tidslinje Sverige-Ryssland

800-talet
Svenska vikingar seglar över Östersjön och slår sig ned i området som är dagens Ryssland.

862
Vikingen Rurik grundar Kievriket (historiskt omtvistat).

1292
Krig mot Novgorod (föregångare till Ryssland).

1323
Freden i Nöteborg slår fast svenska rikets första östgräns mot Novgorod (Ryssland).

1554
Stora ryska kriget bryter ut.

1557
Freden i Novgorod sluts mellan Gustav Vasa och tsar Ivan "den förskräcklige".

1570
Nordiska 25-årskriget bryter ut.

1595
Freden i Teusina reglerar gränserna.

1617
Freden i Stolbova avslutar ett sjuårigt krig.

1700
Stora nordiska kriget bryter ut. Sverige, Holstein-Gottorp och Osmanska riket mot Ryssland, Sachsen-Polen och Danmark.

1709
Slaget vid Poltava. Ryssland segrar, Sveriges lider mest betydelsefulla nederlag genom tiderna. Nära 7 000 soldater stupar på den svenska sidan. Kung Karl XII flyr till Bender.

1721
Freden i Nystad. Sverige avträder stora områden i Finland och Baltikum.

1809
Freden i Fredrikshamn avslutar finska kriget. Sverige avträder hela Finland till Ryssland.

1918
Sverige inleder som första västland handelsförbindelser med Sovjetunionen efter revolutionen.

1945
Raoul Wallenberg försvinner i Sovjetisk fångenskap.

1952
Sovjet skjuter ned ett svenskt spaningsplan (DC3) och ett sjöräddningsplan (Catalina).

1963
Stig Wennerström grips som sovjetisk spion.

1979
Stig Bergling grips som sovjetisk spion.

1981.
En sovjetisk ubåt går på grund i Karlskronas skärgård.

1997
Ryske presidenten Boris Jeltsin besöker Sverige.

2001
Kung Carl XVI Gustaf besöker Ryssland.

2005
Ryssland irriterat när Sverige motsätter sig den ryska gasledningen Nord Stream genom Östersjön. Fyra år senare accepterar Sverige projektet.

2010
Statsminister Fredrik Reinfeldt besöker Ryssland

2011
Vladimir Putin, då rysk premiärminister, besöker Sverige.

2013
Frostigt mellan Ryssland och Sverige när utrikesminister Carl Bildt verkar aktivt för att stärka banden mellan Ukraina och EU.

Många vikingar for i österled och hamnade för mer än tusen år sedan i det som är dagens Ryssland. De seglade över Östersjön i sina drakbåtar och härjade bland lokalbefolkningen enligt tidens sed. Många av dem slog sig ned för gott i det nya området.

Den ryska Nestorkrönikan från början av 1100-talet, som till stor del är legend, berättar hur lokala stammar bjöd in vikingahövdingen Rurik att härska över dem. Vikingar grundade de viktiga stadsstaterna Novgorod och Kiev som så småningom utvecklades till det första ryska tsardömet. Det är historiskt omtvistat exakt hur stor roll vikingar spelade för Rysslands bildande – men det står i alla fall klart att svenskar var på plats vid det stora grannlandets födelse.

Sverige blev en regional stormakt

Under senare århundraden utkämpade Sverige och Ryssland stora krig om herraväldet över Östersjön. Det handlade om att kontrollera handeln och därmed de väldiga inkomsterna. Till en början gick det bra för svenskarna som lyckades besegra den redan då mycket större grannen i öster – och Sverige blev en regional stormakt.

Men efter Karl XII:s nederlag i slaget vid Poltava 1709 var det bara en tidsfråga innan den svenska stormaktstiden var över. Efter flera förlorade krig tvingades Sverige 1809 avträda Finland, den östra rikshalvan, till Ryssland. Därmed var den ojämna matchen definitivt slut. Svenskarna har inte ens varit på banan sedan dess utan mest ägnat sig åt signalspaning, som irriterat men aldrig hotat ryssarna. Precis som med FRA i dag.

- Ryssland har alltid haft större folkmängd och krigsmakt. Men under 1600-talet var ryssarna upptagna på annat håll, bland annat med krig mot Turkiet. Och de hade inbördesstrider, den så kallade stora oredan, säger Ingmar Oldberg, Rysslandsexpert på Utrikespolitiska institutet.

- Därför kunde Sverige dominera under 1600-talet och ta total kontroll över Östersjön. Sverige hade kustområdena runt Östersjön, Finland, Baltikum och en flotta som dominerade. Sverige ville kontrollera den ryska handeln.

- Men efter Karl XII tappade vi Baltikum och Ryssland tog över som stormakt. Ryssland växte i styrka och tog Finland 1809. På grund av styrkeförhållandena var det ofrånkomligt att Sverige förlorade till slut, säger han.

Allians med arvfienden Ryssland

I det läget räddades Sverige av att landet fick den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte som kung. Han var en av Napoleons närmaste män och under kunganamnet Karl XIV Johan lade han om den svenska utrikespolitiken radikalt. Han styrde Sverige in i en allians med arvfienden Ryssland – och fick en union med Norge som tröstpris efter förlusten av Finland.

Stämningarna i Sverige fortsatte trots detta att vara revanschistiska under stora delar av 1800-talet. Precis som de hade varit under 1700-talet då Sverige drogs in i flera krig mot Ryssland just för att man ville ge igen för nederlagen. Under 1800-talet ledde denna opinion dock inte till krig, utan fick mest sitt uttryck i högtidstal och annan retorik.

- Hela 1700-talet präglades av konkurrens och konflikt mellan Sverige och Ryssland. Fram till mitten av 1800-talet såg Sverige Ryssland som fiende och i Ryssland såg man med misstänksamhet på Sverige. Efter förlusten av Finland 1809 hade den svenska eliten fantomsmärtor i 100 år, säger Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet.

- Efter Krimkriget utvecklades i alla fall kulturella och ekonomiska relationer. Affärsmän som bröderna Nobel verkade i Ryssland. Samtidigt kvarstod misstänksamheten i svenska militära kretsar.

- De svensk-ryska kontakterna bröts under första världskriget och ryska revolutionen. Sedan hade Sverige en bild av det sovjetiska Ryssland som ett kommunistiskt hot. Sovjet såg demokratin Sverige som en utpost för det västliga systemet, säger han.

"Det var en enda röra"

Kristian Gerner beskriver hur den hur den gamla rysskräcken gick över till kommunistskräck efter den bolsjevikiska revolutionen i Ryssland 1917. Han nämner som ett exempel det så kallade kosackvalet 1928 när dåvarande högerpartiet visade bilder på kosacker på sina valaffischer och varnade för "Moskva".

- Det var en hopblandning av den gamla rysskräcken från 1700-talet och den nya kommunistskräcken. Det var en enda röra. I dag finns det okunskap och oförståelse, men ingen rysskräck, säger han.

- I Sverige har den breda allmänheten kvar bilden av Ryssland som ett konstigt, mystiskt hot. Däremot vet den svenska samhällseliten mera om Ryssland, särskilt vissa kulturkretsar.

- I Ryssland är det tvärtom. Där är eliten betydligt mera misstänksam mot Sverige än vanligt folk. Den ryska makteliten med Vladimir Putin i spetsen har en paranoid världsbild där Sverige är en del av sammansvärjningen mot Ryssland, säger han.

Carolina Vendil Pallin, forskningsledare i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), delar hans uppfattning att det är skillnad på den ryska regimens och det ryska folkets attityd till Sverige.

- Generellt har den ryska befolkningen en väldigt positiv bild av Sverige. Det visar också opinionsmätningar. När jag träffar ryssar är de alltid väldigt positiva till Sverige, säger Carolina Vendil Pallin.

- På politisk nivå är det mera kritik av Sverige. Regimen är irritierad på svenska uttalanden. Statskontrollerade medier framställer Carl Bildt som CIA-agent, säger hon.

Under det kalla krigets decennier efter andra världskrigets slut förmörkades de svensk-ryska förbindelserna av en rad "affärer". Diplomaten Raoul Wallenberg försvann i sovjetisk fångenskap 1945. Sovjet sköt ned ett svenskt spaningsplan av typ DC3 och ett sjöräddningsplan av typ Catalina 1952. Överste Stig Wennerström greps som sovjetisk spion 1963 och förre stabsofficeren Stig Bergling greps som spion 1979.

"Välvilligt inställda till varandra"

Under 1980-talet rapporterades en rad misstänkta sovjetiska utbåtskränkningar, men det enda faktiska beviset var den sovjetiska ubåt som gick på grund i Karlskronas skärgård 1981.

Under 1990-talet, efter Sovjetunionens fall, förbättrades de svensk-ryska förbindelserna rejält. Höjdpunkten var dåvarande ryske presidenten Boris Jeltsins besök i Sverige 1997.

- Under 1990-talet var Sverige och Ryssland ganska välvilligt inställda till varandra. Sverige hjälpte till med Sida-projekt. Ryssland var upptaget av inre problem som striderna i Tjetjenien, säger Ingmar Oldberg, forskare i Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

- Sedan på 2000-talet svalnade relationerna igen. Sverige motsatte sig Nord Stream, den ryska naturgasledningen genom Östersjön. Och Ryssland tyckte väldigt illa om Carl Bildts uttalanden om Georgienkriget, han jämförde det ryska ingripandet med den tyska inmarschen i Sudetområdet.

- Under senare år har mänskliga rättigheter och demokrati seglat upp som viktiga frågor. Sverige håller hög profil i båda och det väcker irritation i Ryssland, där man anklagar Sverige för inblandning i landets inre angelägenheter, säger han.

Svenska Rysslandskännare tror inte att den nya FRA-affären kommer att påverka förbindelserna mellan Ryssland och Sverige. Det är sedan länge känt att Sverige ägnar sig åt signalspaning och samarbetar med Nato. Den enda skillnaden är att det hela nu är offentligt.

- FRA-affären kan den ryska regimen använda i inrikespolitisk propaganda för att visa att Ryssland är inringat och hotat. Mycket hos Putin handlar om att få legitimitet för sig och sin härskande klick. De visste om signalspaningen sedan tidigare, säger Kristian Gerner.

- Nu har det ju blivit offentligt i hela världen att Sverige är förankrat i Natosfären. När ryssarna redan vet om det kanske det är lika bra för Sverige att löpa linan ut och bli medlem i Nato, säger han.
Mats Johansson, riksdagsman (M) och författare till boken "Kalla kriget 2.0" som utkom tidigare i år, kallar den svenska signalspaningen mot Ryssland för "världens mest kända hemlighet".

- Sverige har signalspanat sedan 1940-talet, det är inget att förvånas över. Det ligger i Sveriges intresse, det är en del av Sveriges försvar. Det sker inte på uppdrag av USA, säger Mats Johansson.

- Den svenska signalspaningen är en konstant faktor i relationerna med Ryssland. En annan konstant är det sovjetiska och ryska intresset för spionage i Sverige. De har god inblick i Sveriges försvarsplaner sedan Wennerström och Bergling, nu har deras ekonomiska spionage tilltagit.

"Finns anledning att frukta Ryssland"

- Det finns anledning att frukta Ryssland, hotet är inte gripet ur luften. I dag är hotet inte en massiv invasion över gränsen som förr. Det handlar om risken för att ett aggressivt och upprustat Ryssland ska dra in Sverige i en konflikt i Östersjön. Om det blir krig kommer någon att besätta Gotland eftersom vi inte kan försvara ön, säger han.

Av geografiska och historiska skäl fortsätter förbindelserna med Ryssland att stå högt på den svenska politiska dagordningen. Ett odemokratiskt Ryssland med maktpolitiska ambitioner är en osäkerhetsfaktor i det svenska närområdet precis som det varit i hundratals år.

- Sverige var regional stormakt på 1600-talet, sedan dess är vi en obetydlig gränsstat. Vi ska aldrig överdriva vår betydelse. Vi är bara en liten bricka i spelet för Ryssland, säger Ingmar Oldberg.

- De är en stormakt, vi är en liten men något besvärlig gränsstat. Ganska rik men utan inflytande, säger han.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!