Flytta hem till byn igen? Aldrig i livet!

Boendet är billigare, omgivningarna natursköna och tempot lugnare.

Trots detta lockar de större svenska städerna allt fler.

De unga flyr landsorten och allt färre vill flytta tillbaka när de är klara med utbildning och har stadgat sig.

Expressen försöker i dag bena ut varför det ser ut som det gör och huruvida utvecklingen är ett problem eller inte.

I Sverige definieras en tätort som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare.

Ursprungligen räknades endast städer som tätorter. Enligt FN:s rekommendationer definieras en stad som en ort med minst 20 000 invånare.

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, presenterade nyligen undersökningen "De ungas flykt till staden".

Med hjälp av siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, tog hon fram antalet 18-åringar per kommun år 2005. Sju år senare jämförde Mellander hur många 25-åringar som fanns i samma kommun.

I endast 40 kommuner fanns det lika många eller fler, vilket innebär att 250 kommuner tappade invånare under denna period.

Mellanders undersökning möttes snabbt av kritik då en del ansåg siffrorna missvisande på grund av ett alltför snävt åldersspann.

"När vi förlänger åldersspannet från 18 till 30 år tappar fortfarande mer än 80 procent, och förlänger vi till 40 år minskar fortfarande 70 procent av kommunerna", skrev Charlotta Mellander i ett nytt inlägg på handelshögskolans forum Vetrikals.se.

Enligt henne är det en missuppfattning att tidigare invånare flyttar hem igen när de skaffar barn.

Hur stort problem är då det här?

- De små kommunerna i Sverige har länge klarat sig rätt okej, de har inte helt slagit i botten. Men nu börjar det bli akut på vissa ställen. Det går inte att tänka att ungdomarna kommer hem sen, att det löser sig. En sådan strategi från kommunernas sida är på sikt helt ohållbar, säger Charlotta Mellander.

För att stoppa utvecklingen måste näringslivet, kommunerna och fastighetsägarna hitta en gemensam strategi, menar hon.

- Det kan låta som självklart, men det är det tyvärr inte. En del kommuner har börjat tänka i dessa banor, men långt ifrån alla.

Professor Mattias Nordqvist vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping säger att det finns en hel del företag som kan och vill växa. Men problemet är att den potentiella arbetskraften flyttar från mindre orter och kommer inte tillbaka. Inte heller flyttar tillräckligt många nya invånare till de mindre orterna.

- Bristen på arbetskraft är ett av de största hindren för kommuner att växa. För företagen blir det ett problem att de inte hittar rätt arbetskraft. Det kan hämma tillväxten vilket gör att företaget stagnerar och på sikt kan komma att tvingas lägga ned, säger Mattias Nordqvist.

För att bryta mönstret krävs det att kommunerna och företagen samarbetar.

- Det gäller att företagarna inte bara förväntar sig att de unga ska utbilda sig och sedan komma när de behöver dem. Det gäller att jobba proaktivt. Att företagen marknadsför sig gentemot sina egna invånare och visar att det finns en framtid på orten, till exempel genom att ge ungdomarna kunskap om det här redan i gymnasiet, säger han.

En som reagerade på Mellanders undersökning är Expressens ledarskribent Malin Siwe, som kort efter den presenterades skrev en ledare i ämnet.

- När färre vill bo i landsbygd avfolkas den, och det finns inget egenvärde i att människor bor just där. Lika lite som det finns ett egenvärde, utom möjligen klimatskäl, i att folk bor i stan, säger Malin Siwe.

- Mellander talar om att närbutiken försvinner med avfolkningen. Men det är väl belagt i forskning att butiksdöden beror på att folket på byn eller i stadsdelen hellre tar bilen till stormarknaden en bit bort. Och ingen handlare kan leva på att sälja lite mjölk, kaffe och chips till folk som upptäcker att de glömt att fylla på just de varorna på Maxi.

Lotta Gröning, politisk kommentator i Expressen, ser utvecklingen med egna ögon i Bergslagen, där hon bor. Många ungdomar lämnar orten så fort de kan och kommer inte tillbaka, särskilt kvinnor.

- Det är ingen miljö för dem. Kulturlivet är alldeles för fattigt. Miljön är grabbig och manlig med intressen som jakt och fiske. Inte så mycket av vare sig flärd eller kulturella inslag, som gör att folk vill stanna och bo kvar, säger hon.

Skulle det inte vara för att hon har möjlighet att åka mellan större städer och hemorten Norberg, skulle hon själv inte vilja bo kvar.

- För mig är det perfekt att bo här, men det är för att jag har möjligheten att åka emellan. Och har en ekonomisk situation som gör att jag kan åka till storstäder på semester när jag är ledig.

Om landsbygden ska överleva måste den leva av egen kraft, poängterar Gröning. Bland annat bör småföretagandet stimuleras. Hon anser inte att politikerna har prioriterat en levande landsbygd.

- Är det någon som överhuvudtaget bryr sig om landsbygden bland de etablerade partierna? De har inte kommit med en enda idé, utan det är bara en massa löst snack. Men nu börjar folk få nog och det skulle inte förvåna mig om det blir uppror och bildas ett större gemensamt landsbygdsparti.

Landsbygden är en sorglig historia, i alla fall hos politikerna, konstaterar hon krasst.

- Politikerna är oansvariga, de höjer bensinpriset till 15 kronor litern vilket drabbar landsbygden hårdast. Och ta vindkraften som inte har någon effekt alls, men kostar en massa pengar. Varför ska vi på landsbygden behöva bära världens börda när det gäller klimatpolitiken? Varför inte i stället satsa på en bra miljöteknik beträffande vad motorerna släpper ut, till exempel?

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson menar att regeringens mål att skapa lika förutsättningar för de som väljer att på landsbygden som för de som väljer att bo i större städer.

- Sverige är ett av få länder i Europa där landsbygdsbefolkningen ökar men vi ser samtidigt en stor utmaning i att många platser tappar de unga. Det är ett stort problem som vi måste jobba vidare med. Jag vill att det ska vara lika självklart att kunna bo på landsbygden som i staden, säger Eskil Erlandsson.

En nyckelfråga är enligt ministern jobben: Finns det inga jobb, kommer folk inte vilja att bo kvar.

- Jag vill att vi landsbygdsäkrar alla beslut så att människor kan bo på landsbygden och att vi satsar på jobbskaparna. Utan jobben försvinner människorna, men också skatteintäkter, som gör så att vi kan upprätthålla en god service med vårdcentraler, skolor och andra viktiga grundstenar i samhället. Därför måste vi fortsätta att satsa på bättre förutsättningar för att skapa jobb och driva företag, säger Eskil Erlandsson.

På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, menar man att det är ett ganska självklart mönster att för unga människor flyttar för att studera.

- Vi studerar längre i dag och många skaffar familj först när de är en bit över 30. Det finns även andra faktorer i siffrorna. Till exempel ökar universitetsorter i befolkningsmängd, just för att folk bor där för att kunna studera, säger Derk de Beer, ekonom vid SKL och fortsätter:

- Man säger att det är ungefär två busslaster per dag med människor som flyttar till Stockholm. Men i de beräkningarna står invandringen för en merpart. Invandringen slår ganska lika över landet men lyckas inte motverka det negativa födelsenettot överallt.

Enligt Derk de Beer skulle det vara att kasta pengarna i sjön om man försökte motverka flyttarna i gruppen 20-24. Han hänvisar i stället till I SKL:s egna listor över kommuner som faktiskt lyckas få positiva flyttöverskott i gruppen 25-29 och 30-34.

- Det är denna åldersgrupp som skaffar barn och bidrar till ett positivt flyttnetto. Här hittar man de mest skiftande kommuner, till och med Gagnef ligger på plus i gruppen 30-34. Det är här insatser eventuellt kan spela roll, även om kvaliteten i den vardagliga kommunala servicen förmodligen är viktigare, säger Derk de Beer.

Cirka 70 procent av världens befolkning bor i dag i städer och enligt boverkets framtidsvision kommer siffran att öka.

Samtidigt bidrar flyttarna till en ny form av förbindelse:

"Vi kommer närmare varandra genom ett globalt utbyte av varor och tjänster samt genom digital kommunikation", skriver boverket.