Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fadime Sahindals öde skakade hela Sverige

BERÖRDE ALLA. Fadime Sahindal talade i riksdagen och i medier om hur hon drabbats av hedersvåldet - men det var först efter hennes död som debatten om problemet startade på allvar. Foto: Marcus Engström
MÖRDAREN. Fadimes pappa Rahmi Sahindal dömdes för mordet.
Skjuten av polis. Mesut Sahindal hotade och misshandlade Fadime innan mordet. I går morse sköts han till döds i Uppsala. Foto: Markus Marcetic
KVINNORNA BAR KISTAN. Fadimes kista skulle bäras av sex manliga släktingar - men på kyrktrappan steg sex kvinnor fram, två vänner och fyra kusiner till Fadime - och krävde att få bära kistan in i kyrkan. Foto: Magnus Jönsson

Fadime Sahindal var en ung invandrarkvinna som ville välja sin egen pojkvän och gå sin egen väg.

Straffet blev döden, hon mördades av sin far för tolv år sedan.

Fadime var redan före sin död en viktig opinionsbildare och symbol i kampen mot så kallade hedersmord.

"Hennes starka och viktiga röst hade behövts för alla förtryckta i dag", skrev EU-minister Birgitta Ohlsson i Expressen 2014.

Mordet på Fadime Sahindal, 26, skakade Sverige. För kanske första gången fick nationen upp ögonen för hedersrelaterat våld, alltså övergrepp mot kvinnor som genom sitt beteende anses dra skam över familjen. Det handlar i regel om män som tar sig rätten att bestraffa familjens kvinnor med våld, misshandel och i värsta fall mord.

Kulan som dödar Fadime Sahindal den 21 januari 2002 blir också startskottet för en massiv kampanj mot hedersmord.

I dag, tolv år senare, hamnar hennes tragedi på nytt i rubrikerna. Polisen i Uppsala sköt i går ihjäl hennes bror Mesut Sahindal, en ofta dömd våldsverkare som också misshandlade och hotade Fadime några år innan pappan sköt ihjäl henne.

Ministrar, andra samhällstoppar och tusentals vanliga människor kommer till Fadimes minneshögtid i Uppsala domkyrka den 4 februari 2002. Ett hav av vita nejlikor pryder kyrkan när hon förs till den sista vilan. Kronprinsessan Victoria gråter hejdlöst, hon sörjer den unga kvinnan som mördades för att hon ville ha frihet.

- Låt oss i dag lämna våra känslor av bitterhet, fiendskap och hat i vapenhuset och koncentrera våra tankar på Fadime Sahindal, säger dåvarande domprosten Tuuliki Koivunen Bylund som leder ceremonin.

Fadime har modigt ställt upp i medierna och tagit avstånd från hedersvåld, något som leder till hennes död. Dåvarande integrationsministern Mona Sahlin är en av de politiker hon har mest kontakt med.

- Jag har aldrig varit med om att en ung kvinna berört så många. Det är något magiskt över Fadimes öde. Hon kommer att stanna kvar hos mig så länge jag lever, säger Mona Sahlin efter mordet.

Fadime Sahindal föds 1975 i den kurdiska delen av Turkiet. Hon är nummer tre av sex syskon. De är fem systrar och en bror. Hennes pappa Rahmi Sahindal flyttar till Sverige 1981, övriga familjen följer efter 1983. Fadime är sju år gammal när hon kommer till Uppsala där hon växer upp i stadsdelen Nyby.

Hon tar studenten med höga betyg och träffar Patrick Lindesjö, som blir hennes pojkvän och stora kärlek. De försöker hålla sin relation hemlig för hennes familj. Patrick är svensk-iranier - och därmed omöjlig för Fadimes pappa som bara kan tänka sig ett arrangerat äktenskap med en av familjen utvald kurdisk man.

Fadime går på vuxenutbildning och jobbar på daghem. Hon berättar öppet för kamraterna om sina hemförhållanden, om att familjen försöker gifta bort henne med en kusin i Turkiet.

- Det var farbröder och morbröder som bevakade henne hela tiden. Ibland gick hon in bakvägen, tog varuhissen upp, berättar en vän.

Hösten 1997 upptäcker Rahmi sin dotter och pojkvännen tillsammans. Han blir rasande. Familjen försöker bryta deras förbindelse och lillebror zz är den mest aggressive. Han uppträder till och med mera hotfullt mot Fadime än pappan.

- När hon kom hem blinkade ofta telefonsvararen. Då hon spelade upp meddelandet var det hennes bror som hotade henne till livet och kallade henne för hora, berättar en annan vän till Fadime.

- Hon var mycket mer rädd för honom än för pappan, säger han.

Hon anmäler hoten, och våren 1998 döms både pappan och brodern till dagsböter respektive skyddstillsyn för olaga hot.

Fadime flyr från familjen och lever långa perioder helt avskuren från sina närmaste. Patrick friar till Fadime i ett försök att lösa problemen. Hans iranska pappa åker hem till Fadimes föräldrar för att formellt framföra frieriet.

Svaret blir nej. Det unga paret bestämmer sig ändå för att flytta ihop sommaren 1998. Samma dag de ska flytta omkommer Patrick Lindesjö, 25 i en bilolycka. Han kör av vägen mellan Stockholm och Uppsala och dör omedelbart.

Fadime flyttar hem till sin vän, dåvarande riksdagsledamot Nalin Pekgul (S) som också hon är kurd från Turkiet. Hon försöker medla mellan Fadime och pappan Rahmi. Denne ställer som villkor att Fadime inte ska visa sig i Uppsala, men hon gör hemliga besök i hemstaden.

Fadime är förkrossad efter Patricks död. Relationerna till familjen är fortfarande ansträngda. Under ett besök i Uppsala stöder hon på sin bror Mesut. Han misshandlar henne mitt på Stora torget.

Brodern döms till fem månaders fängelse för misshandeln. Under rättegången försöker han attackera henne på nytt och skriker "Din jävla hora!".

Samma år gör Fadime det mest förbjudna. Hon går ut i medierna och berättar om sin situation.

- Vi kan stå på egna ben. Männen i de här kulturerna behandlar oss kvinnor som om vi inte hade någon IQ. Men vi är lika mycket värda som de, säger hon i en intervju.

Hon flyttar till Östersund där hon studerar läser interkulturell och internationell socionomutbildning på Mitthögskolan.

Fadime fortsätter att framträda i medier och berätta om sin situation. Hösten 2001 håller hon ett tal i riksdagen under ett seminarium om våld mot kvinnor. Hon berättar om sin uppväxt i turkiska Kurdistan och hur familjen förändrades sedan de flyttat till Sverige. Hur pappan och bröderna vaktar på henne för att de ogillar hennes "västerländska" sätt att leva.

- Jag hade dragit skam över familjen och hotade deras ställning gentemot deras omgivning. Jag hade gjort något oförlåtligt, något som aldrig tidigare hade gjorts i min släkt, säger Fadime i riksdagen.

- I deras ögon hade jag alltså förvandlats från en fin kurdisk flicka till en uppkäftig hora som trodde att hon var något bara för att hon levde i Sverige. De var tvungna att bevisa för sin omgivning att de kunde hantera problemet, för att bevara sin heder.

- Männen i släkten började ringa och hota mig per telefon. De talade om för mig att jag aldrig skulle komma undan med det här. Min lillebror fick till uppgift att ta livet av mig, säger hon.

Fadime vädjar till svenska politiker att hjälpa unga kvinnor som hotas av hedersvåld. Hon berättar om det dubbelliv som många invandrarflickor tvingas leva när den svenska kulturen krockar med föräldrarnas syn på hur en ung kvinna ska leva.

- Till min stora förskräckelse tog polisen mig inte på allvar, för dem var min berättelse som en påhittad saga ... Som en sista utväg vände jag mig till massmedia för att få hjälp, och detta kom att bli mitt effektivaste skydd, säger Fadime i riksdagen.

Några månader senare visar det sig att medierna inte är något skydd. Tvärtom, uppmärksamheten i tv och tidningar gör pappan ännu ursinnigare - och fast besluten att "utplåna skammen".

- Fadime var oerhört stark och modig - hjälper det en enda flicka att jag gör det här är det värt det, sa hon. Samtidigt var hon så liten, hon saknade sin mamma och sin lillasyster. Det var det som var så otroligt, hon hade en stark drivkraft, säger tidigare riksdagsledamoten Nalin Pekgul till Uppsala Nya Tidning.

- Hon var en naiv person, och förstod inte det höga priset för medieuppmärksamheten. Hon vädjade att jag skulle prata med familjen, hon ville så gärna få träffa sin mamma. Pappan sa då att han inte skulle röra henne om hon inte var med i tidningen mer. Det accepterade hon och ställde inte upp mer på intervjuer, säger hon till tidningen.

När det är dags för ett halvårs utlandspraktik bestämmer sig Fadime för att åka till Nairobi i Kenya med en klasskamrat. I januari 2002, på väg till Stockholm för vaccinationer och visumansökan, stannar hon till i Uppsala för att säga adjö till sin mamma och sina två yngsta systrar. Hon åker till systerns lägenhet i Uppsala.

Men någon annan i släkten får reda på besöket. Fadimes pappa tar sig beväpnad till lägenheten. När Fadime öppnar dörren skjuter han henne med två skott. Hon faller ihop och dör, framför ögonen på sin mamma och sina systrar.

Rahmi Sahindal grips några timmar senare. Han döms den 3 april 2002 till livstids fängelse för mordet på sin dotter.

Mordet på Fadime kommer som en chock. Politiker och den allmänhet som ser på tv och läser tidningar känner alla till den unga kvinnan som så frimodigt beskrivit sin situation. De har lyssnat, men inte tagit henne på allvar. Allmänna opinionen har 2002 inte insett hur utbrett problemet med hedersvåld är, trots flera andra uppmärksammade fall.

Men det brutala mordet - en tragedi som kunde ha förhindrats om de många varningsklockorna hade lett till åtgärder - ruskar om ministrar och ledarskribenter. En intensiv debatt om hedersvåld i Sverige startar.

Integrationsminister Mona Sahlin och jämställdhetsminister Margareta Winberg presenterar ett paket med stödinsatser för flickor och kvinnor som riskerar att utsättas för hedersvåld, två miljoner kronor anslås till skyddade boenden.

Under de tolv åren efter mordet ökar medvetenheten om hedersvåld markant. Fadime är en symbol, en modig pionjär i kampen och ett tragisk offer för det hon kämpade mot. En park i Uppsala bär hennes namn och där invigs 2013 ett minnesmärke till hennes ära.

I januari i år anordnas Fadimedagarna, en fyra dagar lång manifestation med deltagande av ministrar, artister och samhälldebattörer. Den arrangeras av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) som är uppkallad efter Fadime Sadinhal och Pela Atroshi, en annan kurdisk kvinna som föll offer för ett uppmärksammat hedersmord 1999.

- Fortfarande lever 40 000 ungdomar i omständigheter där de inte tror att de kan bestämma sin framtida livspartner, 8 500 av dem är i riskzonen att bli bortgifta mot sin vilja, säger Sara Mohammed, ordförande i GAPF, till SVT.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!