Ett nytt sätt att upptäcka Alzheimers sjukdom tidigt kan ge ett botemedel. Foto: ColourboxEtt nytt sätt att upptäcka Alzheimers sjukdom tidigt kan ge ett botemedel. Foto: Colourbox
Ett nytt sätt att upptäcka Alzheimers sjukdom tidigt kan ge ett botemedel. Foto: Colourbox
Hoppfull. Professor Bengt Winblad hoppas att de nya diagnoskriterierna ska leda till att forskarna hittar botemedel mot Alzheimers sjukdom. Foto: NVS/KIHoppfull. Professor Bengt Winblad hoppas att de nya diagnoskriterierna ska leda till att forskarna hittar botemedel mot Alzheimers sjukdom. Foto: NVS/KI
Hoppfull. Professor Bengt Winblad hoppas att de nya diagnoskriterierna ska leda till att forskarna hittar botemedel mot Alzheimers sjukdom.  Foto: NVS/KI

Forskarnas nya hopp i kampen mot alzheimer

Publicerad

Med nya undersökningsmetoder kan Alzheimers sjukdom upptäckas tio till femton år innan man får symtom. 

Därför kommer nu nya kriterier för hur läkare ska ställa diagnosen.  

– Vi kan förebygga och starta behandling tidigare. Vi har nu nya diagnostiska kriterier för att ta fram nya läkemedel som botar sjukdomen, säger professor Bengt Winblad.  

Omkring 160 000 svenskar är drabbade av demens. Det finns många olika demenssjukdomar men Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Idag finns inget botemedel mot demens. Det finns bara mediciner som lindrar symtomen en tid.  

Nu föreslår Alzheimerforskare en stor förändring av hur man ställer diagnos på sjukdomen. Kriterierna, publicerade i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer's & Dementia, föreslår att man mer inriktar sig på att mäta kroppsliga biologiska förändringar än symtom som dåligt minne. Forskarna poängterar att dessa nya kriterier än så länge är forskningskriterier och inte är mogna för rutinmässigt kliniskt bruk.

– Vi kan upptäcka sjukdomen tidigare, 10-15 år innan man ser kliniska symtom. Nya kriterier för diagnossättandet gör också att vi kan forska fram läkemedel som botar sjukdomen. Nu har vi chansen att hitta ett botemedel! säger Bengt Winblad, demensforskare och professor i geriatrik på Karolinska institutet.    

Hjärna med Alzheimers sjukdom.

Nu kan man ställa diagnos med hjälp av ryggvätskeprov

Sätten att upptäcka sjukliga kroppsliga förändringar, så kallade biomarkörer, har utvecklats mycket. Tidigare har diagnosen Alzheimers sjukdom ställts utifrån vilka symtom patienten har, som dåligt närminne och bristande tidsuppfattning. Diagnosen ställdes alltså enbart med hjälp av patientens kliniska symtom och inte på objektiva tester av fysiska förändringar.  

I de nya diagnoskriterierna ingår antingen ryggvätskeprov eller PET-kameraundersökning. Vid ryggvätskeprov mäts halten av ämnen som är viktiga för bildandet av så kallade senila plack i hjärnan, betaamyloid och tau. PET-kameraundersökning, positronemissionstomografi, används för att se betaamyloid i hjärnan.

– De områdena som är drabbade lyser upp, exempelvis hippocampus eller vissa områden av hjärnbarken som är viktiga för minne och inlärning, säger Bengt Winblad.  

De nya kriterierna gör att demenssjukdomen kan upptäckas tidigare och att diagnosticeringen blir mer träffsäker, anser Bengt Winblad. Idag får mellan 25 och 40 procent av patienterna fel diagnos. De får en demensdiagnos fast det inte är det de lider av, säger Bengt Winblad. 

– Dåligt minne kan man ha av så många orsaker, exempelvis för att man dricker för mycket alkohol, har en infektion, biverkningar av läkemedel och depression.  Det kan vara sjukdomar som går att bota om man upptäcker dem. Därför är det mycket viktigt att alla som visar tecken på dåligt minne får en noggrann utredning.

Hoppfull. Professor Bengt Winblad hoppas att de nya diagnoskriterierna ska leda till att forskarna hittar botemedel mot Alzheimers sjukdom. Foto: NVS/KI

Ett stort steg framåt för forskningen om ett botemedel

Sverige ligger långt fram och forskarna och läkarna här är snabba på att ta till sig nya metoder, säger Bengt Winblad.  En oro dock, som delas av många, är att om man använder resultat enbart från biomarkörer på personer med lätta kliniska symtom finns det en stor risk för överdiagnostik.

– De nya kriterierna används redan på vissa håll för att välja patienter till studier. 

Det nya sättet att ställa diagnos med hjälp av biomarkörer är ett stort steg framåt för forskningen, enligt Bengt Winblad. Forskarna får i högre grad rätt patienter, som verkligen har en Alzheimersdiagnos. De kan också testa läkemedel i en tidigare fas av sjukdomen, när personen har de tidigaste förändringarna i hjärnan men ännu inte utvecklat symtom. 

– Det är nu vi har chansen! Statsmakterna måste satsa på forskning så att vi kan hitta ett botemedel mot Alzheimers, säger Bengt Winblad. 

 

11 råd för att motverka demens

Behandla högt blodtryck

Det finns en del sjukdomar och levnadssätt som ökar risken för blodkärlsdemens, bland annat är högt blodtryck en riskfaktor för sjukdomen. Om man får behandling av högt blodtryck redan i medelåldern kan risken för sjukdomen minskas.

 

Drick mindre alkohol

Stora mängder alkohol kan skada hjärnans nervceller och försämra hjärnans funktioner, så att dricka med måtta är ett sätt att minska risken.

 

Undvik rökning

Precis som i fallet med alkohol kan rökning skada hjärnans celler och försämra dess funktioner. Det finns förstås fler anledningar till att undvika rökning som kan leda till en lång rad sjukdomar som kol och cancer.

 

Drick kaffe

Det finns studier som tyder på att måttliga mängder kaffe, tre till fyra koppar om dagen, skulle kunna minska risken.

 

Motion

Fysisk aktivitet - att träna regelbundet - påverkar de vaskulära funktionerna positivt vilket minskar risken för att drabbas. En ny studie från Göteborg visar att kvinnor som har bra fysisk kondition i medelåldern har nästan 90 procent lägre risk att drabbas av demens senare i livet.

 

Håll vikten

Fetma och obehandlad diabetes kan öka risken. 

 

Ät medelhavskost

En kost rik på olja, fisk, grönsaker och frukt, kan minska risken för alzheimer.

 

Fortsätt lära

Fortsätt lära dig nya saker. Det kan bygga upp en "hjärnreserv" som skyddar. Många studier visar att de som har högre utbildning får sjukdomen senare.

 

Träna din hjärna!

Aktiviteter som läsning, schack och kortspel håller hjärnan i gång.

 

Odla vänskapen

Träffa andra och håll i gång! Ensamhet kan öka risken för demens, enligt vissa studier.

 

Undvik blodtrycksfall

Om man är äldre och ska opereras kan det vara viktigt att undvika blodtrycksfall. Har du minnesproblem ska du därför berätta om det inför en operation.

 

Källor: Vårdguiden 1177, Demensförbundet, professor Lars Lannfelt. 

 

5 tidiga tecken på demens

Känner inte igen lukter

Att förlora förmågan att känna igen olika lukter kan vara ett tidigt symtom på alzheimer.

 

Svårt att förstå vad andra säger

Det är inte är ovanligt att omgivningen upplever att personer med demens hör dåligt. I stället handlar det många gånger om att de inte förstår eller riktigt uppfattar vad andra säger till dem, som en konsekvens av sjukdomen.

 

Svårt att klara av jobbet

Det är inte ovanligt att den som är i ett tidigt stadium av en kognitiv sjukdom får svårare att klara av sitt jobb vilket leder till stor stress.

 

Depression

Ett mycket vanligt första symtom på demens är depression. Dessutom kan en obehandlad depression öka risken för och till och med leda till demens.

 

Svårt att hitta

Om man får svårt att känna igen sig eller att hitta till platser i välbekanta miljöer, eller orientera sig på nya platser kan et vara en indikation på demensrelaterade problem.

 

Källa: Yngve Gustafson, professor i geriatrik, Vårdguiden 1177.

 

Klocktestet

Gör så här: Rita en urtavla och placera in siffrorna på rätt plats. Rita sedan in visarna på tio minuter över elva. Detta är ett test som används i primärvården som en del i en utredning. Klarar du inte testet är det inte samma sak som en diagnos, men det kan finnas anledning att söka sig till vården för vidare utredning.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag