Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ett lyriskt 75-årsjubileum

Här ses nyligen avlidna Anita Björk läsa "Dagens dikt" i Sveriges Radio.

Den sänds varje måndag till lördag, direkt efter tolvslaget i Sveriges radios P1.

I dag firar "Dagens dikt" 75-årsjubileum.

För många är det en sport att försöka lista ut vem som skrivit dikten innan poetens namn avslöjas.

Men det finns de som tycker att poesin är för svår.

– Jag ringde faktiskt upp en poet en gång och frågade vad han menade med en viss rad. Då sa han att jag kunde stryka den, berättar skådespelerskan Lena Granhagen, mångårig uppläsare av "Dagens dikt".

Den prestigelöse poeten som gick med på att kapa dikten heter Bengt Berg och är vid sidan av författandet även riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

– För mig är det viktigare att en dikt når fram och in i radiolyssnaren än att en rad sätter sig på tvären genom att den är kryptisk, säger han.

Sitt till synes nonchalanta sätt gentemot den egna texten förklarar Bengt Berg med att en skriven och tyst läst dikt är en sak och en avlyssnad dikt, där man inte har tillgång till den tryckta dikten, är en annan.

– Just kombinationen av tolvslaget och "Dagens dikt" och musiken efteråt skapar en glänta i de dagliga rutinerna. Jag lyssnar tämligen regelbundet och tycker att det är spännande att försöka placera diktens poet innan namnen nämns, säger Bengt Berg.

Det var den legendariske radiomannen Pontus Bohman som 1937 tog initiativ till "Dagens dikt". Dramaten-skådespelaren Gabriel Alw läste den 1 februari det året upp den första dikten; "Det eviga" av Esaias Tegnér. "Väl formar den starke med svärdet sin värld, väl flyga som örnar hans rykten", ljöd Alws stämma i etern.

Pontus Bohman blev chef för radions nyinrättade litterära sektion och fortsatte att engagera sig i "Dagens dikt".

 

I dag firar programmet sitt 75-årsjubileum med en helkväll på Moriska Paviljongen i Malmö, där bland andra poeterna Bruno K. Öijer och Azita Ghahreman medverkar.

Direkt efter "Dagens dikt", strax efter tolvslaget, sänds presentationen av Sveriges Radios lyrikpristagare och klockan 18.15 kan radiolyssnarna höra en diskussion om nya strategier för dikten.

Med åren har det starkt högtidliga - både i dikturval och i uppläsning - fått ge vika för ett ledigare sätt att uttala. Humor kan förekomma, men politisk kampdikt, närgånget sex och våld undviks.

Att det finns gränser för hur skämtsam man får vara har Johannes Ekman, som producerat "Dagens dikt" i mer än tio år, fått erfara. Den 1 april 2004 spelade han lyssnarna ett spratt:

– Jag skrev en usel dikt och påstod att den var av Shakespeare. Sedan den gått ut med min egen molltonsförvrängda röst tog det "radiohus i helvete" och jag fick bland annat en uppläxning från kulturchef och andra höga makthavare i huset. Man skämtar inte med "Dagens dikt", säger Johannes Ekman, som i dag betraktar episoden som ett kul radiominne.

Men hur bestäms det egentligen vilka dikter som ska vara med? Jo, två producenter brukar varva uppdraget kvartalsvis.

– Själv har jag under dessa år plöjt poesi så jag flera gånger fått ta till migränmedicin. Men de fynd som man gör känns som guldgrävarens lycka. Som när jag först fann Göran Sonnevis lilla självlysande pärla "En dag vaknar du", säger Johannes Ekman.

 

Urvalet har med decennierna breddats till alltmer icke-europeisk och mer experimentell poesi.

Något som skådespelerskan Lena Granhagen är starkt kritisk till.

– Jag tycker att dikterna blivit konstigare och konstigare och det skulle förstås kunna bero på att jag blivit mer och mer senil, men jag tror inte att det är där skon klämmer. Många av de dikter som läses upp i dag är för svårtillgängliga. När man inte förstår känner man sig dum och det är inte bra, säger Lena Granhagen, som i många år medverkat i programmet.

Utöver att ringa upp poeten Bengt Berg och fråga vad han menade med en viss rad har Lena Granhagen ratat ett antal dikter.

– Det låter kanske pretentiöst, men jag läser inte upp saker som jag inte själv förstår. Det tycker jag är renhårigt. Det är sällan jag läst upp alla dikter jag fått föreslagna av producenterna.

Johannes Ekman tycker att Lena Granhagen har en poäng.

– Det finns ju en rätt inåtvänd så kallad språkmaterialistisk lyriklinje som är ett slags språkundersökningar, som till exempel en poet som Ernst Brunner tycker hjärtligt illa om. Delvis håller jag med. Jag älskar till exempel mycket östeuropeisk poesi, för att den andas erfarenhet mer än privata språkexperiment. Andra tycker annorlunda, säger han.

"Dagens dikt"-producenten förklarar att han betraktar mycket poesi som anspråksfullt ordgrus, medan den starkaste poesin däremot "är ordets fräschaste verkstad, språkets spetskompetens, i allra bästa fall rent livsmedel."

Inte ens poeterna själva får i förväg veta när deras verk ska läsas upp:

– En gång när jag körde bil och "Dagens dikt" kom tyckte jag mig känna igen dikten, men det dröjde ett bra tag innan jag kom på att det ju var min egen! En dikt skriven för länge sedan och en dikt som jag inte haft uppdaterad i mitt eget medvetande, säger Bengt Berg.

Göran Greider, chefredaktör för Dala-Demokraten och poet, lyssnar så gott som dagligen, men har bara lyckats tajma in uppläsningarna av de egna verken några enstaka gånger.

– Men då känner jag igen mina dikter, ha ha. "Dagens dikt" är ett höjdarprogram och det är extra roligt att poesin som är så marginaliserad i dag kan bli en gissningslek och en lucka i tillvaron där tiden upphävs, säger han.

Ann Jäderlund, som debuterade 1985, minns första gången då en av hennes dikter lästes upp.

– Det var lite läskigt och lite stort. Jag hoppas verkligen att programmet får vara kvar. Det skulle vara hemskt om det försvann så här i besparingstider, säger hon.

Bäst tycker Ann Jäderlund om skådespelare som läser dikterna ganska neutralt och som inte lägger på för mycket patos. Innehållet ska få tala för sig självt.

Under åren har bland andra Per Myrberg, Lena Endre och Anita Ekström lånat ut sina röster till programmet.

– Tre av de oförglömliga och bästa rösterna är ju nyligen borta: Per Oscarsson, Anita Björk och Lena Nyman. Lena kunde få hela studion att vibrera när hon läste! Men hon var förbannad på det låga gaget, säger Johannes Ekman.

Han berättar att nästan inga av Sveriges etablerade skådespelare säger nej när de får frågan att medverka.

– Tvärtom kommer regelbundet påstötningar och vädjanden om att få vara med. En stor upplevelse var när jag för ett par år sen tog in Hasse Alfredsson för att läsa Tage Danielssons dikter, som delvis är geniala. Hasse läste då också några egna.

En oskriven regel är "ingen permanent ensemble". Varje skådespelare får läsa in ett dussintal dikter, som bandas om måndagarna i studio 37 eller studio 7 med studiotekniker.

– En del uppläsare är säkra kort, som Göran Graffman eller Angela Kovács, och har rytm, pausering och nyansering " i blodet". Andra får regisseras en del. Kardinalfelet är att läsa för fort, säger Johannes Ekman.

Musiken efteråt läggs på av en producent från musikkanalen P2.

Det händer att vanliga människor skickar in egna dikter, kanske handskrivna från ett utrivet almanacksblad.

– Men, nej - inga amatörer släpps någonsin över bron! Ribban ska ligga högt för både dikt- och rösturvalet. "Dagens dikt" har guldkant. Urvalet är globalt, klassiskt blandas med modernistiskt, spännvidden kan sträcka sig från Gilgamesh och Sapfo till Jesper Svenbro och Ulf Lundell, säger Johannes Ekman.

Lyssnarreaktionerna handlar främst om "obegripligheter" och om alltför svarta skildringar av exempelvis döden.

Men cheferna i radiohuset kan reagera på fler saker än ovälkomna aprilskämt. När Jesper Svenbros dikt, som inleds med "Första gången jag såg en neger", framfördes fick producenten bakläxa sedan redaktionschefen fått in lyssnares klagomål på ordet neger.

Nyligen vädrade en observant och kunnig lyssnare sin ilska över två borttappade slutrader i en dikt. "Där låg ju själva poängen!", menade lyssnaren.

 

Expressens radiokritiker Nina Lekander tycker att "Dagens dikt" ger lyssnarna en chans att både höra nya okända texter och röster och glädjen i att känna igen gamla bekanta.

–  Sämst är att man inte kan lyssna i efterhand – och inte heller läsa dikterna på Sveriges Radios sajt, säger hon.

Elin Claeson, kulturchef på Sveriges Radio, förklarar varför programmet inte finns med i 30-dagarsarkivet för efterhandslyssning. Det handlar om Författarförbundets avtal och upphovsrättskostnaderna.

–  Det skulle helt enkelt bli för dyrt, både i tid och i pengar. Vi har dock tecknat ett unikt avtal för denna vecka så att vi har möjlighet att låta dessa sändningar ligga på webben, säger hon och tillägger att hon hoppas att "Dagens dikt" i framtiden ska finnas tillgängligt även i mobiler och på webben.

 

Sedan ett antal år tillbaka finns en andra chans att höra dikten om man missade uppläsningen vid tolvslaget. Klockan 22.55 går "Dagens dikt" i repris i P1.

I samband med att Johannes Ekman kring millennieskiftet gav ut en antologi med "Dagens dikt" fick han avundsjuka kommentarer som undrade varför Finland saknade denna fina tradition.

– Kolleger från andra länder brukar förvåna sig över att det är möjligt med en uppläst dikt mitt på dagen, säger Göran Sommardal, poet och producent för "Dagens dikt".

Omkring 300 000 svenskar beräknas varje dag lyssna på programmet.

Några få gånger per år läses samma dikt, som allhelgonahelgens "Vinterorgel" av Erik Axel Karlfeldt och julaftonens "Ett barn är fött" av Hjalmar Gullberg.

– En upprörd dam ringde mig ett år då "Vinterorgeln" av misstag bytts ut och förklarade att hennes åldrige far som årligen inväntat dikten tagit så illa vid sig att hon var orolig för hans överlevnad. Det är svårt att mäta programmets betydelse, men det är ett faktum att "Dagens dikt" i 75 år varit landets största poetiska plattform, säger Johannes Ekman.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!