Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Extremvädret kryper närmre och närmre

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Vindkraft. Stormen Simone orskade stor förödelse i södra Sverige under måndagen.
Foto: Johan Nilsson/TT

I framtiden kommer vi se massiva översvämningar, kraftiga svängningar i vädret och varmare temperaturer.

Förändringarna beror på människan, slår FN:s klimatpanel fast i en ny rapport.

Men att vädret skiftar så mycket just nu är helt naturligt - enligt flera klimatforskare.

Efter FN:s klimatmöte i Stockholm i slutet av september visade delegaterna upp flera tydliga resultat. I den presenterade rapporten fanns bevis på att klimatförändringen till stor del beror på människans påverkan och utsläpp.

Och konsekvenserna är skrämmande.

Om ingenting förändras och man antar att de värsta effekterna av klimatförändringen blir av, kommer nederbörden i Skandinavien ha ökat med 30 procent på lite mer än 50 år.

Samtidigt ser man en temperaturökning med fyra grader i Sverige.

- En sak som är tydlig är att stormarna kommer flytta lite längre norrut. Skandinavien kommer att få mer nederbörd. Och extrem nederbörd kommer bli mer extrem, säger Gunilla Svensson, professor i meteorologi på Stockholms universitet.

Sommarens översvämningar i Europa, som tvingade tusentals människor på flykt, och orkanen i Indien är några av de senaste väderväxlingarna som kan vara tecken på att klimatet blir mer extremt, enligt experterna.

- Men det som är viktigt att hålla isär är vad vi tror är följden av en klimatförändring och vad som är naturliga väderfenomen, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

Samtidigt ställer sig flera klimatforskare och professorer bakom slutsatsen att översvämningarna, när de väl inträffar, blir allt kraftigare.

Först om ungefär 20 år, när man tittar tillbaka på den senaste tidens väderfenomen, är det möjligt att dra slutsatser om det har skett en markant ökning den senaste tiden.

- Ökningen måste vara signifikant och inte gå att förklara med slumpen. Av en slump kan det komma tre starka stormar under en tioårsperiod, men under nästa period kanske trenden vänder. Det är en ganska livad debatt och det finns en del som tyder på att det har att göra med klimatförändringar. Men det går inte att säga att enskilda väderfenomen beror på klimatförändringar, säger Michael Tjernström.

Det är inte bara nederbörden som ökar, utan även temperaturerna. Norra Europa kan få extremt torra somrar på grund av avdunstningen av vatten.

- Det blir mindre vatten på sommaren i södra Skandinavien, framför allt i de sydöstra delar av Sverige, något som kan inverka negativt på jordbruket, säger Ben Smith, universitetslektor i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.

Men det är också viktigt att inte dra för hastiga slutsatser, menar experterna.

Stormen som i går drog in över södra Sverige, värmen som just nu ligger över Mellansverige och kylan med tät dimma i norr är ingenting "ovanligt" för säsongen.

- Det blir vanligare, att vi kommer säga "oj vad konstigt väder det var", eftersom vi har ett kollektivt minne av hur hösten ska se ut. Nu när den här hösten är varmare än vi minns den förra verkar det konstigt, trots att det inte är det, säger Tjernström.

Han poängterar också att stormen i sig inte pekar på något specifikt.

- Vi ser stormar som något extremt eftersom de kommer sällan och ser olika ut. Tidigare har vi haft både Per och Gudrun och flera andra starka stormar i början på 90-talet och på slutet av 60-talet. Det stormar varje vinter men vi minns bara de starkaste.

Den något kallare vintern förra året och den varma sommaren är också exempel på att det inte ser ut som vi föreställer oss.

- Klimatförändringar är globala, och får genomslag i hela världen. Här hos oss, när det blir varmare på jorden, kommer vi att få mildare vintrar, varmare somrar och även intensivare regn. Samtidigt blir till exempel kalla vintrar allt mer sällsynta, säger Markku Rummukainen, professor vid centrum för miljö- och klimatforskning på Lunds universitet.

34-åriga Linda-Marie Wahlström jobbar inom kriminalvården, men bloggar också på sajten "Föräldravrålet". Det är ett initiativ från föräldrar som är oroliga över den klimatutveckling som sker.

- Jag tycker att det är viktigt eftersom det är en alarmerande rapport som kommer från forskarna. Jag har ju själv barn som kommer växa upp i det här och för mig är det viktigt att kämpa för att det ska bli ett stopp, säger hon.

Hon tycker att det inte enbart krävs ett ökat fokus från politikernas håll utan även en kamp från gemene man.

- Klimatfrågan är större än vad varje enskild individ själv kan påverka. Vi måste gå ihop och få politikerna att prioritera klimatfrågan, ta hållbara beslut och göra det enklare att leva klimatsmart. Men vi kan göra enkla saker, som att inte flyga, välja kollektivtrafik i stället för att ta bilen, köpa hållbara saker. I dag lever vi ett konsumtionssamhälle som är enormt, är det verkligen hållbart?

- Vi måste tänka på våra barns framtid.

Vädret - med 100 års mellanrum

Temperaturer

Grafiken visar det scenario som motsvarar den kraftigaste förstärkningen av växthuseffekten.

I första kolumnen ser vi referensvärden för vintertemperatur, uttryckt i grader C för perioden 1971-2000.

I andra kolumnen ser vi förändringen i ett scenario för år 2071-2100, det vill säga hur mycket medeltemperaturen förändras jämfört med perioden 1971-2000.

I största delen av Sverige har temperaturen på vintern ökat mer än fyra grader.

Nederbörden

Grafiken visar det scenario som motsvarar den kraftigaste förstärkningen av växthuseffekten.

I första kolumnen ser vi referensvärden för vinternederbörd, uttryckt i mm/månad för perioden 1971-2000.

I andra kolumnen ser vi förändringen i ett scenario för år 2071-2100, det vill säga hur nederbördsmängden förändras jämfört med perioden 1971-2000, uttryckt i procent.

Den visar att i delar av norra Sverige ökar nederbördsmängderna på vintern med omkring 30 procent år 2071-2100.

FAKTA

Vädret 2013

Redan nu har en del förändringar skett. Bland annat ligger snötäcket kvar en kortare period och har flyttat sig lite längre norrut. Samtidigt har vintrarna blivit lite mildare. Men, med den förra kalla vintern i minnet, är det osäkert om det tyder på klimatförändringen.

Att vädret varierar en hel del är helt normalt, säger professorn Gunilla Svensson.

Vädret om 50 år

Kraftigare översvämningar, mildare och varmare vintrar, men fortfarande naturliga variationer fram och tillbaka. Den globala jordens temperatur går upp med någon grad. I Sverige får vi en större förändring än vid Ekvatorsområdet.

Riktigt häftiga nederbörder med större risk för översvämningar, säger Gunilla Svensson.

Fyra vädermyter

Myt 1: Det är kallare i Skåne än i Norrland vid minus fem grader

Det stämmer inte. Minus 5 är alltid minus 5. Men däremot upplevs vintrarna som varmare i ett fuktigare klimat, alla som suttit i en bastu vet att vattenångan är bra på att transportera värme. Det kan upplevas som kallare i Norrland, eftersom det är torrt.

Myt 2: En översvämning visar klimatförändringen

En översvämning behöver inte bero på klimatförändringar, men däremot kan tio översvämningar i rad göra det. Man bör vara uppmärksam när det inträffar, men inte dra för hastade slutsatser.

Myt 3: Alla väderfenomen beror på klimatförändringar i världen

Absolut inte. Även om vi inte har klimatförändringar skulle vi ha kraftiga stormar. Väder är i allra högsta grad en naturlig företeelse. Men man kan spekulera i vilka förändringar i vädersystem som finns och vad de beror på. Till exempel det ökande antalet heatwaves (när det blir riktigt varmt) och ökad extrem nederbörd kommer med säkerhet att peka på klimatförändringar.

Myt 4: Om det har varit en kall vinter så blir det en varm sommar

Vädret har väldigt dåligt minne. Det är en bra kunskap att ha, det är därför det inte går att göra detaljerade prognoser. Efter femton dagar har vädret glömt bort hur det började från början och kan agera hursomhelst. En kall vecka under vintern ökar sannolikheten för att nästa vecka blir kall. Men det går inte att säga något som att den kan följas av en varm sommar.

Källa: SMHI Samt FN:s klimatrapport oktober 2013