Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Flaggan i blåsväder – efter massmordet

Flaggan har använts av Ku Klux klan sedan 1900-talet.
Foto: Thomas Nilsson
Dylann Roof sköt ihjäl nio personer den 17 juni vid en kyrka i centrala Charleston, South Carolina.
Foto: Rex Shutterstock

150 år har gått sedan det amerikanska inbördeskrigets slut.

Men flaggan sydstaternas trupper bar på slagfälten har fortsatt vaja i USA.

Förra veckans massmord i South Carolina innebar ett nationellt uppvaknande - och en hett omtvistad symbol för det amerikanska slaveriet, rasism och segregering är nu på väg att försvinna.

FAKTA

Nio personer sköts ihjäl

Från 1861, då Amerikas konfedererade stater utropade sin självständighet, fram till inbördeskrigets slut och deras upplösning 1865 användes tre olika nationsflaggor.

De två senare versionerna anävndes av sydstaternas trupper som flagga på slagfälten.

Efter kriget har det rått delade meningar om vad flaggan egentligen står för.

Under 1900-talet anammades sydstatsflaggan av vit makt-organisationen Ku Klux Klan.

Timmar efter att nio människor sköts ihjäl i en kyrka i Charleston, South Carolina förra onsdagen stod det klart att gärningsmannen Dylann Storm Roof motiv med all sannolikhet bottnade i djupt rotad rasism och vit makt-sympatier.

På bilder poserade Roof med vapen i ena handen och sydstatsflaggan i den andra.

South Carolina var först med att bryta sig loss från nordstaterna och det var här inbördeskriget bröt ut när sydstaterna anföll Fort Sumter.

Utanför Kapitolium i South Carolina var samma flagga samtidigt, och som alltid, hissad.

Ett omdebatterat faktum som nu blev oacceptabelt för tusentals demonstranter.

Parallellt med bearbetningen av tragedin i Charleston har frågan om flaggans vara eller icke vara vuxit till ett nationellt samtalsämne under de senaste dagarna – vilket lett till större handlingskraft än någonsin tidigare.

Frågan om sydstatsflaggan och dess symbolik har varit omdebatterad och infekterad i årtionden.

Den finns avbildad på delstatsflaggor och hissas av så väl privatpersoner som i politiska sammanhang. Den finns avbildad på registreringsskyltar och syns fastklistrad på stötfångare över hela USA - framför allt i södern. I populärkulturen har den från 1960-talet och framåt använts som en symbol för rebelliskt uppror och en ovilja att rätta sig i leden.

Föreningen Sons of Confederate Veterans, vars medlemmar är släktingar till stupade sydstatssoldater, hör till de mest högljudda försvararna av varför flaggan ska fortsätta ta plats i det offentliga rummet.

Huvudargumenten: Att flaggan är ett sätt att hedra inbördeskrigets omkomna soldater och en möjlighet för människor att bejaka sin historia och sitt kulturarv.

Motståndarna till användningen av flaggan - bland vilka allt fler nu höjer sina röster i rasande takt – ser den i just det sammanhang Dylann Storm Roof använt den. Som en symbol för den makt som slogs för att bevara det amerikanska slaveriet. Som ett uttryck för rasistiska åsikter och som ett ställningstagande mot jämlikhet och integration.

Konstnären och aktivisten Michaela Pilar Brown uttryckte det på följande sätt när hon talade under en demonstration i Columbia i måndags:

– Vi vet vad den där flaggan symboliserar. Vi vet om hatet och farorna. Den säger "Stopp, du är inte välkommen här". Den säger "frukta för ditt liv". Ta ner flaggan.

En stor del av ambivalensen kring sydstatsflaggan och vad den står för tycks i och med Dylann Storm Roofs handlande suddas ut.

Demokratiska och republikanska politiker på så väl lokal som nationell nivå är just nu sällsynt enade och tycks alla skriva under på att flaggan, som president Barack Obama uttryckte det i helgen, "hör hemma på ett museum".

I South Carolina, där morden begicks, ska sydstatsflaggan nu plockas ner för gott i politiska sammanhang.

Guvernören Nikki Haley fattade beslutet med stöd från både demokrater och republikaner.

– Vi står enade och utan illvilja när jag i dag slår fast att det är dags att ta bort flaggan från Kapitolium, sa republikanen Haley i måndags.

Den republikanske senatorn Lindsey Graham, också från South Carolina och presidentkandidat i nästa års val, har efter att under hela sin politiska karriär försvarat användningen av flaggan nu gjort en helomvändning i frågan och ställer sig bakom förbudet.

– Sättet mördaren använde flaggan och sättet invånarna i Charleston och South Carolina agerat har gjort det omöjligt att fortsätta använda den. Om morden inte inträffat hade den fortfarande varit kvar. Det här är omständigheter under vilka folket har lett politikerna i stället för tvärtom.

Protesterna och politikernas agerande i South Carolina har fött en svallvåg som nu sköljer över stora delar av USA.

Varuhuskedjorna Wal-Mart och Sears, två av landets största, har meddelat att man hädanefter inte kommer att sälja produkter där flaggan förekommer.

I tisdags fick de sällskap av nätjättarna Amazon, Ebay och Google Shopping. Sajter som sålt produkter med motivet på allt från sandaler och servetter till bebiskläder och gräsklippare.

– Vi har bestämt oss för att förbjuda sydstatsflaggor och många andra produkter där den finns avbildad. Vi tycker att den blivit en nutida symbol för splittring och rasism, säger Ebays presstalesperson Johnna Hoff till Newsweek.

Mississippi är den enda delstat som fortfarande har kvar det blå snedkorset med vita stjärnor på röd bakgrund i sin flagga. Delstatens medborgare såg med rungande majoritet till att behålla flaggan i en folkomröstning 2001.

Även här tycks man nu kommit på andra tankar.

– Vi måste alltid minnas vårt förflutna, men vi får inte låta det definiera oss. Som kristen anser jag att vår flagga har blivit något som väcker anstöt och vi måste inleda diskussioner om en förändring, säger Philip Gunn, talman i det lokala representanthuset.

En till synes enad politisk front mot användningen av en flagga, som i sig inte är något annat än just en symbol, väcker följdfrågor om hur den underliggande, och betydligt större, problematiken kommer att tacklas i spåren av dådet i Charleston.

Den demokratiska presidentkandidaten Hillary Clinton försökte även hon ta fasta på när hon talade i Missouri i tisdags kväll:

– Både ni och jag vet att detta bara är början på vad vi måste göra. Sanningen är den att jämlikhet och medborgerliga rättigheter i Amerika fortfarande är långt ifrån vad de borde vara.