Drömmar slår in med nätsponsring

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Jon Widegren reser runt i USA på jakt efter världens bästa hamburgare.
Foto: Axel Öberg

Öppna en hamburgerrestaurang, finansiera ett musikprojekt eller sälj hemmagjord sylt - möjligheterna är oändliga.

Att "crowdfunda", söka allmänhetens hjälp på nätet för att ­finansiera sin idé, blir allt populärare.

Men trots att crowdfunding är ett nytt ord är det ett gammalt ­fenomen - som numera får sin draghjälp av sociala medier.

Kön ringlar lång utanför den lilla restaurangen Flippin Burgers på Kungsholms strand i Stockholm. Den forne konsulten, numera restaurang­ägaren, Jon Widegren, 33, kryssar mellan de 35 platserna, tar beställningar och serverar rykande heta ham­burgare.

I våras blev hans dröm om genuina burgare verklighet - delvis tack vare crowdfunding som, innebär att man söker allmänhetens hjälp på nätet för att finansiera sitt projekt.

178 personer samlade in drygt 36 000 kronor till Jon Widegrens framtida restaurang på crowdfunding-sajten Funded by me i utbyte mot att de eventuellt skulle få tillbaka en burgare som ännu inte fanns.

- Jag kunde inte föreställa mig att så många som jag inte ens kände skulle ­engagera sig på det sättet, säger han.


Att fler går ihop och finansierar ett projekt är inget nytt - det finns flera historiska exempel. Exempelvis finansierades Nordiska museet genom att folkbildaren och museets grundare Artur Hazelius bad allmänheten om hjälp i slutet på 1800-talet.

- Det var lotterier och gåvor från allmänheten som byggde museet, säger utställningsproducenten Rose Marie Almgren.

Frihetsgudinnan är ett annat exempel. Den ungerske immigranten och tidningsmannen Joseph Pulitzer ordnade en insamling i sin tidning New York World 1885 och lyckades få ihop de 100 000 dollar som behövdes för att bygga sockeln, enligt National Park Service.

Daniel Daboczy är vd för Funded by me som startade våren 2011. Sajten har hittills fått 1,8 miljoner kronor i stöd från drygt 5 000 personer för 391 projekt. Och det är allt från 18-åringar som vill finansiera sin studieresa till 65-åringar som vill sälja hemgjord sylt.

- Det är helt otroligt att 5 000 personer har dragit sina kreditkort för att de vill hjälpa någon annan att starta ett företag eller uppfylla en dröm. Vänner och familj som traditionellt brukar vara de första som stöttar ett projekt har nu bytts ut mot personer som delar samma intressen på nätet, säger han.

Daniel Daboczy berättar att omkring 300-400 crowdfunding-sajter finns i världen i dagsläget. Själva ordet crowdfunding myntades 2006 och slog igenom i USA när crowdfunding-­sajter som Indiegogo och Kickstarter blev framgångsrika. Fenomenet har sedan spridit sig till Sverige och fortsätter att växa tack vare de sociala medierna men också genom att vi i allt större utsträckning vill vara med och påverka vår tillvaro och konsumtion. Men vem som helst får inte lägga upp sitt projekt på en crowdfunding-sajt.

- Det har funnits de som har sagt att de vill ha två miljoner på två veckor utan att berätta varför, eller de som har som företagsidé att få kort på nakna tjejer. Idéer som vi naturligtvis inte har godkänt, säger Daniel Daboczy.


Vem som helst kan bestämma sig för att skänka pengar till något av projekten på crowdfunding-sajterna. Givaren får då något tillbaka. Allt från en digital kram, till en del i något, exempelvis premiärbiljetter till filmen du hjälper till att stödja eller ett gratis restaurangbesök. Skulle det finansiella målet inte uppfyllas får du tillbaka pengarna. Även företag har börjat se möjligheter med crowdfunding och summorna som de bidrar med ökar.

Men där det finns pengar - där finns också risken för oseriösa aktörer. Det tror Lin Lerpold som är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och har forskat inom mänskliga rättigheter, välgörenhet och mikrofinansiering.

- Som i alla nya teknologier och branscher kommer kontrollen efter hand. Det kommer säkerligen hända saker som det ännu inte finns system att hantera, det gör det nästan alltid i början eftersom det är svårt att förutse allt som kan gå fel.


Men idén med crowdfunding är inte heller enbart för företag utan har även praktiserats på hemsidor och bloggar. Bland annat använde journalisten Andreas Ekström crowdfunding för att kunna ge ut sin reportagebok "Google-koden" medan bloggaren Sandra Beijer på mindre än ett dygn lyckades hjälpa sin kompis att samla ihop 10 000 kronor till vännens katt som behövde opereras.

- Sällan i mina dagar trodde jag att Kingsleys operation skulle få in så mycket pengar. Fina underbara människor. Tillsammans kan vi göra vad som helst ju, skrev hon på sin blogg.

Och trots att vi lever i ett mer individualistiskt samhälle vill vi fortfarande delta, dela och vara med i grupper - skillnaden är att vi i dag har mycket större möjligheter att välja vilket sammanhang vi är delaktiga i. Det menar Thomas Bergman som är digital strateg och jobbar med sociala medier. Vad som sedan avgör vad vi delar med varandra beror på två faktorer. Det ska vara antingen roligt eller viktigt.

- För att man ska vilja sprida informationen vidare krävs det att det finns en wow-faktor, att jag kan identifiera mig med projektet, eller att jag vill att folk ska bli uppmärksammade på något. Sedan är det ju givetvis subjektivt när man upplever något som roligt eller viktigt.

Och olika sätt att bidra, ge, delta i en aktivitet, eller låna ut pengar på nätet växer. Crowdsourcing som handlar om att många personer bidrar, exempelvis Wikipedia, och Kiva.org, en organisation där man kan låna ut pengar till folk i tredje världen som ett mellanting mellan bistånd och vanliga lån, blir allt populärare.


- Man brukar prata om slacktivism som är ett mixord av engelskans ord för slöfock och aktivism. Det betyder att det krävs liten ansträngning från "aktivistens" sida, exempelvis att man vidarebefordrar ett mejl till sina Facebook-kontakter. Vissa tycker att det förslöar folk, medan andra menar att det hjälper till att sprida ordet, säger ­Thomas Bergman.

Daniel Daboczy tror att crowdfunding ännu är i sin linda.

- Många banker och riskkapitalister kommer förmodligen ställa kravet till blivande företagare att man ska ha crowdfundat i framtiden, som en slags valideringsprocess, innan man får ett lån exempelvis.

Lin Lerpold hävdar att crowdfunding kan stimulera ny­entreprenör­skap och gynna de som varken har resurser, pengar eller "rätt" idé för att få en riskkonservativ bankman att öppna pengapåsen.

- Banker vill oftast bara hantera större summor och dessutom ha en säkerhet. Nu får de som varken behöver ett så stort kapital eller de som inte har det rätta nätverket möjligheten att finansiera sitt projekt. Men jag ser det som ett start­kapital. Ska företaget växa och bli större måste de visa att de har en hållbar idé.

Restaurangägaren Jon Widegren har haft fullsatt sedan han öppnade i våras och säljer 200 burgare per kväll.

- Vi har redan varit tvungna att anställa mer personal och det har blivit en snackis, främst genom sociala medier, som jag haft mycket nytta av, säger han.

VAD?

  • Allt fler väljer att "crowdfunda", söka allmänhetens hjälp på nätet, för att finansiera sina drömprojekt.
  • Men trots att crowdfunding är ett nytt ord är det ett gammalt fenomen.

VILKA?

Daniel Daboczy, vd för Funded by me. Han menar att crowdfunding ännu är i sin linda.

Lin Lerpold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm som har forskat inom mänskliga rättigheter, välgörenhet och mikrofinansiering. Hon tror att crowdfunding kan stimulera nyentreprenörskap.

Thomas Bergman. Digital strateg som jobbar med sociala medier. Han anser att det krävs en wow-faktor för att sprida information på nätet.