Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Extremvädret har kommit för att stanna

Skogsbränder, som den som drabbade Västmanland 2014, kommer att bli vanligare i Sverige när vädret förändras. Foto: Jens L'Estrade
Så vi får vänja oss mer och mer att Sverige och resten av norden blir blötare – men också varmare. Foto: Izabelle Nordfjell
Foto: Anna Omelchenko

Sverige och Norden har blivit blötare och varmare - och riskerna större.

Myndigheter förbereder sig nu därför på hur extremvädret kommer att påverka Sverige.

– Översvämningar är det vanligaste och det allra tydligaste, säger professor Björn-Ola Linnér vid Centrum för klimatpolitisk forskning.

Så slår extremvädret till i Norden

Norge: Katastrofbränder och månader helt utan nederbörd

Förutom häftiga skyfall har landet drabbats av vegetationsbränder mitt i vintern. Under 72 timmar i januari i år startade katastrofbränder på flera platser. Bränderna kröp fram i torr vegetation. På flera håll hade det inte kommit nederbörd i någon form under hela månaden - första gången sedan slutet av 1800-talet. I Statland inträffade därför en lokal tsunami, med tio meter höga flodvågor.

Finland: Kustöversvämningar och mycket höga vattenflöden

Finland har under de senaste åren haft flera kustöversvämningar och mycket höga flöden till följd av störtregn. I vintras varnade myndigheterna för mycket större översvämningar än vanligt i norra Finland eftersom årets vinter innebar mer snö än tidigare i kombination med mycket regn.

Sverige: Värmebölja och skogsbränder

Sommaren 2014 visade flera exempel på hur extremväder kan ställa till det. Under juli rådde värmebölja, våldsamma åskstormar förekom senare under sommaren - och ett av de värsta exemplen under året var skogsbranden i Västmanland som pågick under mer än en vecka. Över tusen invånare evakuerades.

Danmark: Skyfall skakade Köpenhamn

Köpenhamn har under flera år drabbats av extrema skyfall flera gånger. 2011 drabbades huvudstaden hårt då ett mycket kraftigt skyfall orsakade stora störningar av infrastrukturen. Inom loppet av några timmar föll lika mycket regn som det normalt gör under tre sommarmånader. Den slutliga notan för skadorna slutade på 7 miljarder kronor.

Invånare i hela världen har fått vänja sig vid larmrapporter och varningar för klimatförändringarnas konsekvenser. I maj rapporterade nyhetsbyrån AP om hur extremvädret slagit till på flera håll i världen samtidigt: Torkan i Texas byttes plötsligt ut mot häftiga skyfall och översvämningar, 1 800 människor dog i en värmebölja i Indien och en av världens vanligtvis kallaste regioner - Alaska - upplevde sina högsta temperaturer på 91 år.

Extremväder får visserligen betydligt allvarligare konsekvenser i andra delar av världen - men har ställt till med stora problem även i Sverige och resten av Norden. Det ökade hotet är därför ett av huvudämnena när de nordiska räddningstjänsterna i september har konferens i Göteborg. Målet är att bli bättre rustade för de framtida utmaningar extremvädret kan innebära.

– Det blir allt vanligare med de här extrema vädersituationerna i alla de här länderna. Det är gemensamt för oss alla och därför också varför vi har det som ett tema på konferensen, säger Jan Wisén, biträdande avdelningschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Värden för miljardbelopp

Ett av de värsta exemplen i Norden på senare år är det kraftiga skyfall Danmark drabbades av sommaren 2011. Det föll lika mycket regn över Köpenhamn under två timmar som det normalt föll under tre sommarmånader. Värden för miljardbelopp förstördes.

Men även Norge har drabbats på mycket överraskande sätt. I somras beskrev väderexperter ett plötsligt skyfall som något fullkomligt otroligt. Under en timme föll 100 millimeter regn över Ogndal, norr om Trondheim. Den mängden nederbörd förekommer oftast i exempelvis Brasiliens regnskog.

– Det här händer helt enkelt inte i Norge, vi har väldigt svårt att förstå att det är sant. Det är inte det att vi tvivlar på observationerna, men det är bara otroligt. Detta är siffror som man vanligtvis ser i djungeln, sa meteorologen Geir Ottar Fagerli till NRK då.

I Norge har invånarna även drabbats av omfattande vegetationsbränder - mitt i vintern.

– Norge är definitivt mer utsatta för extremväder än Sverige, de har bland annat mycket jordskred. Men Norge ligger också mycket längre fram med att kartlägga och göra det tillgängligt var riskområdena ligger, säger Björn-Ola Linnér vid Linköpings universitet.

2014 ett extremt väderår

2014 blev ett extremt år för Sverige vädermässigt - med både värmebölja och översvämningar. Den stora skogsbranden i Västmanland nämns som ett exempel på hur extremvädret kan utgöra omfattande risker för invånarna.

– Kombinationen av torrt väder och vindar gjorde att vi fick en spridning som man normalt ser nere vid Medelhavet, eller i Australien och Kalifornien, säger Jan Wisén.

Skogsbranden blev också något av startskottet för det arbete som MSB nu genomför.

– Vi har nu ett uppdrag av regeringen, som en följd av skogsbranden, som bland annat handlar om att titta på hur vi ska förbättra beredskapen för att möta extremväder. Det kan vara förebyggande åtgärder men handlar också om att stärka vår beredskap på andra sätt, säger Wisén.

Utredningen ska vara klar nästa år, men redan nu finns en lista med prioriteringar. Det handlar bland annat om att stödja kommunerna och länen.

– De behöver underlag för att kunna arbeta förebyggande. I det ingår bland annat att informera kommunerna om hur risker för skred och översvämningar måste ingå i deras planprocesser exempelvis. Det har man kanske inte gjort tillräckligt tidigare. Det handlar också om att se till att den kommunala räddningstjänsten är utbildad för den här typen av situationer, säger Wisén.

Forskare: "Bara början"

Även om årets sommar inte går till historien som den varmaste slogs så sent som förra året flera värmerekord i Sverige och på det norra halvklotet. Enligt tyska forskare är det bara början på vad som kommer senare.

– Vi förväntar oss en ökning av extrema väderhändelser på grund av global uppvärmning. Men det som är slående nu är inte bara rekordvärmeböljorna, utan även med vilken hastighet som tidigare värmerekord slås, sa professor Stefan Rahmstorf vid klimatinstitutet i tyska Potsdam till SVT.

Men främst förknippas extremvädret i Sverige med översvämningar - som mest drabbar några extra utsatta regioner. En av de vanligaste orsakerna till översvämningarna är snösmältning men långvarigt regn kan också få nivåerna att stiga.

– Översvämningarna är det vanligaste, och allra tydligaste, när vi talar om extremväder. Vissa delar av Sverige är väldigt utsatta. Kristianstad, Vänern och utefter Göta älv. Västkusten över huvud taget är väldigt utsatt och det är mer nederbörd där, säger Björn-Ola Linnér.

MSB ringade 2011 in 18 områden i landet som är extra utsatta. I de berörda områdena finns sedan dess detaljerade hotkartor med översvämningarnas utbredning och vattendjup vid olika flöden.

Bland de platser som pekades ut som mest riskbenägna fanns Örebro - med 28 657 personer som skulle drabbas vid en översvämning. Även 26 649 personer i Karlstad skulle drabbas under ett längre flöde, enligt kartorna.

Arbetet med kartorna inleddes efter att EU 2007 antog ett direktiv för att medlemsländerna ska minska de negativa konsekvenserna och värna om invånarnas hälsa, miljön samt ekonomiska verksamheter. Riskbedömningsarbetet ska genomföras i cykler på sex år.

MSB: Statens ansvar

Även om MSB säger att mycket ansvar ligger på staten, kommunerna och länen för att vara förberedda på extremvädrets konsekvenser så ligger också ett ansvar på medborgarna. Jan Wisén nämner USA som exempel, där medborgare har fått råd om hur de ska klara sig i ett antal dygn utan hjälp.

– Jag tror att det fanns en större medvetenhet förut och det har nog försvunnit lite i dag. Vi förlitar oss på att samhället alltid fungerar och då måste vi nog försöka öka medvetandet kring att det inte alltid är säkert att det är så. Vid stormar eller översvämningar, då kanske man måste klara sig själv en tid. Men det ligger också i vårt ansvar att informera och utbilda allmänheten, säger Jan Wisén.

Björn-Ola Linnér säger dock att intresset för hur enskilda medborgare påverkas av extremvädret faktiskt har ökat.

– Vi lanserade ett klimatanpassningsverktyg, Visadapt, förra hösten. Man kan skriva in sin adress och vilken typ av hus man har för att se vad extremväder kan innebära just där. Där får man också anpassningsråd. Det var ett jättestort intresse, inte minst från privatpersoner.

En sak är dock säker, menar Björn-Ola Linnér. Även om vädret länge varit ett ämne svenskarna gärna talar om pekar mycket på att det kommer ta betydligt större plats i tillvaron i framtiden.

– Vädret kommer att bli viktigare och påverka våra liv ännu mer. Nu har det ju mest varit vårt humör det har påverkat, men i framtiden kan det påverka värdet på ditt hus. Det handlar inte bara längre om att vi tycker det är trist när det regnar och blir glada när det har varit sol, säger Linnér.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!