Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Flera landsting på väg att bryta med SOS

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Efter alla missar - flera landsting på väg att bryta med SOS.
Foto: Stefan Söderström

Han ringde SOS Alarm eftersom han hade svårt att andas.

Men ambulanspersonalen struntade att ta sig in till den 30-årige mannen - eftersom larmpersonalen uppgett att han led av halsfluss.

Det senaste dödsfallet har väckt nytt liv i kritiken mot den omdiskuterade larmoperatören. Samtidigt är flera landsting nu på väg att säga upp sina avtal med SOS Alarm.

Eva Linnell Vassilakis son Emil dog efter en felbedömning av företagets personal.

Det är förjävligt att man inte lärt sig något och att det fortfarande händer, säger hon.

Det var en torsdag i början av december förra året som den 30-årige mannen i Uppsala började må riktigt dåligt. Han fick allt svårare att andas och strax före klockan tre på eftermiddagen ringde han 112 och bad att de skulle skicka en ambulans.

I samtalet med larmoperatören sa han dessutom att han "har migrän, halsfluss och allting". Den uppgiften blev livsavgörande.

När ambulansen elva minuter senare kom fram till adressen tog de sig inte in i lägenheten. Eftersom larmoperatören enbart meddelat dem att den 30-årige patienten var sjuk i halsfluss prioriterade de ned ärendet och åkte därifrån.

Mannens flickvän kom hem några timmar senare. Då hade hennes pojkvän avlidit i en hjärnblödning.

- Jag vill inte kommentera det här enskilda ärendet förrän utredningen är klar. Men vi jobbar ju med ett systematiskt patientsäkerhetsarbete så vi lär oss av våra misstag, säger Ulrika Bergvall, verksamhetschef för SOS Alarm.

Men det här är inte första gången som människor har avlidit på grund av att larmoperatören på SOS Alarm har gjort en felbedömning.

När 23-årige Emil Linnell från Stockholm ringde SOS Alarm tidigt en januarimorgon 2011 kunde han knappt prata eftersom han hade så svårt att få fram orden.

Han förklarade att han hade svårt att andas och att han behövde en ambulans.

Men trots att han upprepade sin vädjan totalt 13 gånger under samtalet vägrade sjuksköterskan att skicka en ambulans - och gjorde bedömningen att Emil drabbats av en panikattack.

Det var när en granne passerade Emils lägenhet ett par timmar senare som 23-åringen hittades död på hallgolvet. Orsaken: en brusten mjälte.

- Emil hade inte behövt ligga på golvet och dö ensam. Men sköterskan vägrade ändra uppfattning och sa bara till Emil att ta ett djupt andetag, säger Emils mamma Eva Linnell Vassilakis.

Hon är mycket kritisk till SOS Alarm och företagets sätt att arbeta.

- Det är så många delar som inte fungerar. Men först och främst kan man inte ifrågasätta någons behov av vård över telefon eftersom man inte kan se personen, säger Eva Linell Vassilakis.

Hon fortsätter:

- Man måste jobba mycket mer med bemötandet. Det är jätteviktigt att den som tar samtalet kan lyssna.

Efter hennes sons död tillsatte Socialstyrelsen en utredning av SOS Alarms verksamhet där man granskade ett 50-tal anmälningar från hela landet mot larmoperatören. Det ledde till skarp kritik från myndigheten, vilket även upprepades året efter när SOS Alarm fortfarande inte rättat till de brister som Socialstyrelsen visade på redan 2011.

Sedan dess har Inspektionen för vård och omsorg, som tagit över Socialstyrelsens tillsynsarbete, gjort ytterligare tre regionala uppföljningar.

- Det vi såg där var att SOS Alarm har ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Sen är det självklart så att det fortfarande händer saker som inte är bra, det gör det i alla verksamheter. Men det som är viktigt är att vi tycker att SOS Alarm tar hand om det som går snett och vidtar adekvata åtgärder, säger Kajus Pajaujis, inspektör vid region syd på Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Han menar att det största problemet i stället är att antalet ambulanskörningar ökat de senaste åren samtidigt som landstingen - som är de som ansvarar för ambulanserna - inte ökat antalet fordon, vilket innebär att operatörerna ofta tvingas göra prioriteringar mellan larmen.

- Det finns alltså inte fler ambulanser trots att antalet ambulanskörningar har ökat. Det vill säga - SOS Alarm har inte fler ambulanser att skicka i väg, säger Kajus Pajaujis.

Men trots att SOS Alarm klarat sig från myndighetskritik det senaste året har flera landsting nu beslutat sig för att lämna larmoperatören.

Västmanland, Sörmland och Uppsala har gemensamt beslutat att inte förnya avtalet med SOS Alarm när det löper ut i maj 2015. I stället planerar de att upprätta en egen alarmeringstjänst.

Tanken är att anställa sjuksköterskor som ska rotera mellan att arbeta i ambulanserna, på en vårdcentral - och som larmoperatörer. På så vis hoppas man få kunnig och motiverad personal som svarar på samtalen till 112, till skillnad mot situationen i dag.

- Vi är absolut inte missnöjda med SOS Alarm, men vi tror att det blir bättre så här. Det blir ett nytt sätt att arbeta där vårdkedjan börjar redan vid larmet, säger Denise Norström, S, landstingsråd i Västmanland.



Emil Linnell, 23, dog av en brusten mjälte.
Foto: Foto: Privat


De som arbetar med att ta emot nödsamtal på SOS Alarm får en tio veckor lång utbildning där teori och praktik varvas innan de börjar jobba. Det finns enligt lag inget krav på att de ska vara sjukvårdsutbildade, däremot har respektive landsting möjlighet att skriva in sådana villkor i sitt kontrakt med SOS Alarm. Det vanligaste är dock att avtalen går ut på att larmoperatören har tillgång till en utbildad sjuksköterska för att i svåra fall få hjälp med bedömningen.

I Västmanland, Sörmland och Uppsala var det tidigare larmoperatören Medhelp som svarade på 112.

Av olika anledningar ansåg landstingen att det företaget inte utförde arbetet tillräckligt bra. De avbröt därför avtalet och tog tillbaka SOS Alarm som en tillfällig lösning. Medhelp hade däremot utbildade sjuksköterskor som svarade på alla larm - vilket de tre landstingen upplevde som en stor fördel.

- Det innebar en säkrare utalarmering på ambulanser på prio-ett-larm eftersom det var sjuksköterskor som bedömde och det var det vi såg - att det är viktigt. Att ta över larmcentralen i egen regi är alltså en kvalitetssäkring som vi ser det, säger Denise Norström.

I dagsläget har SOS Alarm fortfarande kontrakt med samtliga landsting i hela landet - men även Västra Götalandsregionen överväger nu att avsluta sitt avtal.

- Vi har för avsikt att avsluta avtalet med SOS Alarm så snart som möjligt. Vi undersöker nu hur vi kan driva vårdprocessen i egen regi, sa Bengt Asplén verksamhetschef på Ambualarm i Västra Götalandsregionen, till SVT i slutet av april.

I ett historiskt sammanhang är det anmärkningsvärt att just Västmanland och Västra Götalandsregionen tillhör de landsting som nu planerar att lämna SOS Alarm. Det var nämligen i de landstingen som de allra första SOS Alarm-centralerna öppnade.

Efter att staten tillsammans med landstingsförbundet och kommunförbundet bildat det gemensamma företaget SOS-AB, som senare bytte namn till SOS Alarm, öppnade den 7 januari 1974 den första SOS-centralen i Västerås. Elva månader senare, den 3 december 1974, startades den andra centralen i västgötska Falköping.

I dag finns det totalt 15 SOS-centraler över hela landet som tillsammans tar emot 3,8 miljoner nödsamtal varje år. På sin hemsida beskriver företaget hur deras kärnvärden är att lyssna och snabbt kunna leva sig in i olika sammanhang genom "god intervjuteknik för att bedöma situationer, förmåga att analysera hjälpbehoven och åtgärder och förmåga att få fram adekvata insatser och resurser samt att i samverkan med andra leda verksamheten rätt."

Verksamhetschef Ulrika Bergvall förklarar att man lagt mycket resurser de senaste åren på att stötta och kompetensutveckla personalen för att förhindra att den typ av misstag som ledde till Emil Linnells död inte ska upprepas.

- Det är klart att den händelsen satt djupa spår och att all personal blir påverkad av en sådan händelse. Klimatet blir svårare och man är väldigt utsatt, men vi har arbetat väldigt hårt med att utveckla våra larmoperatörer, säger Ulrika Bergvall.


Läs också:

20 april 2011: Emils desperata rop på hjälp

10 maj 2014: SOS Alarm missade - 30-årig man dog


Kan man känna sig trygg när man ringer till SOS Alarm? Får man en ambulans om man behöver en ambulans?

- Ja, jag skulle vilja säga det - man kan känna sig trygg. Absolut, säger Ulrika Bergvall.

För de anhöriga till den 30-årige mannen i Uppsala som avled i december förra året är det beskedet tomma ord. Efter att ha fått höra bandinspelningen av sin brors nödsamtal menar hans syster att det borde vara uppenbart att han är i akut behov av hjälp.

- Vem som helst som hör samtalet inser att han har så svårt att andas att något är allvarligt fel och att det är bråttom att skicka ambulans, säger hon till Upsala Nya Tidning.

Eva Linnell Vassilakis känner sig fortfarande osäker på om man kan lita på SOS Alarm. När hennes yngre son nyligen blev sjuk och vårdupplysningen rekommenderade henne att ringa efter ambulans kom känslorna efter det som hände Emil omedelbart tillbaka.

- Själva känslan var att nu ska man ta på sig en ståltråd. Ambulanskillarna som kom var jätteduktiga och trevliga, men larmoperatören känner jag mig inte trygg med. Det kommer alltid sitta kvar som en tagg, säger Eva Linnell Vassilakis.