Människor riskerar att dö, epidemier att spridas och hem att förstöras. Översvämningar kan orsaka förstörelse för miljarder kronor och skada infrastrukturen på allvarliga sätt.
Gigantiska översvämningar likt de vi i år har bevittnat i Storbritannien och västra Frankrike kan ske i Sverige också.
Sven Halldin, professor i hydrologi vid Uppsala universitet, säger att flera av de större översvämningar som genom åren drabbat Sverige varken varit obetydliga eller ofarliga.
- Sverige är lika potentiellt i riskzonen som England. Det som har hänt där skulle kunna hända här. Klimaten är ganska lika, säger han.
Vårt grannland Danmark drabbades sommaren 2011 av ett våldsamt skyfall. Under två timmar en kväll i juli föll lika mycket regn över Köpenhamn som normalt faller under tre sommarmånader.
Staden fullkomligt översvämmade och värden för miljardbelopp förstördes av allt vatten. Sedan dess har kommunerna i Danmark fått arbeta med att säkra upp planer ifall det skulle inträffa igen.
Den vanligaste orsaken till översvämningar i Sverige är långvarigt regn eller snösmältning. Översvämningar efter skyfall är också förhållandevis vanliga och kan leda till omfattande skador. Det är dock sällan en översvämning orsakat dödsfall i Sverige under modern tid, även om det har förekommit vid några tillfällen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ringade 2011 in 18 områden i landet som kan få betydande konsekvenser om en omfattande översvämning inträffar.
De berörda orterna är Haparanda, Älvsbyn, Vännäsby, Edsbyn, Malung, Vansbro, Falun, Uppsala, Stockholm, Lindesberg, Örebro, Jönköping, Kristianstad, Karlstad, Lidköping, Värnamo, Göteborg och Kungsbacka. I december i fjol tog myndigheten fram nya unika kartor för dessa berörda områden.
- För varje område i Sverige, som identifierats som särskilt utsatt för översvämningar, finns nu detaljerade hotkartor som visar översvämningens utbredning och vattendjup vid olika flöden, berättar Barbro Näslund Landenmark, expert på naturolyckor på MSB.
Örebro är den tätort som har flest antal personer boende inom ett område för det beräknade högsta flödet. 28 657 antal personer skulle drabbas vid en översvämning.
Därefter kommer Karlstad där 26 649 personer skulle drabbas beräknat under ett längre flöde.
Professor Sven Halldin säger att det alltför ofta i debatten och nyhetssammanhang låter som att det är naturen som ställer till det för oss med katastrofer. Halldin menar att naturen varken är god eller ond "den är som den är". Anledningen till att situationer blir katastrofala beror till stor del på det människan skapat.
- Det är inte klimatet som har förändrats, utan sårbarheten som vi människor själva skapat. Samhället är mycket mer sårbart i dag jämfört med för 100 år sedan. En översvämning i dag kan i princip stoppa hela samhället. Elen slås ut, bankerna fungerar inte och telekommunikationen slutar fungera, säger han.
Ytterligare en orsak till att översvämningar skapar större skador än nödvändigt är vår egen fåfänga som gör att vi helst låter bli att tänka på konsekvenser.
- För 100 år sedan visste bönderna att man inte bygger hus på sankmark eller nära vatten. I dag är det attraktivt att få bo nära sjöar och hav och de dyraste husen ligger nära vatten. Detta beteende får givetvis ödesdigra konsekvenser, säger Sven Halldin.
Som exempel på motsatsen tar Halldin upp den ofta översvämningsdrabbade staden Brisbane i Australien. Där är det svårt att ens få teckna en försäkring om man bor nära havet. Där bor också de fattigaste eftersom husen är billigast där.
MSB:s arbete med hotkartor är en del i ett EU-direktiv om översvämningsrisker och syftar till att stödja det regionala och lokala arbetet för att minska konsekvenserna av översvämningar.
Under 2014 ska länsstyrelserna ta fram riskhanteringsplaner som en vidare del i arbetet.
EU-direktivet kräver att varje medlemsland identifierar områden med betydande översvämningsrisk och kartlägger riskerna för dessa områden. Planer för att hantera riskerna ska tas fram och färdigställas 2015.
- Sedan börjar man om, jobbet går i cykler. Generellt sett är förebyggande arbete mycket viktigt, då kan man reducera riskerna och öka förmågan till återhämtning i samhället, säger Barbro Näslund Landenmark.
Det talas ofta om att klimatförändringar påverkar vädret. Bland annat har det hävdats från vissa håll att antal skyfall har tilltagit. Något som enligt Sven Halldin inte stämmer.
- Antal skyfall har inte ökat. Det finns en risk att klimatförändringarna kan leda till detta, men det är dumt att lägga kraft på sådant som kan ske om 50-100 år när dagens situation är så pass allvarlig. Snarare döljer diskussionen om klimatförändringar de akuta problem som finns i dag, att vi gör vårt samhälle mer och mer sårbart, säger Sven Halldin och fortsätter:
- Drabbas Sverige av en allvarlig översvämning pratar vi inte miljoner, inte miljarder - utan triljoner kronor i kostnader.
