Gör Earth hour någon skillnad?

Publicerad
Uppdaterad
Kungen gör det - och varannan svensk hakar på.
Släcker ljuset under Earth hour nu på lördag, alltså.
Världens största volontära handling som i fjol nådde en miljard människor, skryter Världsnaturfonden.
Men kritiker menar att kampanjen sätter fokus på fel saker och att den stillar klimatsamveten som inte borde stillas.
Ståuppkomikern Magnus Betnér behöver bara säga "alltså, Earth hour..." för att publiken ska börja skratta.
- Herregud, vad är det för fel på folk? Okej, miljön, den går åt helvete... Men är det verkligen sant allt det där jäkla skitsnacket? Al Gore fick Fredspriset. Blir det fred när folk källsorterar, eller? säger Betnér i ett klipp på Comedytv.se.
Han fortsätter med att fråga vem som går på grejen om att isbjörnar "helt plötsligt drunknar för att havet blir för djupt" när polarisarna smälter.
- De där djuren kan liksom simma från Grönland till Island, men nej, nu bottnar de inte längre. Var är mina simpuffar någonstans? driver Betnér med miljörörelsen.
Nu är det väl snarare så att isbjörnarna behöver stora isområden för att kunna jaga och hitta mat och att västvärldens konsumtionssamhälle anses bidra till att medeltemperaturen höjs. Torka och vattenbrist kan skapa konflikter och krig.
Men ståuppkomikern är inte ensam om att ifrågasätta Earth hour och klimatdebatten.
- Jag tycker att Earth hour är en cynisk täckmantel för att fortsätta driva konservativ politik, säger Christer Gunnarsson, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Men först en liten resumé:
Earth hour startade i Sydney för fyra år sedan på initiativ av Världsnaturfonden i Australien. Australien är redan tydligt märkt av klimatförändringarna, bland annat genom långvarig torka. Syftet med kampanjen var att uppmärksamma landets beslutsfattare på klimatfrågan.
Två miljoner Sydneybor och 2 000 företag släckte ljuset och nyheten spreds över världen.
2008 släckte kung Carl XVI Gustaf Slottets fasadbelysning och 50 miljoner människor i 35 länder deltog. I fjol var hela 128 länder med på Earth hour och en miljard personer beräknas ha nåtts av budskapet.
Ljusen i Operahuset i Sydney, Sfinxen och pyramiderna i Giza, Eiffeltornet i Paris, Jesusstatyn i Rio, Olympiastadion i Peking, Piccadilly Circus och Big Ben i London och Fontana di Trevi i Rom släcktes. I Sverige ringde kyrkor över hela landet när timman var slagen och Globen, Visby Ringmur, Dramaten, Kaknästornet, Kalmar slott, Halmstads stadsbibliotek, Universitetshuset i Lundagård i Lund, Falu gruva och Uppsala domkyrka mörklades.

Elbolaget Eon uppskattade att energiförbrukningen under Earth hour (klockan 20.30-21.30) i fjol minskade lika mycket som om en hel stad försvunnit från elnätet. Fortum såg ingen markant förändring, medan Vattenfall uppgav att elkonsumtionen gick ner med 3-4 procent.
- Människor över hela världen kan delta genom en enkel och synlig handling - att släcka ljuset under en timme. Men Earth hour är inte en energisparkampanj. Vi vill skapa ett starkt engagemang i klimatfrågan och skicka en politisk signal till makthavare att ta klimatförändringarna på allvar, förklarar Mariann Eriksson, kommunikationschef på Världsnaturfonden i Sverige.
Kända svenskar som skådespelaren Robert Gustafsson, kokboksförfattaren Monika Ahlberg och schlagerstjärnan Danny Saucedo från EMD har rekryterats som klimatambassadörer. I helgen hade kändisambassadörerna exempelvis en debattartikel om att kvinnor lever mer miljövänligt och att det är dags för män att sluta vara miljöbovar.
Arla har informerat om Earth hour på mjölkpaketen, Ica skänker en del av vinsten till klimatprojekt, McDonald's matbrickor har Earth hour-tema och Trygg-Hansas anställda har under sin volontärvecka varit ute och värvat företag för Earth hour.
Men det finns risk för "greenwash", att miljöovänliga företag genom att delta i Earth hour kan framstå som klimatsmarta. Det menar åtminstone Per Ankersjö, miljöborgarråd (C) i Stockholm stad.
- Hotell i Las Vegas som släckte under de första Earth hour-åren startade verksamheten en timma senare och hade inte lärt sig ett dugg om miljötänk. Världsnaturfonden har varit lite väl generös att låna ut sin logga till företag som använder den som marknadsföring utan att göra något mer för miljön, säger han.

Per Ankersjö är också kritisk till att man ska släcka lamporna.
- Det signalerar att vi skulle kunna rädda klimatet genom att sluta leva. Ett sådant här jippo påverkar inte energiförbrukningen under resten av årets 364 dagar, menar miljöborgarrådet.
Per Ankersjö påtalar att de flesta människor i väst bor i städer och att man med rätt tekniska lösningar kan leva ett modernt liv utan att det belastar miljön.
- Nu bygger vi Norra Djurgårdsstaden som på sikt ska ha 10 000 lägenheter som är klimatneutrala eller rentav klimatpositiva.
Ankersjö har tidigare sagt att Earth hour är "ett totalt meningslöst sätt att spöka sig ur klimatkrisen". I år, när stockholmarna bestämt att Stockholms stad ska vara med i satsningen, uttrycker han sig något mildare.
- Stockholmarna tycker att Earth hour är kul och då är vi med på detta. Men under parollen "Släck i dag - tänd i morgon". Vi ska inte bromsa oss in i framtiden, utan använda den miljövänliga gaspedalen, säger Per Ankersjö.

Professorn i ekonomisk historia är inne på samma linje. Vi kan inte vara teknikfientliga om vi ska lösa problemen i världen, resonerar Christer Gunnarsson.
- Många har en felaktig syn på ekonomisk tillväxt och utmålar det som att vi håller på att göra slut på jordens resurser. Men det är inget nollsummespel där mängden resurser är utmätt. Ekonomisk utveckling är en förutsättning för att man ska kunna hitta nya energikällor, säger Christer Gunnarsson.
Han menar att Earth hour blir ett sätt att konservera orättvisorna i världen.
- De fattiga i Afrika har ingen nytta av att vi i väst är solidariska, leker småfattiga ett tag och släcker lamporna en timma. Fattigdomen är inte ett resultat av västvärldens konsumtionsmönster. Den beror på att det är nolltillväxt i de här länderna, säger professorn i ekonomisk historia.
Utvecklingen i tredje världen blir inte bättre av att vi i väst sänker vår levnadsstandard, framhåller Christer Gunnarsson.
- Naturkapitalet ändrar sig hela tiden. Vatten och vind kan i framtiden användas på helt andra sätt än i dag. Bara genom att dela med oss av vår kunskap och teknik till tredje världen kan den få hjälp till självhjälp och hjälp att stå emot. Då kan vi bli utsatta för konkurrens på allvar i stället för att försöka konservera rollerna och syssla med protektionism, säger han.
Världsnaturfondens Mariann Eriksson ser ingen konflikt mellan arbetet mot fattigdom och kampen för en bättre miljö.
- Självklart ska man exempelvis satsa på utbildning av kvinnor, men klimatfrågan påverkar de fattiga hårt i och med att den slår mot jordbruket. Genom Earth hour kan alla fråga sig själva vad de kan göra för att påverka, men vi jobbar på alla nivåer. Vi vill ha med företagen och vi ställer krav på Fredrik Reinfeldt och andra makthavare att sänka koldioxidutsläppen i EU med 30 procent till 2020, säger hon.

Världsnaturfonden menar att Earth hour ger ett ökat klimatengagemang, ett ökat intresse för miljöfrågor och en starkare känsla av kollektiv gemenskap.
- I år vill vi också bjuda in svenskarna att skapa en ny god vana, som att välja grön el, cykla eller gå dit man ska, laga mat på rester eller släcka lampor och undvika stand by-läge, säger Mariann Eriksson.
Och kritiken till trots: Intresset för manifestationen är skyhögthögt världen över. 100 olika Earth Hour-evenemang planeras i helgen runt om i Sverige. Och Världsnaturfonden räknar med att minst lika många som i fjol - varannan svensk - släcker lampan på lördag.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag