Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fågelparadis knäcktes av äggtjuvligan

Några av de ägg som polisen har tagit i beslag. Foto: Polisen

Tre män misstänks ha stulit och samlat på tusentals fågelägg mellan 2003 och 2010.

I går inleddes rättegången mot männen i Härnösand.

Som en följd av åtalet har fågelparadiset Stekenjokk i Jämtland stängts för allmänheten.

– Det känns för jävligt att hålla stängt på grund av den här våldtäkten mot naturen, på grund av att en promille av besökarna begår idiotiska gärningar, säger naturbevakaren Håkan Berglund.

Lyssna på Fågelparadis knäcktes av äggtjuvligan

Ladda ner avsnitt

De kan få fyra års fängelse

I juni 2009 slog brittisk polis till mot skotske godsherren Alan Hutton. I hans egendom Wallhouse Mansion några mil utanför Edinburgh påträffades 11 970 fågelägg.

Skotten visade sig vara huvudmannen i en internationell ägg- och fågelplundrarliga, med förgreningar till såväl Finland, Island som Sverige.

I Alan Huttons dator fann polisen ett antal mejl från en Vingåkersbon Robert. Svensken skrev i ett av mejlen om en äggsamlarresa till norra Sverige. Med sig till hemmet i Vingåker tog han bland annat äggkullar från fjällabb, björktrast och storlom, vilket är ett jaktbrott. I utbyte mot dem fick han av Alan Hutton ägg av pilgrimsfalk och snatterand, och gjorde sig därmed även skyldig till artskyddsbrott.

Nu riskerar Robert och två andra svenska män fängelse i upp till fyra år.

Fjället har stängts ner

Det 230 kvadratkilometer stora kalfjället Stekenjokk ligger i Jämtland, och är ett populärt område för fågelintresserade människor.

Sedan 2011 är området, som en direkt konsekvens av polisutredningen, Stekenjokk stängt för allmänheten under häckningsperioden. Länsstyrelsen i Jämtlands län vill göra Stekenjokk till ett permanent fågelskyddsområde.

Blev brott på 50-talet

Oologi är läran om ägg. Under 1800-talet och i början av 1900-talet ansågs det vara en respektabel gren av ornitologin. På 1940-talet började röster höjas om att samlandet inte var bra för fåglarna. I mitten av 1950-talet blev äggplundring ett jaktbrott.

Våren 2008 mottog Nyköpingspolisen ett anonymt tips om en man från Vingåker som åkte "land och rike runt för att plundra fågelbon."

De fann inget som styrkte uppgifterna, och snart var utredningen nerlagd.

Två år senare nämndes samma man i ett nytt tips. Avsändare den här gången var kriminalunderrättelsetjänsten, som i sin tur hade larmats av brittisk polis - som stött på svenskens namn vid en uppmärksammad äggrazzia hos en godsherre i Skottland.

Den 24 mars 2010 gjorde Nyköpingspolisen en husrannsakan hos Vingåkersbon Robert. Lägenheten gav ett lika alldagligt intryck som dess ägare. Möjligen var hans sovrum möblerat med ovanligt många byråer och jalusiskåp. Inuti låg massvis med kartonger. Under locket på en av dem fann polisen vad de letade efter: urblåsta vildfågelägg. Totalt 3 000 stycken. Varje ägg var prydligt inbäddat i bomull. Intill flera av äggen låg mödosamt handskrivna etiketter som talade om att de var plockade för flera decennier sedan.

Polismännen blev fundersamma. Kanske var det precis så illa som den anonyma tipsaren hade flaggat för häromåret? I så fall var detta en ensam mans verk. Om inte: hur många fler äggtjuvar fanns det där ute?

Kriminalinspektör Per-Erik Lindbäck, vid polisens miljöbrottsavdelning i Sundsvall, konstaterade att äggen kom från 200 olika arter, av Sveriges sammanlagt 253. På naturvårdsverkets lista över fåglar som riskerar att dö ut ryms 91 - och av dem hade Vingåkersbon prickat in 46.

 

När polisens IT-forensiker finkammade Roberts dator fann de en Excelkatalogisering över alla de 3 000 äggen. Datorn rymde även massvis med foton. Främst på ägg, men också på vad som såg ut att vara två äggintresserade vänner i dryga 40-årsåldern. När polisen kartlade Roberts MSN- och mejlkonversationer fann de flitiga äggdiskussioner med framför allt två svenska män: Lasse och Jan. Allt talade för att de var männen på bilderna.

Genom fotografierna, informationen i mejlen och förhören med Robert fick Per-Erik Lindbäck en allt tydligare bild av det lilla gänget.

Kring millennieskiftet drev Robert en hemsida där han publicerade fotografier på ägg. Genom sajten fick han kontakt med Jan från Härnösand och Kungälvsbon Lasse. Det gemensamma intresset blev startskottet för en personlig vänskap.

- De hade trevligt och snackade ägg, säger Per- Erik Lindbäck. De fick en gemenskap, en hemlig sådan.

Lindbäck menar att det inte rör sig om några "vanliga kriminella", utan om "fina människor, med ett maniskt samlande".

Utredningen visade att männen varje år mellan 2003 och 2010, veckorna före midsommarafton, reste tillsammans till kalfjällsområdet Stekenjokk i Jämtlands län. På fotografier sågs de stå hukade över fågelbon med kameror i händerna. På andra bilder använde de käppar till att jaga bort ruvande fåglar, som är särskilt känsliga för störningar, från sina reden.

Med hjälp av bildfilernas inbäddade tidskoder kunde Lindbäck se att de gick till väga på detta systematiska vis varenda dag, innan de troligen tog äggen med sig från platsen.

I september 2011 slog Per-Erik Lindbäck därför till mot Jan i Härnösand samtidigt som hans Göteborgskollegor gjorde samma sak hos Lasse i Kungälv.

– Jag fick en känsla av att det var för sent. Det hade gått lång tid sedan husrannsakan gjordes utanför Nyköping. På den tiden hade man enkelt kunnat undanskaffa alla bevis, säger Per-Erik Lindbäck.

Inga ägg syntes heller till hemma hos Jan. Plötsligt fick polisen syn på klädhängare med tre-fyra badrockar. Nedanför dem syntes en liten tapetskarv. Där väggen mötte golvet anades också en glipa. När badrockarna föstes åt sidan blottades en lönndörr.

 

I lönnrummet fann Per-Erik Lindbäck och hans kollega nästan 3 000 fågelägg, lika nogsamt omhändertagna och sorterade som dem man funnit hos Robert. I Kungälv beslagtog polisen 2 238 ägg sorterade i 404 olika kullar.

En längre version av texten finns i senaste numret av magasinet Filter. – Det här är besatta samlare som helt enkelt inte kan göra sig av med sina samlingar, säger Per-Erik Lindbäck.

Ingen människa bor i kalfjällsområdet Stekenjokk, som ligger i Jämtlands inre vid gränsen mot Norge. Ändå korsas kalfjället av en väg, Vildmarksvägen, som byggdes för att serva en sedan länge nedlagd gruva.

– Det är något speciellt här. Hela fjället lockar till sig mycket fågel, säger Håkan Berglund, som arbetar som naturbevakare vid länsstyrelsen i Jämtlands län.

Under vinterhalvåret är den knappt två mil långa vägsträckan förbommad. Den 6 juni varje år, lagom till fjällfåglarnas häckning, öppnas Vildmarksvägen. Den tillgängliggör en annars otillgänglig miljö för naturintresserade människor och har gjort Stekenjokk till ett paradis för ornitologer. Sedan två år tillbaka, som en direkt konsekvens av polisutredningen, är dock fågelskådarmekkat Stekenjokk tillfälligt stängt för allmänheten. Man får fortfarande köra på vägen, men inte gå ut i naturen under häckningstiden.

 

Under häckningsperioden patrullerar Håkan Berglund Vildmarksvägen fram och tillbaka, på spaning efter folk som bryter mot tillträdesförbudet.

– Det känns för jävligt att hålla stängt på grund av den här jävla våldtäkten mot naturen, på grund av att en promille av besökarna begår idiotiska gärningar, säger Håkan Berglund.

Landets ornitologer fruktar att de tre äggtjuvarna utgör toppen på ett isberg.

– Jag tror att man kan säga så här: ingen brottslighet finns förrän man börjar se den. Kanske dyker det upp fler äggplockare som hållit sig dolda, säger Per-Erik Lindbäck

Den åtalade Kungälvsbon Lasse berättar att han började samla ägg när han var i tioårsåldern, i slutet av 1950-talet, berättar Lasse.

– För mig låg det främsta intresset i själva plockandet av äggen. Det är inte enkelt, ska du veta, att hitta fågelbon. Men det är väl också som för samlare i allmänhet: Jag ville väl ha någonting komplett att titta på, säger Lasse.

Att fritidssysselsättningen var olaglig var ingenting han funderade över, trots att han 1969 blev ertappad och bötfälld för sitt samlande.

Han säger att han lade av med äggsamlandet mot slutet av 1970-talet - tiden räckte helt enkelt inte till för att både plocka ägg och sköta det nya familjelivet. Det är samma version som han har stått fast vid sedan det första polisförhöret för två år sedan.

 

Han påstår också att samtliga 2 238 fågelägg som polisen påträffade i hans hem är plockade på 1970-talet.

– Jag har varit i Stekenjokk fyra gånger. Men jag har inte plockat några ägg.

De två andra åtalade männen hävdar att de aldrig någonsin har plockat fågelägg, de säger sig ha fått äggen i gåva eller köpt dem på loppmarknad.

– Den här utredningen är en fullständig parodi som har kostat en massa pengar. Och att vi kan dömas till fängelse ... Herregud, det är fågelägg vi pratar om, inte en sprängd stad, säger Lasse.

Sedan inleder han en utläggning om att det rentav borde vara tillåtet att plocka ägg, i alla fall för seriösa samlare. I alla fall de allra vanligaste arternas ägg.

– Det finns ingen möjlighet att utrota eller påverka ett bestånd genom att plocka ägg, det finns så ofantligt många ägg i naturen.

Efter en stund tillägger han:

– Jag förstår att det spelar roll för många människor om det samlas ägg eller inte, liksom att det finns människor som hatar jakt och vill ha det förbjudet. Men vid annan jakt eller samlande av naturalia så får man skatta delar av bestånden på ett reglerat sätt. Samma borde gälla för äggsamlande, tycker jag, då det utförs i en så försumbart liten skala.

 

Åklagare Stig Andersson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål delar inte den uppfattningen. Han säger sig ha god bevisning för att ett 50-tal kullar fjällfåglar plockades i Stekenjokk av männen mellan 2005 och 2009 och att männen gjort sig skyldiga till grova artskyddsbrott och jaktbrott.

– Den bevisningen är i mångt och mycket deras egen dokumentation, säger Stig Andersson.

Det enda problemet för utredaren Per-Erik Lindbäck gällde äggens datering: Samtliga lappar angav att de plockats för så länge sedan att det eventuella brottet var preskriberat. I Roberts kullista stod det exempelvis att nummer 104 i hans samling var fem kärrsångarägg insamlade den 9 juni 1973, och plockade av Lasse i ett "bo i nässlor och vass".

Polisen hyrde in en ornitolog som mot arvode tillbringade månader med att sortera alla de bilder av ägg och reden som gänget hade fotograferat under sina resor till Stekenjokk. Bland bilderna i Lasses dator upptäckte ornitologen ett kärrsångarbo placerat i just nässlor och vass, som var synnerligen likt Roberts nummer 104. Enligt digitalfilens automatiskt lagrade data om tid, datum och fotoinställningar var bilden tagen den 9 juni 2003 - exakt 30 år senare än kullistan angav.

Snart upprepades mönstret. Tidsangivelserna i Excelkatalogiseringen och på etiketterna var helt enkelt systematiskt felaktiga med 30 eller 50 år. Ornitologen hade knäckt koden, och kunde nu para ihop mängder av bilder med beslagtagna ägg.

Därefter skickades ett urval av fynden till statens kriminaltekniska laboratorium. SKL skriver i sitt utlåtande att deras analyser "talar extremt starkt" för att det handlar om samma ägg i de fall de jämfört beslagtagna ägg med fotografier.

Åklagare Stig Andersson förklarar att vid en fällande dom väntar böter eller fängelse i upp till fyra år för Robert, Lasse och Jan.

– Det här är allvarliga brott. Det finns arter i området som är eftertraktade, arter som enbart häckar i fjällmiljö. Om man konsekvent tar ägg från samma föräldrapar så släcker man så småningom en genetisk linje, vilket minskar den genetiska mångfalden, säger han.

Fotnot: De åtalade oologerna heter egentligen någonting annat.

 

Johan Persson

redaktion@expressen.se